Helhetsbedömningen av markanvändnings- och bygglagen slutförd

Helhetsbedömningen av markanvändnings- och bygglagen har slutförts. Bedömningen visar att lagen, som varit i kraft i 14 år, till de centrala principerna fortfarande är välfungerande och följer målen. Det har dock skett förändringar i omvärlden, vilket ger anledning att delvis se över lagen.

I bedömningen betonas framför allt utmaningarna i styrningen av markanvändningen i stadsregioner. Den planläggning som gäller stadsregioner som helhet måste utvecklas med hänsyn till kommunreformen. I stadsregionernas kransområden behövs striktare styrning av byggandet än längre ut på landsbygden. På allmänt plan konstateras det i bedömningen att landskapsplanernas, generalplanernas och detaljplanernas uppgifter måste förtydligas. Generalplanerna ska vara strategiska, dvs. ange riktningen, men inte innehålla för långtgående avgöranden. Inte heller detaljplanerna får vara alltför detaljerade. Det är därtill viktigt att olika utredningar och konsekvensbedömningar som tjänar planläggningen har rätt fokus, alltså verkligen gäller de frågor som ska avgöras i planen.

Av kommunerna krävs det en aktivare markpolitik, eftersom tillgången på tomtmark på ändamålsenliga platser skapar grunden för en gynnsam utveckling när det gäller boende, service och arbetsplatser. Med ett mångsidigt tomtutbud främjas också en fungerande konkurrens inom bostadsbyggandet och handeln.

"Under ett decennium har styrningen av planläggningen och byggandet fått en allt viktigare roll i det kommunala beslutsfattandet, och det har sina skäl. Hur bostäder och tjänster placeras är centralt med tanke på en smidig vardag. Resultaten och slutsatserna av helhetsbedömningen ger en god grund för utveckling av såväl lagstiftningen som verksamhetssätten", sade bostadsminister Pia Viitanen.

Lagrevideringar som främjar konkurrensen ska inledas omedelbart

Avsikten är att omedelbart inleda de delrevideringar som i bedömningen ansetts vara nödvändiga. Med de första revideringarna verkställs regeringens strukturpolitiska program.

I höst ska regeringen överlämna ett förslag till delrevidering av lagen till riksdagen, och syftet med delrevideringen är att främja konkurrensen inom bostadsbyggandet och handeln.

"Främjandet av en fungerande konkurrens ska tas in i markanvändnings- och bygglagens mål för planeringen av områdesanvändningen, i innehållskraven på olika plannivåer samt i de specialbestämmelser som rör detaljhandeln. Konkurrensen ska också förbättras genom att det föreskrivs att utövandet av markpolitik är en uppgift som ankommer på kommunerna", konstaterade minister Viitanen.

Även styrningen av planläggningen av detaljhandeln har nära koppling till denna helhet. Enligt bedömningen är de bestämmelser om styrningen av placeringen av stora detaljhandelsenheter som trädde i kraft 2011 fortfarande motiverade. I bedömningen konstateras dock att det uppstått problem i tillämpningen av den övergångsbestämmelse som gäller affärer för specialvaror som kräver mycket utrymme.

"Bil-, möbel-, järn- och hemelektronikaffärer som är större än 2 000 kvadratmeter ska omfattas av bestämmelserna om stora detaljhandelsenheter när övergångsperioden tar slut, dvs. från den 16 april 2015. Kommunerna hinner dock inte till alla delar utarbeta general- och detaljplaner för den tid som följer efter övergångsperioden. Det kan medföra problem för aktörerna inom handeln och för kommunerna, så jag har beslutat att det i brådskande ordning ska utredas om det finns möjlighet att förlänga övergångsperioden med två år, alltså fram till 2017", sade Viitanen.

Kvaliteten i byggkedjan bör stärkas i allt från genomförande till tillsyn

Bedömningen lyfte åter fram behovet att omorganisera byggnadstillsynen. I regeringens strukturpolitiska åtgärdsprogram har det dragits upp linjer om att byggnadstillsynen ska ändra form och inleda sin verksamhet i ny tappning från ingången av 2017.

"I och med att verksamhetsbetingelserna för byggnadstillsynen förbättras blir tillståndsförfarandena enhetligare och servicenivån höjs. Nödvändiga utredningar kommer att inledas omedelbart", berättade minister Viitanen.

Ministern påminde också om att det över hela byggkedjan behövs åtgärder för att förbättra byggkvaliteten och underhållet av byggnadsbeståndet.

"Det ansvar som markanvändnings- och bygglagen ålägger den som påbörjar ett byggprojekt bör också gälla den som genomför byggnadsarbetet. Jag anser dessutom att en viktig observation i bedömningen är att lagen i högre grad borde förplikta till systematisk fastighetsskötsel", konstaterade Viitanen.

En bredbasig uppföljningsgrupp har stött helhetsbedömningen

Ända från det att markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft har man på nära håll följt med hur väl lagen fungerar. Bedömningar utfördes 2001 och 2002, alltså relativt snabbt efter ikraftträdandet, och en mer ingående bedömning gjordes 2005, när lagen varit i kraft i fem år. Lagen har också ändrats utifrån bedömningarna och nya bestämmelser har antagits, t.ex. om utbyggnad av vindkraft och styrning av detaljhandeln. Utförandet av en ny helhetsbedömning nämns också i det gällande regeringsprogrammet.

Helhetsbedömningen har fått stöd av en bredbasig uppföljningsgrupp som haft till uppgift att behandla resultaten och slutsatserna av de utredningar som genomförts. I uppföljningsgruppen har det funnits representanter för olika sektorer inom statsförvaltningen och representanter för intresseorganisationer.

Mer information

Styrning av områdesanvändningen: miljörådet Matti Laitio, tfn 0295 250 154, fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi

Styrning av byggandet: miljörådet Aila Korpivaara, tfn 0295 250 137, fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi

Markpolitik: lagstiftningsrådet Jyrki Hurmeranta, tfn 0295 250 091, fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi

Bostadsministerns specialmedarbetare Jouni Parkkonen, tfn 0295 250 220, fornamn.efternamn(at)ymparisto.fi