Statsminister Antti Rinnes tal vid ambassadörsmötet den 19 augusti 2019
(DET TALADE ORDET GÄLLER)
Ärade ambassadörer,
I dag är det andra gången jag talar till er ambassadörer i egenskap av medlem av statsrådet, men det är första gången som Finlands statsminister. Det är en stor ära för mig.
Det är nu snart tre månader sedan jag tog emot uppdraget. Under dessa månader på mina första Europa-resor till Tallinn, Stockholm och Berlin, och givetvis Bryssel, har jag hunnit lära känna en del av er närmare.
När jag har besökt era stationeringsländer har alla vid ambassaderna, såväl chaufförer som chefer, arbetat för Finlands sak. Detta är ett tecken på att förvaltningen fungerar och på att man har ett gemensamt mål. Jag är säker på att detsamma gäller samtliga länder där Finland har representation.Till er alla vill jag säga tack.
Bästa kolleger!
I dag reser jag till Island, till nordiska statsministrarnas sommarmöte.
Mötets syfte är att godkänna ”Visionen 2030”. Vårt mål är att Norden ska vara en av de främsta föregångarna i världen för integration och hållbar utveckling.
Särskilt nöjd är jag över att de prioriteringar som min regering har även kan ses i det nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet är aktuellt inom så gott som alla områden i vårt samhälle. Samarbetet är en viktig del av vår naturliga referensram - och också av ert arbete på fältet.
Personligen ser jag de nordiska länderna lite som en femrummare med kök. Rummen har naturligtvis inretts lite på olika sätt - ett med Ikea-möbler, och ett annat med Artek - men alla bildar de trots det ett hem.
Nordens femrummare med kök värderas högt och är föremål för beundran överallt i världen. Detta är värt att utveckla. Det lönar sig att satsa på det nordiska samarbetet.
Under mötet på Island kommer vi också att diskutera arktiska frågor. Vi vill ge Island vårt fulla stöd i arbetet som ordförande i Arktiska rådet. Vi fortsätter också att främja Finlands synlighet i dessa frågor.
Vi behöver ett starkt Arktiskt råd. Medlemsländerna bör genom sina handlingar visa att de inte bara äger området, utan också förbinder sig att bemöta de gemensamma utmaningarna - inte minst klimatförändringen. Arbetet med de arktiska frågorna pågår dock också utanför rådet.
Frågorna om Arktis gäller många olika sektorer i samhället, och detta måste vi beakta när vi börjar bereda den nya arktiska strategin. I regeringsprogrammet betonas dessutom vikten av att stärka EU:s arktiska strategi. Vi måste följa noggrant vilka verkningar den världspolitiska utvecklingen får i den arktiska regionen.
De nordiska länderna närmar sig varandra även i säkerhetspolitiskt hänseende. Inom säkerhets- och försvarspolitiken satsar regeringen på att öka samarbetet särskilt med Sverige. Här ses ett kontinuerligt samarbete. Man kunde säga att samarbetet är på en ny, mycket stark nivå, som samtidigt är pragmatisk. Utvecklingen är i första hand ett resultat av förändringarna i säkerhetsläget i Östersjöregionen.
Militärt sett är Finland ett neutralt medlemsland i EU, med en trovärdig kapacitet att försvara sitt territorium. Även under vårt EU-ordförandeskap vill vi delta i utvecklandet av EU:s försvarssamarbete. Frågorna om Nato-partnerskapet har intensifierats. Vi bygger upp ett fungerande bilateralt försvarssamarbete i Europa med Förenta staterna.
Finland evaluerar kontinuerligt förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön. Vid våra bedömningar av hur förändringarna påverkar vår positionering är vi självständiga. Militär neutralitet är inte ett ideologiskt val, utan ett pragmatiskt, och detsamma gäller även en eventuell förändrad position.
Min regering fortsätter på Finlands långsiktiga linje inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är viktigt att våra signaler om kontinuiteten är tydliga.
Ärade ambassadörer,
Det 75:te regeringsprogrammet för Republiken Finland beskriver vår vilja att stärka välfärdsstaten och undanröja ojämlikheten.
Vårt regeringsprogram har publicerats på centrumbiblioteket Ode, mitt bland människor och bildning. Särskilt innehållet om socialt rättvis klimatpolitik har väckt intresse internationellt.
Vår världsbild styrs mycket starkt av vår värdegrund. Detta betyder att vi modigt vill försvara rättsstaten, och därmed också jämställdheten, kvinnors och flickors ställning. Vår uppfattning av rättvisa kommer att synliggöras inom utvecklingspolitiken och asylpolitiken.
Det står klart att åren med snabb tillväxt ligger bakom oss. Spänningarna mellan Förenta staterna och Kina ser ut att bli utdragna. Detta är ekonomier som hör till våra viktigaste exportpartners. I slutet av oktober vet vi mer om läget med Brexit. Med tanke på de siffror som publicerades förra veckan ser det ut som om Tysklands tillväxt minskar, och där finns vår viktigaste marknad i Europa.
I samband med handelskonflikter har man upptäckt en risk som är mera permanent, nämligen risken för att grunden för den regelbaserade frihandeln skadas.
I regeringsprogrammet har man förberett sig väl inför den ekonomiska utveckling som finns inom synhåll. Man reagerar på de ekonomiska konjunkturerna genom en aktiv finanspolitik. De ekonomiska konjunkturerna får inte leda till en skärpning av finanspolitiken nu då tillväxten även annars avtar. Finanspolitikens roll internationellt sett har vuxit.
Att reagera på de ekonomiska konjunkturerna betyder att den totala efterfråga vid behov stöds genom en periodisering av utgifter och inkomster och genom att investera i infrastrukturprojekt vid rätt tidpunkt. För första gången har det i regeringsprogrammet dessutom skrivits in en mekanism med vilken man kan reagera ändamålsenligt i exceptionella konjunkturlägen. Mekanismen blir tillgänglig endast vid allvarliga störningar, som vi inte, som tur, kan se nu.
Regeringens satsningar på kompetens, delaktighet och hållbar utveckling kan ses i den ekonomiska politiken. Man inleder ett betydande projekt för framtida investeringar på tre miljarder euro. Inom detta projekt ska det riktas resurser främst till kompetens och forskning samt åtgärder för naturvård och klimatet - sådana områden som främjar produktionspotentialen inom ekonomin i framtiden och som ser till att vår planet förblir livsduglig i framtiden. Det gäller att förstå de långsiktiga konsekvenserna av politiken.
Kärnan i vår ekonomiska politik hänför sig också till den sociala rättvisan. Vi vill stärka tjänsterna för vanliga människor, särskilt låginkomsttagarnas utkomst. Parallellt med sysselsättningsåtgärderna strävar man efter att skapa en trygg och hoppingivande framtid för alla. Om man inte lyckas med detta, kan de politiska följderna vara allvarliga.
Många av de samhälleliga splittringarna har tillspetsats På frågan ”Varför skulle vi bry oss?” är det lätt att svara ”Vi har redan gjort tillräckligt för andra”. Detta synsätt inte bara försvagar vårt samhälle, utan skapar också osäkerhet i det multilaterala systemet. Samma synsätt finns även i övriga samhällen i Europa.
Det går att skönja en ny slags konservatism som äventyrar till exempel det som kvinnorörelsen gjort för jämställdheten, det som vi trodde skulle vara för evigt. Jag hoppas att alla uppmärksammar samhällsutvecklingen och analyserar betydelserna och konsekvenserna.
Ärade ambassadörer,
Min regering har påbörjat sitt arbete i ett helt annat världspolitiskt läge än sin företrädare Någon av er beskrev i en slutrapport den gångna perioden som en kraftig omvälvning - som en klimatförändring inom den internationella politiken, som får konsekvenser för det multilaterala systemet.
När beredningen av den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen inleds i höst ska vi se över verksamhetsmiljön och lägesbilden noggrannare. Utgångspunkterna i redogörelsen utgör en grund för den försvarspolitiska redogörelsen.
Stormaktskampen är ett begrepp som upprepas i det officiella språkbruket. För närvarande förs denna kamp mellan de två överlägset största ekonomiska stormakterna Förenta staterna och Kina.
Vi måste signalera till den övriga världen att vi i Europa är medvetna om denna utveckling med alla de möjligheter och särskilt utmaningar som den innebär. Konsekvenserna av Kinas tillväxt påverkar i stor utsträckning de internationella relationerna, det multilaterala systemet och de olika sektorerna i våra samhällen. Europeiska unionen måste stärka gemenskapen och dess självständiga politik gentemot Kina ytterligare.
Ryssland är en ekonomi av annat slag och storlek. Inom säkerhetspolitiken är Ryssland en central makt - inte minst genom FN:s säkerhetsråd - det ser ut som om Ryssland försöker stärka sin utrikespolitiska ställning. Man får hoppas att Ryssland strävar efter att lösa konflikter och arbeta för de gemensamma målen, som till exempel för vapenkontrollen.
Jag hoppas att Ryssland tar vara på möjligheten att skapa en dialog med den nya ledningen i Ukraina. Rysslands agerande i Ukraina har inverkat negativt på säkerhetsläget i hela Europa och lett till sanktioner. Läget i Ukraina är också en betydande delorsak till de spänningar som råder mellan Ryssland och Förenta staterna. I detta sammanhang är genomförandet av Minskavtalen centralt. Alla FN:s säkerhetsråds medlemmar bär ett särskilt ansvar för att iaktta internationell rätt.
Det är viktigt att Finland har goda relationer till Ryssland. För närvarande är relationerna så goda som de kan vara i ljuset av nuläget. På en praktisk nivå fungerar relationerna. Ryssland är en viktig granne för Finland. Finlands Rysslandspolitik bygger på EU:s Rysslandspolitik, och vi vill stå fast vid de principer inom EU som vi själva varit med om att skapa. Tack vare den dialog som vi har haft med Ryssland kan vi diskutera även svåra frågor.
Ärade ambassadörer,
Europa och Förenta staterna behöver varandra i det nuvarande världspolitiska läget. Vi bör kunna se på relationerna också med tanke på framtiden. De band som förenar oss över Atlanten är starka och vidsträckta. Förenta staternas betydelse för Europa - eller för Finland - har inte minskat.
För närvarande utmanar Förenta staterna det multilaterala system som vi bara några år sedan byggde upp tillsammans med Förenta staternas ledning inom områdena för klimatpolitik, mänskliga rättigheter och frihandel.
Utmaningen gäller även många andra områden, till exempel sexualrättigheter och fortplantning. Finland och Europeiska unionen måste vara beslutsamma och tålmodiga i relationerna med Förenta staterna, och inte ge avkall på våra egna utgångspunkter. Det gäller att svara genom att bygga upp ett brett nätverk och att påverka via en positiv agenda. Vi kan uppnå så mycket tillsammans, och därför är det värt att försöka.
Jag har varit öppen för Förenta staternas synpunkter, och detta är också i Finlands intresse. Till exempel förra veckan träffade jag befälhavaren för Natos och Förenta staternas styrkor i Europa, och diskussionen fördes i positiv anda med fokus på konkreta frågor. Jag tackade Förenta staterna för att de bryr sig om Europa. De transatlantiska relationerna är pragmatiska.
Den tekniska utvecklingen kommer förr eller senare att få avgörande följder för vår ekonomi och vår basservice. Det finns skäl att följa med utvecklingen i Förenta staterna och att stödja finländarnas kunnande och framgång. Det handlar också om att uppnå koncensus i sådana frågor som gäller den internationella regleringen. I en rapport från en ambassad frågade man hur Finland och EU borde positionera sig och agera i fråga om den hegemonikamp mellan Förenta staterna och Kina som blir aktuell i samband med 5 G-mötet. Detta är en fråga som kräver ett nära samarbete mellan statsrådet och ambassadnätverket.
För Europa innebär det världspolitiska läget utmaningar av aldrig tidigare skådat slag. Vår världsdel får inte bli mark för stormaktsspel, utan vi bör vara initiativtagare. Det förutsätter enighet.
I EU:s beslutsfattande, som blir allt mer koncentrerat, förbinder vi oss till gemenskapsmetoden. Det står för kontinuitet som sträcker sig tillbaka till tiden för vårt inträde i unionen. Vi arbetar för en union som inte har några bestående skiljelinjer. Vi vill utveckla, förbättra och stärka EU så unionen också i fortsättningen ska kunna erbjuda fred och stabilitet för européerna.
Bästa vänner!
Finland bör befinna sig i centrum av den europeiska utvecklingen. Finland bör vara en stark påverkare när Europeiska unionen med kunskapens hjälp utvecklas till en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar världsdel. En världsdel som visar tydligt ledarskap, som stärker och skapar multilateralt samarbete, som leder klimatpolitiken och som främjar regelbaserad frihandel.
Jag efterlyser än en gång visioner för Europeiska unionen. Åtminstone Frankrikes president Emmanuel Macron har lagt fram en vision för Europa. Även om jag inte omfattar alla hans initiativ uppskattar jag hans mod att tala för EU, likaså hans konstruktiva upplägg till diskussion. Det är nu tid för detta.
På Island träffar vi nordbor Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Även hon har starkt talat inte bara för multilateralism, utan även för en starkare europeisk röst.
I era stationeringsländer är ni på rätt plats när det gäller att följa den europeiska diskussionen. Finland måste alltid visa initiativförmåga. Här behöver vi också i fortsättningen er hjälp och era tankar.
Ärade ambassadörer,
Europeiska unionen är en värdegemenskap. Medlemsstaterna bör respektera människovärdet och de mänskliga rättigheterna och värna om frihet, folkvälde, jämställdhet och rättsstaten. Varje medlemsstat och institution inom unionen bör skydda dessa gemensamma värden.
Finland har i egenskap av ordförandeland nu ett särskilt ansvar för att unionens värdegrund inte ska vittra samman. Vi vill under vårt ordförandeskap stärka utvärderingen av och tillsynen över rättsstatsprincipen och dess efterlevnad. Det meddelande som Europeiska kommissionen gav i juli utgör en god grund för detta. Finland stöder de tankar som lades fram om regelbunden övervakning av hur rättsstatsprincipen iakttas i unionen.
Finland tar sin uppgift på allvar när det gäller att i egenskap av ordförandeland försvara rättsstaten. Vi har som mål att stärka dialogen kring principerna för rättsstaten. Vi strävar efter att effektivt ingripa i eventuella försök att bryta ned rättsstaten. Medlemsstaterna ger oss starkt stöd.
Det håller också på att uppstå brett samförstånd om att finansiering från unionen bör kopplas samman med iakttagande av rättsstatsprincipen. Vi visar också här att vi är värdeledare. Om vi inte gör det som ordförande, vem ska då göra det?
Förhandlingarna om EU:s budgetram är också kopplade till frågor om migration och mottagande av asylsökande.
Inom unionen har vi redan i flera års tid försökt nå enighet om en reform av migrationspolitiken på ett sätt som säkerställer verksamheten inom området för fri rörlighet, effektiv behandling av asylansökningar, ansvarsfördelning vid mottagande av flyktingar och en fungerande återvändandepolitik.
Finland har de senaste veckorna strävat efter att främja ett temporärt arrangemang där en tillräckligt stor majoritet av medlemsstaterna deltar i arbetet med att ta emot asylsökande som färdats över Medelhavet och med att behandla ansökningar.
Nästa kommission måste lägga fram nya förslag för migrationspolitiken. Men redan under förhandlingarna om budgetramen bör vi behandla frågan om en rättvis fördelning av kostnaderna för mottagande av asylsökande och om medlemsstaternas deltagande.
I egenskap av ordförandeland har Finland som mål att medlemsstaterna ska nå enighet om budgetramen redan under hösten. Som ordförandeland kommer vi att göra det som krävs för att Europeiska rådet under ledning av sin nya ordförande ska hitta en lösning i december. Viktigare än processen är dock att vi hittar rätt balans mellan EU:s traditionella politikområden och de resurser som krävs för nya utmaningar. Vi bör uppnå samförstånd på ett sådant plan att alla kan leva med beslutet. Budgetramen med tillhörande prioriteringar bör ge oss starkare tillförsikt om en dynamisk, ambitiös union.
Ärade ambassadörer,
Hösten kommer att bli tung. Om man ser till de riktlinjer Storbritannien uppvisar verkar en brexit utan avtal allt mer sannolikt. EU har konstaterat att det utträdesavtal som förhandlats fram inte kommer att öppnas på nytt. Framför allt i huvudstäder som inte ingår i EU är det viktigt att lyfta fram det stora perspektivet: Europeiska unionen har varit enad under hela processens gång. Man kan till och med fråga sig om brexit har ökat sammanhållningen ytterligare inom den europeiska kontinenten. Jag önskar av hela mitt hjärta att atmosfären i Europa ska förbli god.
Det är också med tanke på den världspolitiska situationen viktigt med ett nära samarbete med Storbritannien. En enad röst bär längre vare sig det gäller internationell säkerhet och transatlantiska förbindelser eller försvar av multilaterism och svar på gemensamma utmaningar. Vi får inte bli fångar av interna strider och processer.
Ärade ambassadörer,
Finland är känt som ett föregångarland inom hållbar utveckling. I jämförelser mellan FN:s medlemsländer ligger vi i toppen när det gäller arbetet med att uppnå målen för hållbar utveckling.
Finlands klimatpolitik hör till de ambitiösaste i världen. Finlands mål om klimatneutralitet 2035 är exceptionellt klart. Det har till och med FN:s generalsekreterare lagt märke till, och jag hoppas att ni i era stationeringsländer för budskapet om Finland som vägvisare vidare.
När förhållandena är goda i vårt eget land kan vi på ett trovärdigt sätt också agera som ordförandeland i EU. Det förutsätter en enhetlig linje. Jag tror att vi kan skapa en sådan under vår ordförandeskapsperiod. Vi ger också vårt fulla stöd till det klimattoppmöte som FN:s generalsekreterare står värd för i september – det är fråga om en kapplöpning mot tiden, och om planetens framtid. Vi håller också blicken riktad mot FN:s högnivåpolitiska forum för hållbar utveckling om ett år.
Ärade ambassadörer,
Många av er verkar som Finlands ständiga representant i en multilateral organisation eller följer organisationer i ert stationeringsland. Jag önskar att vårt budskap – multilateralism är kärnan i vår utrikespolitik – når fram på varje enskild nivå i era organisationer och att ni kan använda min regerings prioriteringar som en resurs.
Ett viktigt mål för regeringen är att verka för en reform och stärkning av FN-systemet. Förändringen i världspolitiken förutsätter också vi är alerta och strävar efter att vara närvarande och ta initiativ också på platser där vi kanske inte alltid förmått göra det.
I multilaterala frågor efterlyser jag samtidigt statsrådets gemensamma ägarskap, och detta inbegriper att vi nyttjar nätverket av beskickningar och att vi rekryterar finländska experter i organisationerna. På motsvarande sätt står hela statsrådet till ert förfogande när vi kandiderar för FN:s råd för mänskliga rättigheter 2022–2024 och för FN:s säkerhetsråd 2029–2030.
Ärade ambassadörer,
Jag vill slutligen rikta blicken mot Afrika. I Finland har vi rätt ytlig kännedom om Afrika. Det gamla Afrika är också de ungas kontinent. Jag tänker på fastlandets demografi och stora utmaningar. En europeisk barlast har varit att vi närmar oss Afrika som en helhet och inte ser dess mångfald, och vi har också utgått från en viss europeisk oro.
I dag märker vi dock att många afrikanska länder mycket väl har lagt märke till utmaningarna. Till exempel presidenten i Niger, som är ett land som ligger som knutpunkt för migrationsströmmarna, redogjorde nyligen i en intervju för hur Nigers befolkning fördubblas vart 18:e år, och han konstaterade att en sådan utveckling inte är hanterbar. År 2050 kommer Niger att vara den näst mest folkrika staten i Västafrika, om än inte så folkrik som grannlandet Nigeria, som är Afrikas folkrikaste stat. Jag tror att Europa, trots sina barlaster, och även länderna i Afrika börjar vara allt mer redo för ett gediget partnerskap.
Vi måste fortsätta hålla god kontakt med Afrikanska unionen och dess medlemsländer och engagera nya aktörer som stöder våra ambitioner. Afrika längtar efter investeringar. När EU-ordförandeskapet har avslutats kommer jag att låta min första långa exportfrämjande resa gå till Afrika.
Afrika vill också ta del av positiva budskap. De unga på kontinenten är inte bara demografisk statistik. Jag vill träffa dem och ingjuta förtroende för en framtid för kontinenten.
Ärade ambassadörer,
Jag har en god känsla av ömsesidigt förtroende. Det rådande världspolitiska läget förutsätter friktionsfri sammanhållning. Det förutsätter också kontroll över helhetsbilden och ett långsiktigt perspektiv. I detta avseende har utrikesministeriet med sitt beskickningsnät en unik ställning inom statsförvaltningen. Som ni har märkt har vi i regeringsprogrammet berett oss på att stärka beskickningsnätet.
Jag har med belåtenhet lagt märke till hur våra beskickningar betjänar hela statsförvaltningen och vice versa – jag hoppas ni får det stöd ni behöver av oss i ert arbete. Vi är uppenbarligen på väg åt samma håll.