I jämställdhetsfrågor gäller det att vara på alerten

Jämställdhet mellan könen måste aktivt synliggöras, påminner överdirektör Riitta Kaivosoja vid undervisnings- och kulturministeriet. Enligt Kaivosoja har Finland inte blivit ett modelland för jämställdhet, trots att såväl kvinnor som män är välutbildade i internationella jämförelser. Främjande av jämställdhet gäller inte bara flickor och kvinnor, utan i allt högre grad även pojkar och män.

Jämställdhetsperspektivet har haft en synlig plats såväl inom utbildningspolitiken som inom barn- och ungdomspolitiken, vilket glädjer Riitta Kaivosoja, överdirektör vid kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska avdelningen.

Kaivosoja anser att undervisnings- och kulturministeriet är ett av de mest centrala ministerierna när det gäller att främja jämställdhet mellan könen, eftersom ministeriets verksamhetsfält gäller alla åldergrupper; barn och unga, arbetsföra och äldre.

– Om vi bara ser på medelvärden hos barn och unga så förlorar vi viktig information om flickor och pojkar i olika åldrar, säger Kaivosoja.

Förändring i attitydklimatet

Undervisnings- och kulturministeriet har redan för andra gången en minister som svarar för jämtälldhetssärenden. Under den här regeringsperioden är det kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki. Enligt Kaivosoja har jämställdhetsministrarna fått fart på jämställdhetsarbetet inom undervisnings- och kulturministeriet, eftersom ministrarna har varit intresserade ett jämställdhetsperspektiv inom det egna förvaltningsområdet.

Inom idrott har man redan länge arbetat för jämställdhet. Som exempel nämner Kaivosoja Pikkarit-priset, som har delats ut sedan 1995 som erkänsla för främjande av jämställdhet och mångfald.

Dessutom utkom nyligen publikationen Idrott och jämställdhet 2011, som redogör för jämställdheten i nuläget och förändring i Finland samt jämför med resultaten från den publicerade undersökningen från 1995.

Finland fungerar just nu som ordförande för det internationella nätverket för kvinnoidrott IWG, vilket innebär att undervisnings- och kulturministeriet deltar i arrangemanget av nätverkets internationella konferens i Helsingfors 2014.

Inom utbildningen finns det ännu utmaningar, trots att båda könen har likvärdiga möjligheter till utbildning. Överdirektör Kaivosoja minns hur hon redan i början av sin karriär inom yrkesutbildningsstyrelsen bekantade sig med undersökningar som visade att fanns tydliga flick- och pojkområden inom utbildningen.

– Här finns det ännu mycket att göra. I Finland är arbetsmarknaden fortfarande kraftigt könsuppdelad, säger Kaivosoja.

Kaivosoja önskar en förändring i attitydklimatet. Enligt henne har skolorna en viktig, om en begränsad roll, och hon betonar att hemmet, vännerna och näromgivningen spelar in i valet av utbildning.

I nuläget bekymrar sig Kaivosoja för pojkarnas svaga prestationer i läskunnighet samt särskilt de trakasserier som flickor utsätts för i skolan.

Övriga utmaningar är enligt Kaivosoja förlegade attityder gentemot jämställdhetsarbetet. Inom ministeriets förvaltningsområde önskar hon ökat jämställdhetsfrämjande inom konst- och kulturområdet, där arbetet hittills varit sparsamt.

Gemensamt mål

Undervisnings- och kulturministeriet har som mål att jämställdhetsintegrera all aktivitet inom ministeriet. På så sätt ökar man också medvetenheten om situationen i fråga om jämlikhet mellan kvinnor och män.

– Då vi bereder ärenden försöker vi uppskatta vilka eventuella verkningar beslutet skulle ha på flickor och pojkar, kvinnor och män. På så sätt förverkligas också principerna för en god förvaltning och resurserna användas på rätt sätt, betonar Kaivosoja.

I det här arbetet har ministeriets jämställdhetsgrupp en viktig uppgift. Gruppen tillsattes hösten 2009 och har som uppgift att planera hur jämställdhet kan främjas på inom ministeriets verksamhetsområden. Motsvarande grupper finns i nästan alla ministerier.

Kaivosoja, som är ordförande för arbetsgruppen, betonar att gruppens uppgift är den samma för hela ministeriet.

Jämställdhetsarbetsgruppen har bl.a. ordnat utbildning för ministeriets tjänstemän om hur könsaspekten beaktas i lagberedning, budgetplanering och resultatstyrning. Under utbildningen skapades det möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter med andra ministeriet, vilket var mycket fruktbart.

Kaivosoja betonar att jämställdhetsarbetet kan leda till resultat endast om hela organisationen förstår betydelsen av jämställdhet.

- Ekvalita Ab/ Taina Riski och Anna Seligson

Länkar och information:
Jämställdhetsärenden vid undervisnings- och kulturministeriet.