Finland gör omfattande klimatinvesteringar i Senegal och Nepal

Utrikesministeriet 8.4.2019 14.42
Nyhet

Finland investerar sammanlagt över 20 miljoner dollar i sol- och vattenenergi i två av världens fattigaste länder. Kraftverk i Senegal och Nepal ska öppna vägen till kommersiellt lönsam och utsläppsfri energiproduktion och hjälpa att avskaffa energifattigdomen.

De nya investeringarna i vattenkraft i Nepal och i solkraft i Senegal görs ur klimatfonden Finland–IFC. Det är Världsbanksgruppens bolag för privata investeringar, Internationella finansieringsbolaget (International Finance Corporation, IFC), som beslutar om fondens investeringar på basis av villkor som Finland fastställt.

”Projekten satsar på kvalitet i utvecklingen mot en utsläppssnål framtid, och Finlands finansiering gör det möjligt. På lång sikt kommer vi att kunna genomföra liknande projekt helt och hållet med privat kapital” säger Nina Kataja, som är utvecklingspolitisk rådgivare vid utrikesministeriet.

Kapitalinvesteringen på 13,1 miljoner US-dollar i Nepal riktas till ett vattenkraftverk med kapacitet på 218 MW som ska byggas vid floden Trishuli. Kraftverket är betydligt större än det största vattenkraftverket i Finland, Imatra fors kraftverk på 192 MW. Det är också en av de största utländska investeringarna i Nepals historia. När kraftverket blir klart kommer det att höja elproduktionen kopplad till distributionsnätet med en tredjedel. Nepal lider idag av energibrist.

”I Nepal är smattrandet från dieselgeneratorer ’veckans naturljud’ varje dag, året om. Huvudstaden Katmandu är ofta inbäddat i smog, som kraftigt påskyndar klimatförändringen. Smogens sot beror bland annat på att folk lagar mat på öppen eld eftersom de saknar el. Vattenkraftverket kan medföra en stor förändring på det villkor att också distributionen blir fungerande”, bedömer utrikesministeriets rådgivare på vattenområdet Antti Rautavaara, som tidigare varit bosatt i Nepal.

Vattenkraftverket är ett så kallat strömkraftverk som inte kräver några dammar. Projektets miljökonsekvenser och samhälleliga konsekvenser har utretts grundligt. Ursprungsfolken i floddeltat har till exempel fått delta i Nepals första process för informerat samtycke (Free, Prior and Informed Consent).

Senegals billigaste elektricitet

I Senegal görs investeringen på 7,4 miljoner dollar i form av lån. Lånen beviljas två solenergiparker med en total kapacitet på 79 MW. Liksom Nepal hör Senegal till världens minst utvecklade länder. Landets bruttonationalinkomst per invånare är en trettiondedel av Finlands nivå, men elektriciteten är ändå dyrare.

En finländare betalar 12–18 cent per kilowattimme inklusive skatter och de kritiserade höjda överföringsavgifterna. En senegales betalar i genomsnitt 17 cent för en kWh.

I själva verket är elproduktionen ännu dyrare än priset som konsumenterna betalar och landets elbolag går på förlust för varje producerad kilowattimme. Det höga priset beror på att elektriciteten huvudsakligen produceras av brännolja och diesel. Den energi som produceras av solkraftverken kommer det senegalesiska elbolaget att få köpa till rekordlågt pris.

De indirekta utvecklingseffekterna enorma

De två kraftverken som byggs i Senegal beräknas minska koldioxidutsläppen med 89 000 ton per år ända fram till år 2044. Det motsvarar 8 640 medeltalsfinländares årliga utsläpp, det vill säga ungefär som invånarna i Hangö eller Högfors.

”Eftersom priset för solenergi är en bråkdel av priset för fossila bränslen öppnar investeringen dörren för en marknadsdriven reform av den senegalesiska energimarknaden så att den överger fossila bränslen. Och på så vis blir utsläppsminskningen så småningom betydligt större än en mindre finsk stad per år” konstaterar utrikesministeriets energirådgivare Henri Horn.

Mer betydande än de omedelbara effekterna är kraftverkens indirekta och långsiktiga politiska effekter både i Nepal och Senegal. Båda länderna har i princip ypperliga förutsättningar att öka sin utsläppsfria energiproduktion.

Med världens högsta berg kan Nepal enligt Världsbankens bedömning bygga ekonomiskt lönsam vattenkraft med en teoretisk produktionskapacitet på upp till 43 gigawatt. Det skulle innebära 196 lika stora kraftverk som det som nu byggs vid floden Thrishuli. Senegal som ligger mellan Kräftans vändkrets och ekvatorn får i sin tur 2 000–3 000 timmar sol per år.

Båda projekten är det första i sitt slag. I Nepal är projektet det första vattenkraftverket i denna skala med utländsk finansiering. I Senegal är solkraftverken de första som uppförs utifrån ett internationellt anbudsförfarande. Detta gör projekten dyrare och mer exponerade för risker än vanligt. I Nepal blir man till exempel för första gången tvungen att räkna ut hur man bygger ett så stort kraftverk som samtidigt tål jordbävningar.

”Fastän Finlands investeringar bara täcker en liten del av det kapital som projekten behöver kan vi med gott samvete konstatera att våra investeringar har långtgående följder” säger Nina Kataja.

Finlands finansiering har så kallade mjuka villkor. Till exempel kan de lån som beviljas av klimatfonden ha lägre ränta och längre lånetid än andra lån som projekten får. Den förmånliga finansieringen öppnar också marknaden och gör det lättare att finna kapital med krav på högre och snabbare intäkter för denna typ av banbrytande projekt. På detta sätt får man också både offentligt och privat kapital riktat till projekt som bromsar klimatförändringen.

Internationella finansieringsbolaget, som förvaltar Finlands klimatfond, investerar också eget kapital och annat kapital som bolaget förvaltar i projekten i Nepal och Senegal. Bolaget samlar även in extern finansiering för projekten.

Satsning på internationellt klimatarbete
  • Finland har riktat totalt 114 miljoner euro till klimatfonden Finland–IFC, som grundades 2017. Det är Finlands mest betydande investering i internationellt klimatarbete.
  • Innan projekten i Nepal och Senegal har fonden investerat 3 miljoner euro i en omfattande samling vindkraftsprojekt i nio afrikanska stater. De ca 83 miljoner euro som kvarstår kommer att investeras före utgången av 2022.
  • Fondens verksamhetsperiod är 25 år. När perioden löpt ut betalar IFC tillbaka de investerade medlen till Finland med eventuell avkastning. Återbetalningen och avkastningen beror på hur investeringarna lyckas.

 

Pasi Nokelainen

Kirjoittaja työskentelee ulkoministeriön viestintäosastolla. 

Aiheesta lisää

Suomi-IFC -ilmastorahasto

Suomi sijoittaa Afrikan tuulisähkön tuntuvaan lisäämiseen

Tiedot Nepalin vesivoimahankkeesta IFC:n sivuilla (englanniksi)

Tiedot Senegalin aurinkoenergiahankkeesta IFC:n sivuilla (englanniksi)