FI SV EN

Utredningen om Ishavsbanan är klar

Kommunikationsministeriet 11.2.2019 11.00 | Publicerad på svenska 11.2.2019 kl. 11.10
Pressmeddelande

Den finsk-norska utredningsarbetsgruppen har färdigställt sin rapport om Ishavsbanan. I rapporten föreslås inga fortsatta åtgärder för att främja banprojektet i dagens läge.

Arbetsgruppen hade till uppgift att utreda förutsättningarna att bygga Ishavsbanan och de omständigheter som bör beaktas vid en eventuell fortsatt planering. Utredningen koncentrerades på 1) eventuella finansieringsmodeller, 2) planerings- och tillståndsförfaranden samt 3) miljö- och samefrågor.

"Jag vill tacka alla dem som i Finland och Norge har deltagit i utredningen för ett gott samarbete. Under arbetets gång har vi tillsammans med olika aktörer utforskat de givna omständigheterna för att bygga Ishavsbanan och vad den skulle kräva för att bli verklighet", säger Finlands kommunikationsminister Anne Berner. 

Varken Finland eller Norge har fattat beslut om byggandet av banan eller om bansträckningen. Inledandet av planeringen förutsätter att ett politiskt beslut om att genomföra projektet fattas i båda länderna. Rapporten är en förstudie om bansträckningen Rovaniemi-Kirkenes. Under utredningsarbetets gång var det inte möjligt att bedöma alla omständigheter som påverkar banprojektet.

Lönsamheten utreddes

Projektet är inte ekonomiskt lönsamt enligt de finansieringsmodeller som granskades i utredningen. Den årliga transportvolymen bör vara i storleksklassen 2,5 miljoner ton för att de årliga underhållskostnaderna ska kunna täckas. Enligt utredningen kan en sådan transportmängd inte anses realistisk enligt befintliga uppgifter utan att betydande ändringar görs i näringsverksamheten i regionen eller i kostnaderna för olika transportformer.

Ur turistsektorns synvinkel i finska Lappland är alla de åtgärder önskvärda som underlättar resor till Lappland. Ishavsbanan skulle starkare koppla ihop Lappland med den arktiska regionen över lag. Med inkomsterna från turismen kan man dock inte finansiera banbygget och turismen är inte heller en tillräcklig grund för banprojektet.

I utredningen framkom det också att ett fullskaligt utnyttjande av Ishavsbanan som transportkedja ända till Centraleuropa framför allt skulle förutsätta att kapaciteten utökas på Finlands huvudbana, i synnerhet på det livligast trafikerade banavsnittet Helsingfors-Tammerfors.

Planerings- och tillståndsprocess i många steg i Finland och i Norge

Såväl i Finland som i Norge är planerings- och tillståndsprocessen lång och består av flera steg. Det finns givetvis skillnader i banplaneringsfaserna mellan Finland och Norge. Om man i framtiden beslutar fortgå med planeringen av projektet, kan nästa steg vara att göra en gränsöverskridande utredning om hur planeringsprocesserna kan sammanjämkas.

I Finland håller man på att inleda en liknande 12-årig trafiksystemplanering som i Norge. Den ställer vissa ramar för en eventuell fortsatt planering, eftersom planeringen av Ishavsbanan också måste anpassas till trafiksystemplanerna i båda länderna. Även om den framskrider som snabbast, räcker det minst 15 år att planera och bygga Ishavsbanan.

Konsekvenser för miljön och samerna

Enligt utredningen skulle Ishavsbanan ha konsekvenser av flera slag för miljön och samerna. Generellt känner man till att naturen i norr är känslig och unik, och detta kräver särskild uppmärksamhet. Om man beslutar att gå vidare med projektet måste urfolket samernas delaktighet garanteras, så att deras kultur eller näringar inte skadas oåterkalleligt. Den internationella lagstiftningen och Finlands och Norges nationella lagstiftning erkänner flera förfaranden som säkerställer att samernas internationellt erkända särställning och rättigheter till sitt hembygdsområde, språk och sin kultur beaktas på korrekt sätt. Det väsentliga är att samerna, renskötarna och andra parter som påverkas av banprojektet deltar i planeringsprocessen från första början. 

I den av det finska kommunikationsministeriet ledda arbetsgruppen deltog det finska miljöministeriet, Trafikverket, Lapplands förbund, närings-, trafik och miljöcentralen i Lappland, samkommunen för Lapplands regionsamarbete, Sametinget, Skolternas byastämma samt det norska Samferdselsdepartementet, den norska järnvägsförvaltningen, representanter för Finnmark fylke och norska Sametinget. Under arbetets gång hördes också representanter för andra intressegrupper. Arbetsgruppens mandatperiod var 9.5-14.12.2018.

Efter utgången av mandatperioden har kommunikationsministeriet och Sametinget i Finland i enlighet med 9 § i sametingslagen förhandlat om arbetsgruppens arbete. Sametinget har överlämnat till kommunikationsministeriet en promemoria med synpunkter på innehållet i arbetsgruppens slutrapport och de rapporter som undergrupperna har sammanställt. Promemorian finns i Hankeikkuna (statsrådets tjänst för projektinformation).

Ishavsbanan. Slutrapport av den utredningsarbetsgruppen mellan Finland och Norge. Kommunikationsministeriets publikationer 2019:2 (på finska)
 

Ytterligare information:

Kommunikationsminister Anne Berner
Intervjuförfrågningar: Susanna Niinivaara, kommunikationsdirektör, tfn 040 081 6187

Timo Kievari, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 040 059 3706, timo.kievari@lvm.fi, Twitter @TimoKievari

Ishavsbanan. Slutrapport av den utredningsarbetsgruppen mellan Finland och Norge. Kommunikationsministeriets publikationer 2019:2 (på finska).
Statsrådets tjänst för projektinformation: Utredning om järnvägslinjen Ishavsbanan (LVM047:00/2018)