Sök

26.1.2026 | Justitieministeriet har publicerat en utredning om hur väl skuldsaneringen för privatpersoner fungerar och hur effektiv den är.

4.11.2025 | Justitieministeriet har beställt en utredning där man granskar möjligheterna att utveckla skuldsaneringsförfarandet för privatpersoner. Utredningen genomförs av en forskargrupp vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet.

7.11.2025 | På dagen mot korruption tisdagen den 2 december kl. 12–15.30 ordnas i Helsingfors ett seminarium med temat korruption och organiserad brottslighet i Norden. I år lyfter evenemanget fram forskarnas och frivilligorganisationernas perspektiv när det gäller korruption i Norden. Man kan delta i evenemanget i Helsingfors eller på distans via Teams.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 c kap. 5 § i strafflagen och lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det a...

15.12.2023 | En färsk utredning granskar de möjligheter och villkor som digitaliseringen medför för utvecklingen av de offentliga rättshjälpstjänsterna i olika länder. Målet har varit att identifiera förfaranden som eventuellt är fungerande samt de negativa konsekvenserna för tillgången till rättsskydd.

7.6.2023 | De som begår hatbrott har i allmänhet en svag socioekonomisk bakgrund. Detta framgår av en färsk utredning som justitieministeriet beställt, som ger ny information om vem som begår hatbrott.

15.3.2023 | I en färsk undersökning utreds händelseförloppen vid och bakgrunden till dråp i parrelationer som riktas mot kvinnor och möjligheter att förebygga dessa. Enligt undersökningen är det svårt, men viktigt att kunna förutse risken för brott mot liv. För att dessa händelser ska kunna förebyggas ska fokus först ligga på att inom myndighetsverksamheten och i anmälningarna till polisen förbättra identifieringen av våld i parrelationer.

3.5.2023 | Regeringsförhandlingarnas ordförandebord har beslutat om ordförandena för reformborden och sektionerna. Utöver ordförandebordet, partisekreterarbordet och det bord som behandlar frågor som gäller statsrådets ledning förhandlar partierna vid åtta reformbord med sammanlagt 18 undergrupper, dvs. sektioner.

2.5.2023 | Regeringsförhandlingarna inleddes den 2 maj under ledning av regeringsbildaren Petteri Orpo. I Ständerhuset förhandlar Samlingspartiet, Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna i 11 arbetsgrupper, alltså vid 11 bord, som har sammanlagt 18 olika underarbetsgrupper, dvs. sektioner.

6.7.2023 | I en utredning som publicerades den 22 juni och som beställts av justitieministeriet undersöks nuläget, möjligheterna och begränsningarna avseende digitaliseringen av medlingsverksamheten och medlingstekniken. I de konkreta förslagen för att utveckla informationssystemen betonas erfarenhetsbaserad rättvisa, självbestämmanderätt och kundorientering.

2.5.2023 | Utslagning har ett samband med säkerhetsproblem: brott och olyckor förekommer oftare bland låginkomsttagare som saknar arbete och utbildning. Även om en betydande del av sambandet kan förklaras med skillnader mellan individer, har utslagningen också en verklig effekt som ökar säkerhetsproblemen. Att öka sysselsättningen och involvera de arbetslösa samt utöka utbildningen är lovande sätt att minska brott och olyckor.

20.5.2022 | En ny undersökning utvärderar vilka effekter den multiprofessionella ankarverksamheten har haft och hur verksamheten har genomförts i fråga om att förebygga att ungdomar begår brott. Motsvarande undersökningar har inte gjorts tidigare. Enligt undersökningen löpte de unga som deltog i ankarverksamheten jämfört med referensgruppen en lägre risk att begå nya brott inom ett år från det föregående brottet.

28.1.2021 | Handläggningstiderna för straffprocesser vid sexualbrott mot barn ger upphov till regional ojämlikhet. Detta framgår av en undersökning av Institutet för kriminologi och rättspolitik som granskade längderna av straffprocesserna vid sexualbrott mot barn samt skillnaderna i handläggningstiderna mellan regionerna.

29.9.2021 | Ungdomsforskningsnätverket och Institutet för kriminologi och rättspolitik (Krimo) vid Helsingfors universitet utredde i sin undersökning risker som hänför sig till bakgrunden till personer som begår sexualbrott, vilka omständigheter som inverkar på att sexualbrott inträffar samt förslag till åtgärder för att förebygga sexualbrottslighet.

17.7.2023 | Försvarsminister Antti Häkkänens specialmedarbetare har utnämnts försvarsministeriet Utgivningsdatum 17.7.2023 15.37 Typ: Pressmeddelande Försvarsminister Antti Häkkänen har utsett Dani Niskanen och Ville Sipiläinen till sina specialmedarbetare. S...

22.9.2020 | En fullskalig rättegång är ett ekonomiskt riskfyllt sätt att lösa tvistemål. Detta framgår av en färsk undersökning om hur rättegångskostnaderna i omfattande tvistemål har utvecklats under den senaste tiden. Undersökningen beställdes av justitieministeriet och genomfördes av Institutet för kriminologi och rättspolitik (KRIMO).

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 kap. 3 § i strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att strafflagen ändras. Enligt propositionen ska det till strafflagens bestäm...

6.5.2021 | Justitieministeriet har skickat en bedömningspromemoria om grunderna för bestämmande av rättegångskostnader i tvistemål och metoder för att sänka dem på remiss. Arbetet syftar i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering till att trygga tillgång till rättssäkerhet oberoende av ekonomisk och samhällelig ställning. 

15.5.2019 | Som straff för rattfylleri påförs i finländska domstolar vanligtvis cirka 50 dagsböter. Den viktigaste faktorn som inverkar på antalet dagsböter för rattfylleri är alkoholhalten i en alkoholpåverkad förares blod eller utandningsluft. Detta framgår av en undersökning gjord vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. Undersökningen bygger på en genomgång av tings- och hovrätternas avgöranden i rattfylleriärenden 2017.

8.5.2019 | Användningen av forskningsinformation förblir ofta en osynlig del av lagberedningsarbetet på grund av bristfällig dokumentation. Till exempel den informella interaktionen mellan lagberedare och forskare eller sakkunskapen inom förvaltningen kan utgöra grunden för informationsanvändningen. Detta konstateras i en undersökning som offentliggjordes den 8 maj.