Regeringen kom överens om planen för de offentliga finanserna 2017-2020

Regeringen kom den 5 april överens om planen för de offentliga finanserna 2017-2020. Planen utgör samtidigt Finlands stabilitetsprogram som sänds till EU-kommissionen. Regeringen kom också överens om en uppdatering av spetsprojekten och reformerna. Den strategiska handlingsplanen för regeringsprogrammet har samordnats med planen för de offentliga finanserna.

Statsminister Juha Sipiläs regering har som mål att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad sysselsättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten. Regeringen har som mål att åtgärda skuldsättningen och att täcka hållbarhetsunderskottet. Detta ska i enlighet med regeringsprogrammet åstadkommas genom besparingar, reformer samt åtgärder som stödjer tillväxten och effektiviserar den offentliga serviceproduktionen.

Regeringsprogrammets ekonomiska linje håller, skuldsattheten ska åtgärdas

Regeringens rambeslut är förenligt med utgiftsstadgan i regeringsprogrammet. Regeringen har förbundit sig till att genomföra de besparingar och reformer som krävs för att täcka hela hållbarhetsunderskottet på 10 miljarder euro. Regeringen håller fast vid sparmålet på 4 miljarder euro så att skulden inte längre ökar i förhållande till totalproduktionen vid utgången av regeringsperioden.

Förutom anpassningsmålet på fyra miljarder euro har regeringen som mål att förstärka den offentliga ekonomin genom sysselsättningsstärkande åtgärder (inkl. konkurrenskraftsuppgörelsen), sote-reformen samt genom att minska på kommunernas, landskapens och hela den offentliga sektorns utgifter.

Tillväxt och sysselsättning huvudteman vid budgetmanglingen

Förstärkningen av sysselsättningen spelar en avgörande roll med tanke på regeringens målsättningar för den offentliga ekonomin. Regeringen eftersträvar en höjning av sysselsättningsgraden från 68 till 72 procent, dvs. 110 000 nya arbesplatser. Om konkurrenskraftsuppgörelsen förverkligas är man enligt den prognostiserade tillväxten och de åtgärder som regeringen redan fastslagit på väg att uppnå drygt hälften av sysselsättningsmålet.

Nya sysselsättningsstärkande beslut fattades vid budgetmanglingen. Regeringen avvecklar flitfällor och utvidgar aktiv användning av sysselsättningsförmåner. Besluten syftar till att påskynda mottagningen av arbete, förkorta arbetslöshetsperioderna, förbättra möjligheterna till sysselsättning samt till att minska på den strukturella arbetslösheten.

Regeringen utvidgar användningsändamålen för arbetslöshetsförmåner till att finansiera rörlighetsunderstöd, startpenning och lönestöd. Arbetslösas servicebehov kan mötas på ett bättre sätt i och med att finansieringen av aktiveringsåtgärder görs flexiblare. Arbetslösa arbetssökanden som startar ett företag kan i högst 12 månaders tid beviljas en startpenning som motsvarar grunddagpenningen, och detta kan finansieras med arbetslöshetsförmånsanslag.

Regeringen förstärker också motprestationernas betydelse inom arbetslöshetsskyddet, skärper arbetslösas skyldighet att ta emot arbete och förnyar TE-byråernas serviceprocesser. Regeringen kompletterar dessutom åtgärderna som främjar företagsamhet genom en åtgärdshelhet som bereds under ledning av näringsminister Olli Rehn. Noggrannare uppräkningar av och en tidsplan för åtgärderna som förstärker sysselsättningen och företagandet publiceras den 12 april.

Regeringen har kommit överens om att man vid budgetmanglingen hösten 2016 ännu förhandlar om nya sysselsättningsfrämjande åtgärder som bereds under ledning av justitie- och arbetsminister Jari Lindström.

För att den finländska industrins konkurrenskraft ska kunna förbättras tar man år 2017 i bruk ett kompensationssystem för de indirekta kostnaderna inom utsläppshandelssystemet som motsvarar 50 procent av maximinivån enligt EU:s statsstödsreglering. För detta ändamål anvisas 43 miljoner euro under åren 2017-2019 och 46 miljoner euro år 2020.

Regeringen inleder följande trafikprojekt under ramperioden, de sammanlagda satsningarna uppgår till ca 700 miljoner euro under ramperioden:

• Luumäki–Imatra,
• Rv 4 Uleåborg-Kemi, 1 och 2 fasen
• Rv 5 S:t Michel-Juva, 1 och 2 fasen
• Rv 12, Lahtis södra ringväg
• Spår-Jokern
• Spårvägen i Tammerfors, 1 fasen (Hervanta, centralsjukhuset, depån)
• Spårvägen i Tammerfors, 2 fasen (Lentävänniemi)
• Fortsatta planeringen av den snabba banförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo

Regeringen satsar under åren 2017-2018 sammanlagt ca 105 miljoner euro i förstärkningen av digitala inlärningsmiljöer inom högskoleundervisningen och i förbättringen av förutsättningarna för studerande året runt samt i främjandet av unga forskares vetenskapliga verksamhet.

Regeringen håller fast vid sparmålet

Regeringen håller fast vid sparmålet på 4 miljarder euro på 2019 års nivå som överenskommits i samband med regeringsprogrammet. Man har beslutat om kompletterande anpassningsåtgärder.

De besparingar i regeringsprogrammet som riktats mot kommunerna har inte realiserats fullt ut. Detta ska kompenseras vid budgetmanglingen för 2017 t.ex. med minimiavgifter för kommunala social- och hälsotjänster eller med andra besparingar eller intäktsökningar inom den offentliga ekonomin, såsom t.ex. höjning av den nedre gränsen för fastighetsskatten, som hjälper att uppnå den eftersträvade balanseringseffekten på sammanlagt 130 miljoner euro.

En betydande del av besparingsunderskottet beror på att inflationen varit lägre än man väntat sig då regeringsprogrammet utarbetades. Indexbesparingen i regeringsprogrammet har följaktligen genererat mindre besparingar än väntat. Regeringen föreslår att de tidigare fastslagna indexbesparingarna kompenseras genom en jämn minskning av motsvarande utgifter med 0,85 procent. Beslutet sparar på de offentliga utgifterna med ca 195 miljoner euro netto.

Utvecklingssamarbetsutgifterna minskas med ytterligare 25 miljoner euro från och med 2018. Utvecklingssamarbetsanslagen uppgår i och med denna ändring i genomsnitt till 0,39 % i förhållande till bruttonationalinkomsten under ramperioden. Anslagen för den grundläggande farledshållningen minskas år 2018 med 25 miljoner euro, sparbeloppet höjs till 35 miljoner euro från och med 2019. Sjukdagpenningarna nedskärs med 22 miljoner euro från och med 2017 i och med att inkomstgränserna sänks. Kostnadsersättningen för frivillig utbildning som finansieras av arbets- och näringsministeriet minskas permanent med 47 miljoner euro.

Regeringen har beslutat att genomföra studiestödsbesparingarna. Regeringen lättar på den av utredare Roope Uusitalo föreslagna skärpningen av stödvillkoren och nedskärningen av studiestödet så att de långsiktiga spareffekterna blir ungefär 122 miljoner euro.

Nivåerna för högskolestudiepenningen förenhetligas med studiepenningen på andra stadiet så att maximibeloppet för studiepenningen är 250,28 €/månaden. Maximibeloppet för högskolestuderandens studiestöd kommer från och med den 1 augusti 2017 att vara 1 101,88 euro i månaden i hemlandet och 1 260,28 euro i månaden utomlands.  

För att jämställdheten mellan olika utbildningsgrader ska kunna förbättras slopar man inkomstgränserna för föräldrar till 18—19-åriga studenter på andra stadiet som bor självständigt.

Stödtiden för samtliga högskolestudier förkortas med 10 månader från 64 till 54 stödmånader. Stödtiden per examen förkortas med två månader.  Prestationskravet som används vid uppföljningen av framskridningen förblir oförändrat, dvs. 5 studiepoäng per stödmånad.

Statsgarantin för studielånet höjs till 650 euro per månad för studeranden i hemlandet och till 800 euro per månad för studeranden utomlands. Studielånskompensationen bevaras med hänsyn till de ekonomiska ramarna.

Studerandes egna inkomstgränser kopplas till inkomstnivåindexet och de justeras med jämna mellanrum, dock så att inkomstgränserna inte sänks. Höjningen av studiepenning och bostadstillägg som ska återbetalas på grund av studerandens egna inkomster nedsätts från 15 procent till 7,5 procent.

Regeringen ska före höstens budgetmangling bereda ett förslag enligt vilket högskolestuderanden och studeranden på andra stadiet skulle omfattas av det allmänna bostadsbidragssystemet. Ifall förslaget ökar på bostadsstödsutgifterna ska de täckas av utgiftsramen inom SHM:s förvaltningsområde. På dem som studerar utomlands tillämpas även i fortsättningen bostadstillägget inom studiestödssystemet.

Regeringen beslutade om nya satsningar

Regeringen kompenserar den inverkan som rambeslutets nya indexbesparing har på undervisnings- och kulturministeriets statsandelsindex samt universitetens och yrkeshögskolornas anslagsindex till fullt belopp genom ett extra årligt anslag på 37 miljoner euro.

För kostnadsersättningen för de ungas arbetspraktik anvisas en årlig utgiftsökning på sju miljoner euro. För finansieringen av lönesubvention och startpeng anvisas en årlig utgiftsökning på 30 miljoner euro.

För att säkerställa Brottspåföljdsmyndighetens funktionsförmåga och för underhåll av fängelsenätverket har man beslutat anvisa sammanlagt 34,9 miljoner euro i tilläggsfinansiering 2017–2020.

För att inkomst- och lönsamhetssituationen inom jordbruksekonomin ska kunna underlättas anvisas det nationella stödet för jordbruks- och trädgårdsekonomi 6,7 miljoner euro 2017 och 2018, och kompensationsbidraget 20,3 miljoner euro år 2017.

I Finland inrättas ett genomcentrum i syfte att utveckla Finland till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för hälso- och sjukvård, toppforskning och global affärsverksamhet som utnyttjar genominformation. Offentliga biobankers funktioner effektiviseras genom att förenhetliga verksamhetssätten och ett effektivt samarbete med genomcentret säkerställs. Ett nationellt cancercentrum inrättas. För dessa anläggningskostnader anvisas sammanlagt 17 miljoner euro åren 2017 - 2020.

Polisens verksamhetsanslag ökas med 5 miljoner euro och under de sista åren av ramperioden med 10 miljoner euro. För tryggandet av Skyddspolisens verksamhet anvisas under ramperioden ett årligt tilläggsanslag på 2 miljoner euro.

Garantipensionen höjs med 10 miljoner euro från ingången av 2018. Höjningen är ca 8 e/månad per person som får garantipension.

Ersättningarna för utlåning av verk vid allmänna bibliotek höjs med 2 miljoner euro till 11,25 miljoner euro år 2017 (inklusive mervärdesskatt).

För att stärka den vetenskapliga grunden för bioekonomin och den internationella klimatpolitiken stärks basfinansieringen av Europeiska skogsinstitutet med en miljon euro per år.

Finlands beskickningar utomlands behöver inte genomföra några lokalitetsbesparingar.

Den totala skattegraden höjs inte

Regeringen håller fast vid sitt program enligt vilket den totala skattegraden inte höjs.

Regeringen har tidigare beslutat att slopa punktskatten på sötsaker och glass på grund av problem med statligt stöd i anslutning till den. Den minskning av skatteinkomsterna som följer av slopandet av skatten kompenseras genom en höjning av skatterna på trafikbränslen. En höjning på 100 miljoner euro innebär höjningar på drygt 2 cent/l när det gäller bensin och dieselolja. För en genomsnittlig personbilist innebär detta en tilläggsutgift på 30 - 35 euro per år. Regeringen följer utvecklingen av världsmarknadspriset på olja och överväger skattehöjningen på nytt om priset överstiger 80 dollar/fat.

Intäkter, utgifter och balans i statens budgetekonomi

(enligt gängse priser)

De ordinarie intäkterna inom budgetekonomin beräknas öka under ramperioden 2017–2020 med i genomsnitt ca 1½ procent per år och skatteintäkterna med ca 2 procent per år.

Jämfört med planen för de offentliga finanserna hösten 2015 är utgifterna inom budgetekonomin i genomsnitt ca 0,1 miljarder euro högre. Ökningen beror framför allt på det ökade antalet asylsökanden. Däremot har de oväntat låga ränteutgifterna och de nya anpassningsåtgärderna bidragit till att sänka utgiftsnivån.

Beräkningsantagandet för uppskattningen av anslagen i planen för de offentliga finanserna var 10 000 asylsökande per år och i rambeslutet hösten 2015 var det 15 000 asylsökande. Prognosen har sammanställts i samarbete mellan olika förvaltningsområden under inrikesministeriets ledning. Utgifterna som beror på det ökade antalet asylsökande är sammanlagt ca 700 miljoner euro på 2019 års nivå.

Kommunalekonomin fortfarande ansträngd

Åtgärderna i regeringsprogrammet som stärker kommunernas ekonomi samt kommunernas och samkommunernas egna anpassningsåtgärder hindrar den kommunala ekonomin från att försvagas detta år. Kommunernas skuldnivå fortsätter ändå växa. Pressen på att öka utgifterna är stor eftersom servicebehovet växer till följd av den demografiska förändringen, det svaga arbetsmarknadsläget och den ökade invandringen. Den långsamma tillväxten gör att kommunernas intäkter ökar blygsamt.

Finlands ekonomi återhämtar sig en aning – tillväxtutsikterna ändå svaga

På basis av preliminära uppgifter från Statistikcentralen växte Finlands samhällsekonomi med 0,5 procent förra året efter tre år av recession. I år beräknas tillväxten vara nästan en procent och vid slutet av regeringsperioden beräknas ekonomin växa med drygt en procent per år.  Exporten utvecklas fortfarande långsammare än världshandeln och förlusten av marknadsandelar i den internationella handeln kommer att fortgå. Under de närmaste åren kommer den ekonomiska aktiviteten att bäras upp av privata investeringar och den privata efterfrågan ökar också.

De samhällsekonomiskt svåra tiderna har fått stora återverkningar på de offentliga finanserna. Saldot i de offentliga finanserna har försvagats och skulden har vuxit snabbt. Det offentliga underskottet överskred 3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten 2014. Enligt preliminära uppgifter pressades underskottet under treprocentsgränsen i fjol och det förväntas hållas under referensvärdet under hela regeringsperioden. Enligt den nuvarande bedömningen kommer den offentliga ekonomins skuldsättning att sluta växa i slutet av regeringsperioden.

De här framförda samhällsekonomiska bedömningarna är preliminära. Finansministeriets publikation Ekonomisk översikt publiceras den 14 april 2016.

Planen för de offentliga finanserna godkänns under statsrådets allmänna sammanträde den 14 april, varefter den publiceras i sin helhet. I sambad med detta offentliggörs en uppdaterad handlingsplan för regeringsprogrammet.

Regeringen har också preciserat sina riktlinjer i fråga om reformeringen av social- och hälsovården samt regionförvaltningen. Riktlinjerna presenteras mera ingående onsdagen den 6 april kl. 9.30 i statsrådets pressrum. Propositionerna om reformerna sänds på remiss senast i början av maj.

Ytterligare information:

Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 404
Juha Halttunen, justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236
Suvi Aherto, finansministerns specialmedarbetare, tfn 050 349 6121

Pressmeddelandet har preciserats den 6 april kl. 15.30