Enligt undersökning orsakar våld i nära relationer betydande kostnader för hälso-, social- och rättstjänsterna

Det fysiska våld i nära relationer som kvinnor utsätts för orsakar i sig en extra kostnad på 150 miljoner euro per år enligt en undersökning om våld i nära relationer och kostnaderna för våldet. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården är i verkligheten ännu högre. Dessutom medför tjänsterna kostnader för social- och rättstjänsterna (inklusive polisen).

Resultaten av en ny undersökning om våld i nära relationer och kostnaderna för våldet visar att 75 procent av finländarna i åldern 16–74 år har upplevt psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld i nära relationer åtminstone en gång i sitt liv. ”Det kan konstateras att våld i nära relationer påverkar många människors liv”, säger Johanna Hietamäki, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd.

Enligt undersökningen var våldet i parförhållanden vanligt och könsspecifikt. Kvinnorna upplevde klart oftare våld i parförhållanden än män under sin livstid (kvinnor 48 %, män 39 %) och under det senaste året (5,0 % av kvinnorna och 3,9 % av männen). Kvinnorna hade upplevt mer i synnerhet fysiskt och sexuellt våld samt förföljelse.

Också i hälso- och sjukvårdens, skyddshemmens och polisens kundregister fanns det klart fler kvinnor som upplevt våld i nära relationer än män åren 2015–2020. Av kvinnor som upplevt våld i nära relationer ingick 74 procent i den specialiserade sjukvårdens register, 69 procent i primärvårdens register, 93 procent i skyddshemmens register och 78 procent i polisens kundregister.

Enligt undersökningen är det vanligt att ungdomar utsätts för våld i parförhållanden. Av de unga 16–17-åriga flickorna som varit i ett parförhållande hade 45 procent utsatts för våld av sin partner. Dessutom visade undersökningen att det var vanligt med våld i barndomen.

Våld i nära förhållanden orsakade extra kostnader för hälso- och sjukvården

Våldet i nära relationer medförde extra kostnader för hälso- och sjukvården under en uppföljningsperiod på sex år. Kostnaderna för hälso- och sjukvården började dock sjunka efter att våld i nära relationer hade identifierats.

”I verkligheten är de extra kostnaderna för hälso- och sjukvården större än vad som framkom i undersökningen, då hänsyn också tas till andra former av våld och det våld som män utsätts för i parförhållanden. Siffran beaktar inte heller alla långvariga effekter av våld på den fysiska och psykiska hälsan samt det sociala välbefinnandet”, säger Heli Siltala, forskardoktor vid Jyväskylä universitet.

Jämfört med personer som inte upplevt våld i parförhållanden orsakade våld i parförhållanden extra kostnader på 60–90 procent för socialtjänsterna och på 70 procent för rättstjänsterna (inklusive polisen). Våld som upplevts i barndomen avspeglades däremot som 50 procent högre kostnader inom social- och rättstjänsterna i vuxendomen. ”Det behövs dock mer information för att beräkna kostnaderna i euro”, konstaterar specialforskaren Johanna Hietamäki.

Identifierande av våld och arbetsmetoder måste uppmärksammas

Organiseringen av förebyggande och ingripande i våld i nära relationer i kommuner och välfärdsområden ska säkerställas genom att införa arbetsmetoder och servicehelheter som konstaterats fungera. Förebyggandet av våld i nära relationer bör prioriteras. Till de arbetsmetoder som har konstaterats fungera hör att ta upp olika frågor och utföra kartläggning samt att göra en riskbedömning och utarbeta säkerhetsplaner. Hjälp i det inledande skedet och hänvisningen till tjänster ska inkluderas i det grundläggande arbetet inom social- och hälsovården.

Offer för våld, gärningsmän och barn som utsatts för våld ska erbjudas effektiva vård- och servicehelheter, inklusive Seri-stödcentret för offer för sexuellt våld, MARAK-arbetsgruppen (möten för multiprofessionell riskbedömning) för att hjälpa offer för allvarligt sexuellt våld i parförhållanden samt Barnahus-arbetet för att förebygga alla former av våld mot barn och utveckla servicekedjor för barnoffer.

Det ska föreskrivas genom lag om ordnande av strukturer och tjänster för arbete mot våld i nära relationer i kommunerna och inom välfärdsområdena. Det är viktigt att arbetet mot våld organiseras på ett multiprofessionellt och samordnat sätt i enlighet med en nationell anvisning.

Undervisning i arbete mot våld och medvetenheten om fenomenet kring våld i nära relationer ska inkluderas i alla grundläggande utbildningar inom socialvård, hälso- och sjukvård och de rättsliga områdena (våld som upplevts i barndomen och i vuxendomen).

Mer information ges av Johanna Hietamäki, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 7990, [email protected], Heli Siltala, forskardoktor vid Jyväskylä universitet, tfn 050 572 1518, heli.p.siltala(at)jyu.fi  

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.