Regeringen enades om kompletteringar i budgetpropositionen för 2021
Den 19 november överlämnade regeringen en proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2021. I den kompletterande budgetpropositionen anvisas det finansiering till den andra fasen av framtidsinvesteringar och bland annat till utgiftsökningar till följd av coronavirussituationen. Regeringen har förbundit sig att trygga finländarnas välfärd och företagens möjligheter att klara coronakrisen med så små mänskliga och ekonomiska skador som möjligt.
Finansiering av den andra fasen av framtidsinvesteringar
I överenstämmelse med regeringsprogrammet genomför regeringen under valperioden som en engångsåtgärd ett program för framtidsinvesteringar som stöder uppnåendet av målen i regeringsprogrammet och den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. I den första fasen, i budgeten för 2020 och i planen för de offentliga finanserna för 2020–2023, riktades det till åren 2020–2022 sammanlagt 1,4 miljarder euro för framtidsinvesteringar. Ur Statens bostadsfond riktas dessutom cirka 215 miljoner euro till investeringar åren 2020–2022.
Finanspolitiska ministerutskottet behandlade den andra fasen av finansieringen av framtidsinvesteringarna den 23 oktober 2020. Framtidsinvesteringarna för 2021, cirka 356 miljoner euro, ingår i den kompletterande budgetpropositionen. Avsikten är att den andra fasens framtidsinvesteringar för 2022, cirka 322 miljoner euro, ska tas in i planen för de offentliga finanserna 2022–2025 och vidare i budgetpropositionen för 2022.
I den andra fasens framtidsinvesteringar för 2021 ingår bland annat 40 miljoner euro för att stärka det kontinuerliga lärandet samt 80 miljoner euro för att anställa lärare, handledare och stödpersonal för undervisningen inom yrkesutbildningen och öka antalet undervisningstimmar för timlärare. För utvecklingssamarbete föreslås ett tillägg på 50 miljoner euro och för finansiering av naturvården ett tillägg på sammanlagt 25,5 miljoner euro. För främjande av gång- och cykeltrafik föreslås 25 miljoner euro. För stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna föreslås ett tillägg på 40 miljoner euro, som riktas till beredskap för akuta strukturomvandlingar, regionala innovationer och försök, finansiering av regionalutveckling samt finansiering av kompetenscentrumet KEINO och avtalsbaserat samarbete. För utvecklingsprogrammet för arbetslivet och välbefinnandet i arbetet föreslås ett tillägg på 6 miljoner euro.
Ändringar som hänför sig till coronavirussituationen
Det föreslås att de temporära undantagen i lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa till vissa delar förlängs till utgången av mars 2021. För de förlängningar som gäller företagares rätt till utkomstskydd för arbetslösa och höjningen av det skyddade beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa föreslås ett tillägg på sammanlagt 56,4 miljoner euro.
Det föreslås att FPA-ersättningen för covid-19-test som görs inom den privata hälso- och sjukvården höjs. Höjningen finansieras genom en överföring på 45 miljoner euro från momentet Statsunderstöd för den offentliga social- och hälsovårdens covid-19-kostnader.
Det föreslås att Finavia Abp kapitaliseras med 350 miljoner euro i syfte att stärka bolagets finansiella ställning.
För stödjande av landskapens flygförbindelser föreslås ett tillägg på 11,5 miljoner euro.
För att minska anhopningen av domstolsärenden till följd av coronavirussituationen föreslås för domstolarna, rättshjälpsbyråerna och åklagarväsendet sammanlagt 2,9 miljoner euro för att minska de negativa konsekvenserna av anhopningen och förhindra en oskälig förlängning av behandlingstiderna. För att åtgärda anhopningen när det gäller verkställigheten av straff inom Brottspåföljdsmyndigheten föreslås 1,6 miljoner euro.
För regionförvaltningsverket föreslås ett tillägg på 5,46 miljoner euro för tilläggsuppgifter som beror på coronavirussituationen.
Övriga ändringar
För att trygga resurserna för behandlingskedjan vid brottmål föreslås 2,79 miljoner euro, som hänför sig till justitieministeriets förvaltningsområde.
För utgifterna för genomförandet av det positiva kreditupplysningsregistret föreslås ett tillägg på 4 miljoner euro.
För omkostnaderna för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården föreslås ett tillägg på två årsverken och 140 000 euro. Behovet föranleds av en tilläggssatsning på tillsynen över informationssystemen inom social- och hälsovården.
För regionsförvaltningsverkets omkostnader för arbetarskyddet föreslås ett tillägg på 0,975 miljoner euro för kostnaderna för inrättandet av 15 nya tjänster som arbetarskyddsinspektör.
För genomförandet av Villmanstrands stads European Green Leaf-verksamhet föreslås ett tillägg på 225 000 euro. För förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster föreslås ett tillägg på 750 000 euro.
För polisens omkostnader föreslås ett tillägg på 1,181 miljoner euro för hyresutgifterna för lokaler, ett tillägg på 1 miljon euro för en reform av teleavlyssningssystemet och ett tillägg på 443 000 euro för utgifter som föranleds av genomförandet av EU:s SIS-förordning.
För Gränsbevakningsväsendets hyresutgifter föreslås ett tillägg på 290 000 euro.
I den kompletterande budgetpropositionen ingår också flera andra tillägg för olika förvaltningsområden.
Statens nettoupplåning ökar med 946 miljoner euro
Skatteinkomstprognosen sänks med 316 miljoner euro. Skatteintäkterna minskar bland annat genom att intäkterna från förvärvs- och kapitalinkomstskatten minskar utifrån förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2019.
Kalkylen för inkomster av blandad natur och kapitalinkomster höjs med sammanlagt 383 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet finansieras framtidsinvesteringarna med kapitalinkomster. Detta innebär att tilläggsatsningarna på framtidsinvesteringarnas andra fas ökar de kapitalinkomster som behövs för finansieringen av investeringarna med 331 miljoner euro för 2021.
Det föreslås att anslagen för 2021 höjs med sammanlagt 1,0 miljarder euro och uppgår således till sammanlagt 65,2 miljarder euro, och att inkomstposterna höjs med 67 miljoner euro och uppgår således till sammanlagt 53,5 miljarder euro. Förslaget ökar statens nettoupplåning med 946 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till sammanlagt 11,7 miljarder euro 2021. Statsskulden uppskattas vara cirka 138 miljarder euro vid utgången av 2021.
Ytterligare information: Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 998, Markus Lahtinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 417, Heikki Sairanen, inrikesministerns specialmedarbetare, tfn 050 456 4662, Henri Purje, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 330 017, och Camilla Mäkinen, justitieministerns specialmedarbetare, tfn 0295 150 119