Utvärderingsrapport: Finland har klarat av coronapandemin relativ bra – samarbetet och kommunikationen mellan förvaltningsområdena kan bli bättre

Pandemin med covid-19 har medfört många slags utmaningar för den offentliga ledningens och förvaltningens arbetsrutiner. Den utdragna coronakrisen har prövat lagstiftningens funktion, samarbetet och interaktionen inom förvaltningen och över sektorsgränserna, behörigheterna inom ledningssystemet, liksom också dess struktur och funktion, samt samarbetet och rollfördelningen mellan politik och förvaltning.

Nordic Healthcare Group (NHG) och Tammerfors universitet utvärderade pandemiledningen under den andra fasen av covid-19-pandemin, det vill säga från augusti 2020 till slutet av 2021. Ledningen utvärderades dels med tanke på balansen mellan att hålla samhället igång och att se till hälsosäkerheten, dels i förhållande till hur lyckade de olika koronaåtgärderna var.

Medborgarnas och intressenternas synpunkter användes för att utvärdera pandemihanteringen ur de berörda parternas perspektiv. Med hjälp av en internationell jämförelse ställdes antalen smittfall och dödsfall samt restriktionernas stränghet i relation till andra länder.

Finland klarade sig med mindre stränga restriktioner än andra länder, men restriktionerna saknade konsekvens

I Finland har man på det hela taget lyckats relativt bra med hanteringen av coronakrisen. Kapaciteten inom hälso- och sjukvården har uthärdat den väldiga belastningen från pandemin. Finland har haft både mindre strikta restriktioner och färre coronadödsfall än jämförelseländerna.

I pandemihanteringen har hälsosäkerheten och vården av coronapatienter betonats på bekostnad av basservicen inom social- och hälsovården och av samhället i övrigt. Det beror dels på mekanismerna för pandemihanteringen, där hälso- och sjukvårdsaktörerna spelar en central roll på olika förvaltningsnivåer, dels på lägesbilden som betonat epidemin.

Den regionala, decentraliserade beslutsmodellen under den andra fasen av pandemin är lyckad såtillvida att pandemin hanterats med riktade, relativt begränsade restriktioner. Avigsidan är att ansvaret för restriktionerna har splittrats, varigenom restriktionerna sammantaget har tett sig motsägelsefulla för de olika aktörerna.

Inkonsekventa restriktioner – till exempel att gymmen och museerna måste stänga, men barerna och restaurangerna fick hålla öppet – försvagade åtgärdernas godtagbarhet bland de aktörer och medborgare som var föremål för restriktionerna. Myndigheterna har kunnat utveckla coronaåtgärder inom ramen för sina grundläggande åtaganden. Regeringen har generellt sett varit förmögen att fatta beslut och reagera med avseende på ledning av coronaåtgärderna, trots att ledningsmodellerna tidvis varit oklara. De politiska beslutsfattarnas och tjänsteinnehavarnas ansvarsfulla agerande har bidragit till att coronaåtgärderna varit framgångsrika.

Samordningen mellan och inom förvaltningsnivåerna har spelat en viktig roll. Inom statens centralförvaltning har informella nätverk stött coronaledningen på olika förvaltningsnivåer.

Mest förbättring behövs inom samarbete och kommunikation

Avsaknaden av samarbete mellan ministerierna har utgjort ett stort problem för coronaledningen. Spänningar har förekommit såväl mellan politiker och tjänsteinnehavare som mellan statens centralförvaltning, statens regionförvaltning och kommunalförvaltningen. Spänningarna har identifierats, men adekvata lösningar på dem saknas. Trots detta har den offentliga förvaltningen kunnat utarbeta och verkställa coronaåtgärder.

Inom kommunikationen är det svårt för mottagarna att uppfatta rollfördelningen mellan expert, behörig myndighet och politisk beslutsfattare. Att kommunikationskanalerna är fördelade mellan statens central- och regionförvaltning och kommunalförvaltningen har också grumlat till kommunikationen.

Medborgarna bedömer ändå att de i regel fått gott om information om pandemins inverkan på vardagslivet och anser att myndigheternas kommunikation är tillförlitlig, öppen och korrekt.

Företrädare för näringslivet och organisationer som varit föremål för restriktionerna har i huvudsak förlitat sig på kommunikationen till allmänheten, av vilken det ibland är svårt att uttyda vad besluten innebär för företagets eller organisationens verksamhet.

I utvärderingsrapporten läggs fram följande förbättringsförslag:

• Se över lagstiftningen, så att den vid behov ger statsrådet på en gång tillräckliga befogenheter för ledning under kriser genom att till exempel anta förordningar.
• Inrätta en kommitté för krishantering och ledning vid störningar. Kommittén skulle bland annat utvärdera och samordna krisberedskapen under normala förhållanden och dess befogenheter skulle kunna utvidgas till att samordna och leda förvaltningens verksamhet under kriser och bistå den operativa ledningen vid statsrådet och statens centralförvaltning.
• Förbättra funktionen i gränssnittet mellan politik och förvaltning, förtydliga fördelningen av ansvar och roller samt utveckla den tväradministrativa ledningsförmågan genom att se över verksamhetskulturen.
• Utveckla en modell för regional och lokal förvaltning med beaktande av de nya välfärdsområdena.
• Ta fram nya modeller för information till allmänheten och till berörda parter.

Utvärderingen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Ytterligare information: Riikka-Leena Leskelä, projektledare, forskningsdirektör, Nordic Healthcare Group, tfn 050 4100 737, [email protected], Jari Stenvall, professor, Tammerfors universitet, tfn 040 828 4350, [email protected] samt Taina Kulmala, styrgruppens ordförande, konsultativ tjänsteman, statsrådets kansli, tfn 029 516 0184, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.