Ändringar vid årsskiftet 2021–2022 inom finansministeriets förvaltningsområde

Vid årsskiftet träder det i kraft ändringar som gäller bland annat hushållsavdraget, punktskatten på tobak och beskattningen av torv.

Kompletterad 30.12. ändringar i statsandelen för kommunal basservice.

Ändringar i inkomstbeskattningen

Grunderna för förvärvsinkomstskatten genomgår en indexjustering på alla inkomstnivåer, så att beskattningen inte ska skärpas på grund av inkomstnivåutvecklingen. Justeringen baserar sig på en ökning av inkomstnivåindexet med 3,0 procent. Indexjusteringen görs genom att höja den progressiva inkomstskatteskalans alla inkomstgränser samt genom att höja grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp och inflödes- och minskningsprocenter.

Det maximala grundavdraget vid kommunalbeskattningen nästa år är 3 740 euro och arbetsinkomstavdragets maximibelopp 1 930 euro. 

Statens progressiva inkomstskatteskala år 2022

Tidsbegränsade höjningar av hushållsavdraget

Hushållsavdragets maximibelopp och den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna höjs. Ändringen gäller hushållsavdrag som beviljas på basis av hushållsarbete, omsorgsarbete eller vårdarbete 2022 och 2023. En motsvarande höjning gäller också för slopande av oljeuppvärmning 2022–2027. I fråga om andra arbeten som berättigar till hushållsavdrag förblir hushållsavdraget oförändrat.

I fråga om de arbeten som omfattas av höjningen höjs avdragets maximibelopp från 2 250 euro till 3 500 euro. Dessutom höjs den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna från 40 procent till 60 procent när det gäller arbetsersättningar och från 15 procent till 30 procent när det gäller löner. 

Med slopande av oljeuppvärmning avses åtgärder genom vilka en byggnads oljeuppvärmningssystem avlägsnas och ersätts med ett byggnadsspecifikt uppvärmningssystem som inte använder fossila bränslen. 

Beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar sänks för viss tid

Beskattningsvärdet för en tjänstebil sänks med 85 euro i månaden, om bilens koldioxidutsläpp under körning enligt WLTP-metoden är minst 1 och högst 100 gram per kilometer. Det tidsbundna skattestödet gäller vid beskattningen 2022–2025. Stödet gäller bilar som registrerats första gången i Finland 2021 eller senare.

Ränta på skuld för förvärv av en andel i samfälld skog blir avdragbar
Räntorna på den skuld som hänför sig till förvärv av en andel av en samfälld förmån som används

för inkomstens förvärvande blir avdragsgilla ränteutgifter enligt inkomstskattelagen. Ändringen gäller i praktiken räntorna på skuld som hänför sig till förvärv av andelar i samfällda skogar. Räntorna är avdragsgilla redan i beskattningen för 2021.

Ändringar i skattehöjningarna till följd av öppnande av flera aktiesparkonton

Skatteförhöjning ska inte längre påföras i en situation med flera aktiesparkonton, om medel finns på endast ett konto. Att låta bli att påföra skatteförhöjning eller att nedsätta den är också möjligt i vissa andra situationer. Ändringen tillämpas redan vid beskattningen för 2021.

Ränteavdraget för bolån minskar

Ränteavdraget för bolån minskar så att man år 2022 kan dra av 5 procent av räntorna i stället för nuvarande 10 procent.

Mer information: 
Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 318, timo.annala(at)vm.fi
Filip Kjellberg, finansråd, tfn 0295 530 123, filip.kjellberg(at)gov.fi
Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 0295 530 817, antti.sinkman(at)gov.fi (Den ändring som gäller aktiesparkontona)

Punktskatten på tobak höjs

Punktskatten på tobak höjs i fyra steg 2022–2023. Den första höjningen görs vid ingången av 2022, den andra vid ingången av juli 2022, den tredje vid ingången av 2023 och den fjärde vid ingången av juli 2023. 

Till följd av höjningarna beräknas cigarettpriserna sammanlagt stiga med i genomsnitt 11 procent. I och med höjningarna uppskattas genomsnittspriset på cigaretter med beaktande av den förväntade inflationen stiga med mer än 1,10 euro per paket med 20 cigaretter, dvs. i genomsnitt till över 10 euro per paket. Priset på rulltobak beräknas stiga med i genomsnitt 35 procent, priset på pip- och cigarettobak 18 procent samt priset på cigarrer och cigariller 17 procent. 

Vid ingången av 2022 börjar också tobaksprodukter avsedda för upphettning omfattas av punktskatten på tobak. Skatten för sådana produkter blir 30 cent per gram.

Till följd av de föreslagna skattehöjningarna beräknas statens inkomster av punktskatten på tobak öka med cirka 117 miljoner euro per år, när alla ändringar har trätt i kraft.

Mer information: 
Veli Auvinen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 384, veli.auvinen(at)gov.fi

Energibeskattningen utvecklas i riktning mot ökad miljöstyrning

Till den lägre skatteklassen II för elström överförs sådan el som används i värmepumpar och elpannor som producerar värme för ett fjärrvärme- eller fjärrkylenät. Också den el som används i värmepumpar som inte anslutits till ett fjärrvärme- eller fjärrkylenät och vars totala effekt är minst 0,5 megawatt och den el som används i cirkulationspumpar vid geotermiska värmeanläggningar hör till skatteklass II för elström. Beskattningen av kombinerad el- och värmeproduktion ändras samtidigt så att den värme som värmepumpar producerar inte skärper beskattningen av uppvärmningsbränslen som används vid kombinerad el- och värmeproduktion. 

Kategorin av datorhallar i skatteklass II utvidgas så att också mindre datorhallar har rätt att skaffa el enligt den lägre skatteklassen II för elström. För datorhallar föreskrivs emellertid krav som baserar sig på servereffekt, återvinning av överskottsvärme och energieffektivitet för att de ska ha rätt att skaffa el enligt den lägre skatteklassen.

Definitionen av industri i energibeskattningen utvidgas så att industriell tillverkning och förädling av återvunnet material är berättigade till energiskattestöd. Den elström som används vid industriell tillverkning och förädling av återvunnet material överförs således till den lägre skatteklassen II för elström. 

Biogas som används i trafiken börjar omfattas av en punktskatt, som i likhet med punktskatten på andra beskattningsbara energiprodukter baserar sig på biogasens egenskaper och består av energiinnehålls- och koldioxidskatt samt försörjningsberedskapsavgift. Hållbart producerad biogas är i praktiken fri från koldioxidskatt, vilket innebär att dess skattenivå är knappt hälften av skatten på naturgas.   Användning av biogas för uppvärmning och för arbetsmaskiner är fortsättningsvis skattefri. Också småskalig biogasproduktion är skattefri. 

Dessutom börjar yrkesmässigt vattenbruk omfattas av återbäringen av energiskatt inom jordbruket. 

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2022. Ändringen av skatteklassen för elström som används i värmepumpar, elpannor och geotermiska värmeanläggningars cirkulationspumpar träder dock i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet efter det att behövliga EU-godkännanden för skattestöden har erhållits. 

Mer information: 
Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 372, leo.parkkonen(at)gov.fi

Beskattningen av torv ändras

För bränntorv införs en mekanism för lägsta pris i beskattningen, med vars hjälp man säkerställer minskad energianvändning av torv, om priset på en utsläppsrätt sjunker till en låg nivå. Eftersom priset på utsläppsrätter ligger på en hög nivå väntas mekanismen för lägsta pris inte komma till användning. 

Det nuvarande tillämpningsområdet för skattefri användning av bränntorv utvidgas under åren 2022–2029. År 2022–2026 är den skattefria användningen högst 10 000 megawattimmar och år 2027–2029 högst 8 000 megawattimmar. Skattefriheten utvidgas samtidigt så att den börjar gälla alla kraftverk och värmecentraler som använder bränntorv. 

Den registrerings- och anmälningsskyldighet som gäller användare av bränntorv utvidgas så att den förutom den skattepliktiga användningen av torv även gäller de kraftverk och värmecentraler vars användning av bränntorv för värmeproduktion underskrider gränsen för skattefrihet. Den som använder torv ska registrera sig hos Skatteförvaltningen när verksamheten inleds och en gång om året lämna in en skattedeklaration över den använda mängden bränntorv. 

Mer information: 
Veli Auvinen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 384, veli.auvinen(at)gov.fi
Merja Sandell, regeringsråd, tfn 0295 530 191, merja.sandell(at)gov.fi

Ändringar i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker

Tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen för svagt öl utvidgas. Nedsatt alkoholskatt tas i fortsättningen ut på öl som innehåller över 0,5 men högst 3,5 volymprocent alkohol. I nuläget är den övre gränsen 2,8 volymprocent. I samband med utvidgningen av tillämpningsområdet höjs skattesatsen för produktgruppen svagt öl från nuvarande 24,75 cent till 28,35 cent per centiliter etylalkohol.

Den bestämmelse i ett EU-direktiv som gäller utfärdande av intyg över småskalig produktion som ska sändas till en annan EU-medlemsstat genomförs i Finland så att små oberoende producenter av alkoholdrycker själva får utfärda intyg över sin verksamhet.

I lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker preciseras dessutom bestämmelserna om denaturerad alkohol och skattefrihet för kosttillskott, och hänvisningarna till EU-lagstiftningen uppdateras.

Mer information: 
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi

Bilskatten för el- och vätebilar slopas och fordonsskatten höjs

För bilar som uteslutande drivs med el eller väte ska inte längre betalas bilskatt. Samtidigt höjs fordonsskattens grundskatt för dessa bilar med 65 euro per år. 

Den slopade bilskatten gäller bilar för vilka den första dagen för bestämmande av skatten infaller den 1 oktober 2021 eller därefter. Utöver de renodlade elbilar som registreras som nya i Finland är också sådana renodlade elbilar som importerats som begagnade befriade från bilskatt, om de har tagits i bruk i något land första gången den 1 oktober 2021 eller därefter. Utan ansökan betalar Skatteförvaltningen genom ett beslut om rättelse tillbaka den betalda bilskatten för bilar som tagits i bruk under tiden 1 oktober–31 december 2021. Höjningen av fordonsskattens grundskatt gäller bilar som har tagits i bruk den 1 oktober 2021 eller därefter. Den höjda grundskatten tillämpas dock först på den skatt som tas ut för den 1 oktober 2023 och senare.

Mer information: 
Markus Teräväinen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 719, markus.teravainen(at)gov.fi

Finansieringen för Veikkaus förmånstagare tryggas genom sänkt lotteriskatt

År 2021 sänktes skattesatsen för lotterier som anordnas med ensamrätt, och den sänkta skattesatsen fortsätter att tillämpas 2022. På grund av den sänkta skattesatsen blir Veikkaus Ab:s avkastning större än utan sänkningen, och det belopp som kan delas ut till förmånstagarna blir på motsvarande sätt också större.

Sänkningen av lotteriskatten är en del av de åtgärder genom vilka det säkerställs att Veikkaus förmånstagare liksom i fjol tryggas en finansieringsnivå som motsvarar nivån 2019 trots att Veikkaus avkastning minskat. 

Mer information: 
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Tilläggsavdraget för forskningssamarbete inom FoU-verksamhet höjs till 150 procent 

Tilläggsavdraget för forskningssamarbete i enlighet med lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 höjs vid ingången av 2022 till 150 procent från den tidigare nivån på 50 procent. De faktiska kostnaderna kan således i fortsättningen dras av 2,5 gånger upp till det maximala beloppet för tilläggsavdraget, dvs. 500 000 euro. Alla jordbrukare och näringsidkare som samarbetar med en i lagen definierad forskningsorganisation har rätt till tilläggsavdraget. 

Dessutom förlängs lagens giltighetstid så att den gäller till utgången av 2027. På grund av förlängningen av giltighetstiden ändras lagens rubrik till ”Lag om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2027”. 

Det förhöjda tilläggsavdraget på 150 procent tillämpas skatteåren 2022–2027, medan det på godtagbara utgifter för skatteåret 2021 tillämpas ett tilläggsavdrag på 50 procent i enlighet med den tidigare lagen. Om ett projekt har inletts 2021 och fortsätter under de följande åren, tillämpas det högre tilläggsavdraget på 150 procent till den del de utgifter för projektet som berättigar till tilläggsavdrag hänför sig till skatteåren 2022–2027.

Mer information: 
Jari Salokoski, regeringsråd, tfn 0295 530 437 jari.salokoski(at)gov.fi
Tiia Hyysalo, skattesakkunnig, tfn 0295 530 407, tiia.hyysalo(at)gov.fi

Inkomster från ett omvänt hybridsubjekt enligt direktivet mot skatteflykt blir skattepliktiga 

Skattskyldigheten för begränsat skattskyldiga bolagsmän i fråga om inkomstandel från en finländsk näringssammanslutning utvidgas vid ingången av 2022 i situationer med anknytning till ett omvänt hybridsubjekt. Med situationer med anknytning till ett omvänt hybridsubjekt avses situationer där ett subjekt enligt lagar i en stat betraktas som skattemässigt transparent och enligt lagar i en annan stat betraktas som en särskild skattskyldig. Den nya regleringen innehåller ett undantag som gör att bestämmelsen om omvända hybridsubjekt inte tillämpas på alternativa investeringsfonder som uppfyller vissa villkor. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid beskattningen för 2022.

Ändringen hänför sig till det nationella genomförandet av direktivet mot skatteflykt och dess ändringsdirektiv. I och med denna ändring har direktivet mot skatteflykt och dess ändringsdirektiv genomförts till alla delar i Finland.

Mer information:     
Jaana Mikkola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 665, jaana.mikkola(at)gov.fi
Meeri Karlsson, specialsakkunnig, tfn 0295 530 289, meeri.karlsson(at)gov.fi

Bestämmelsen om internprissättning ändras

Bestämmelsen om rättelse av internprissättning i 31 § i lagen om beskattningsförfarande ändras så att den reviderade bestämmelsen kan tillämpas i samma omfattning som OECD:s riktlinjer för internprissättning. Den ändrade bestämmelsen innehåller ett nytt 2 mom. om avgörande av en transaktion samt ett nytt 3 mom. om åsidosättande av en transaktion. Efter ändringarna motsvarar bestämmelsens innehåll innehållet i den avtalsbestämmelse om transaktioner mellan företag i intressegemenskap som ingår i Finlands skatteavtal. Den reviderade bestämmelsen tillämpas första gången vid den beskattning som ska verkställas för skatteår som börjar den 1 januari 2022 eller senare.

Mer information:
Leena Aine, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 032, leena.aine(at)gov.fi
Anna Lehtimäki, specialsakkunnig, tfn 0295 530 250, anna.lehtimaki(at)gov.fi

Förutsättningarna för tillämpning av undantag som grundar sig på balansjämförelse skärps 

Tillämpningsförutsättningarna för det undantag i bestämmelserna om ränteavdragsbegränsning som grundar sig på balansjämförelse skärps så att möjligheten att utnyttja undantaget begränsas i en situation där en part som äger en betydande andel har finansierat koncernen. Den koncernbalansräkning som ligger till grund för balansjämförelsen justeras vid jämförelsen så att en skuld som upptagits hos en ägare som innehar en betydande andel betraktas som eget kapital. Som en betydande ägarandel betraktas tio procent. 

Dessutom ska den skattskyldiges bokslut och koncernbokslut som ligger till grund för balansjämförelsen i fortsättningen vara revisorsgranskade. 

Mer information: 
Tarja Järvinen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 089, tarja.jarvinen(at)gov.fi

Tillämpningsområdet för undantaget i fråga om ränteavdragsbegränsning för långfristiga offentliga infrastrukturprojekt utvidgas

Tillämpningsområdet för projekt som ska betraktas som långfristiga offentliga infrastrukturprojekt utvidgas så att begränsningen av rätten till ränteavdrag i fortsättningen inte tillämpas på offentliga infrastruktursamfund som ansvarar för genomförandet eller upprätthållandet av offentlig infrastruktur. Som offentliga infrastruktursamfund betraktas bolag som ägs av offentliga samfund samt samkommuner och välfärdssammanslutningar som förvaltar fastigheter, farleder, trafikleder eller annan infrastruktur. 

Det föreskrivs också en möjlighet för bolag som omfattas av tillämpningsområdet för infrastrukturundantaget att under 2020–2022 dra av icke avdragsgilla nettoränteutgifter som uppkommit före 2020. 

Mer information: 
Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 0295 530 817, antti.sinkman(at)gov.fi

Avdrag av icke avdragna nettoränteutgifter i förvärvskällan för annan verksamhet i näringsverksamhetens förvärvskälla för skattskyldiga som omfattas av slopandet av indelningen i förvärvskällor

Paragrafen om ränteavdragsbegränsningar i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet preciseras, så att samfund för vilka förvärvskällan för annan verksamhet slopades vid den reform av indelningen i förvärvskällor som trädde i kraft vid ingången av 2020 under kommande år får dra av sådana icke avdragsgilla nettoränteutgifter i näringsverksamhetens förvärvskälla som uppkommit under skatteåret 2019 och som inte dragits av på grund av bestämmelsen om ränteavdragsbegränsning för förvärvskällan för annan verksamhet, på samma sätt som tidigare års nettoränteutgifter enligt den nuvarande regleringen får dras av inom samma förvärvskälla. 

Mer information: 
Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 0295 530 817, antti.sinkman(at)gov.fi

Samtliga värdepappersemittenter övergår till elektronisk bokslutsrapportering

Finländska börsbolag och emittenter av obligationer övergår till digital bokslutsrapportering (ESEF) senast i bokslutet för räkenskapsperioden 2021. Vid årsskiftet upphör det tidsbegränsade undantaget i värdepappersmarknadslagen som gjorde det möjligt att skjuta upp övergången till ESEF-rapportering med ett år. 

Börsbolag och emittenter av obligationer ska i fortsättningen offentliggöra revisorns utlåtande om ESEF-bokslutet, om bokslutet har bestyrkts eller reviderats av en revisor. Det gör att medborgarna och andra investerare kan bedöma de elektroniska bokslutens tillförlitlighet enligt lika kriterier. Om ESEF-bokslutet inte är bestyrkt eller reviderat av en revisor, ska bolaget meddela detta i bokslutet.

Mer information:     
Jonna Kuparinen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 182, jonna.kuparinen(at)gov.fi

Statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken i januari–mars 2022

I förordningen föreskrivs det om regionförvaltningsverkens avgiftsbelagda prestationer i januari–mars 2022. Förordningen om regionförvaltningsverkens avgifter gäller undantagsvis endast en kort tid.  Den korta giltighetstiden beror på att det i annan lagstiftning bereds ändringar som leder till helt nya avgiftsbelagda prestationer vid regionförvaltningsverken. En ny statsrådsförordning om avgifter till regionförvaltningsverken utfärdas i början av 2022.

Nivån på avgifterna för vissa prestationer vid regionförvaltningsverken höjs i den kortvariga förordning som nu utfärdas. Avgifterna för prestationer som hänför sig till miljö- och vattenhushållningstillstånd höjs med 20 procent och avgifter för prestationer som hänför sig till alkoholförvaltningen med 10 procent.  Miljö- och vattenhushållningstillstånden prissätts enligt ett lägre pris än vad utförandet av prestationerna kostar för staten. Avgifterna för prestationerna har varit mycket låga i förhållande till kostnaderna för utförandet av prestationerna. Vid prissättningen av de prestationer som hänför sig till alkoholförvaltningen eftersträvas en avgiftsnivå som motsvarar kostnaderna för utförandet av prestationerna. Även avgifterna för de prestationer som hänför sig till alkoholförvaltningen har släpat efter nivån på kostnaderna.

Dessutom höjs avgifterna för vissa enskilda prestationer för att förbättra kostnadsmotsvarigheten.

Mer information: 
Elina Isoksela, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 116, elina.isoksela(at)gov.fi

Ändringar i statsandelen för kommunal basservice

Statsandelsprocenten för kommunal basservice sänks med 2,08 procent år 2022. Statsandelsprocenten är 23,59 från och med ingången av 2021.

Statsandelarna för ordnandet av basservicen uppgår år 2022 till sammanlagt ca 8 miljarder euro, vilket är ca 300 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Kommunerna får dessutom sammanlagt 2,65 miljarder euro i kompensation för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunden. 

År 2022 är indexhöjningen i fråga om statsandelen för basservice 2,5 procent och den därav följande ökningen av statsandelen cirka 188 miljoner euro. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ökar statsandelarna för basservice med ca 563,5 miljoner euro. I statsandelen görs dock ett avdrag som motsvarar effekten av justeringen av kostnadsfördelningen.
I statsandelsprocenten beaktas som nya och utvidgade uppgifter personaldimensioneringen enligt äldreomsorgslagen, reformen av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården, eftervården inom barnskyddet, utvidgningen av screeningprogrammet, stärkandet av elev- och studerandevården, stödet för småbarnspedagogiken, personaldimensioneringen inom barnskyddet, utvidgandet av läroplikten samt den ändring av sjukförsäkringslagen som gäller bedömning av rehabiliteringsbehovet. I samband med uppgiftsändringarna tar man i beaktande en överföring till Statskontoret för kostnaderna för upprätthållandet av kommunernas automatiska ekonomiska rapportering. 

Vid ändringen av statsandelsprocenten har man som avdrag beaktat neutraliseringen av justeringen av kostnadsfördelningen 2022 mellan kommunerna och staten (563,5 miljoner euro) samt att avdragen i indexhöjningarna 2016, 2018 och 2019 (168,5 miljoner euro) och avdraget med koppling till konkurrenskraftsavtalet (233,6 miljoner euro) ändras från temporära avdrag till permanenta avdrag.

Statsandelarna ökas totalt med 2 miljoner euro. Tillägget hänför sig till kommunernas skyldighet att delta i beredningen av social- och hälsovårdsreformen. 

År 2022 har det reserverats sammanlagt 10 miljoner euro för höjningar av statsandelen enligt prövning. 

Dessutom ändras den dag då skyldigheten att betala hemkommunsersättning bestäms. I stället för utgången av året (31.12) ska granskningsdatumet i fortsättningen vara den 15 december. Det nya datumet tillämpas första gången på de hemkommunsersättningar som betalas 2023. 

Mer information:
Matti Sillanmäki, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30444, matti.sillanmaki(at)gov.fi