Ändringar vid årsskiftet 2022–2023 inom finansministeriets förvaltningsområde

Årsskiftet medför ändringar bland annat i beskattningen. År 2023 blir det möjligt att få hushållsavdrag på basis av stora elenergiräkningar. De temporära bestämmelserna om maximibeloppet för resekostnader och kilometerspecifika avdrag förlängs. Maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs för dem som fyllt 60 år och ränteavdraget för bostadslån slopas.

Kompletterad 29.12. förordning om avgifter till regionförvaltningsverken under januari-juni 2023.

Ändringar i inkomstbeskattningen

Skattegrunderna för förvärvsinkomster ändras till följd av uppdateringen av finansieringsanalyserna för social- och hälsovårdsreformen. Social- och hälsovårdsreformen innebär att finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet övergår från kommunerna till staten. Därför överförs skatteinkomster också från kommunerna till staten. Skatteintäkterna beräknas minska med sammanlagt ca 310 miljoner euro till följd av social- och hälsovårdsreformen. 

Grunderna för förvärvsinkomstskatten genomgår en indexjustering på alla inkomstnivåer, så att beskattningen inte ska skärpas på grund av den allmänna inkomstnivåutvecklingen. Justeringen baserar sig på en ökning av inkomstnivåindexet med 3,5 procent.

Indexjusteringen görs genom att höja den progressiva inkomstskatteskalans alla inkomstgränser samt genom att höja grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp och inflödes- och minskningsprocenter. 

Det maximala grundavdraget vid nästa års kommunalbeskattning är 3 870 euro och arbetsinkomstavdragets maximala belopp 2 030 euro. Till följd av den sammanslagning av skattebaserna för statsbeskattningen och kommunalbeskattningen som genomförs i samband med social- och hälsovårdsreformen beviljas grundavdraget och förvärvsinkomstavdraget nu även i statsbeskattningen. Även pensionsinkomstavdraget beviljas i fortsättningen till samma belopp och på samma grunder vid statsbeskattningen och kommunalbeskattningen. 

Statens progressiva inkomstskatteskala år 2023

Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs för dem som fyllt 60 år

Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs på basis av åldern. Höjningen ökar på basis av åldern i tre steg: 60 år, 62 år och 65 år. Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs med 200 euro för personer i åldern 60–61 år, 400 euro för personer i åldern 62–64 år och 600 euro för personer som fyllt 65 år.

De temporära bestämmelserna om maximibeloppet för resekostnader och kilometerspecifika avdrag förlängs till 2023

Giltighetstiden för det maximibelopp för resekostnadsavdraget som varit i kraft temporärt 2022 och höjningen av det kilometerspecifika avdrag som beviljas på grund av användning av egen bil förlängs till 2023. Maximibeloppet för det avdrag som beviljas på basis av kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är 8 400 euro. Det kilometerspecifika avdrag som beviljas för användning av egen bil är 30 cent per kilometer och avdraget för användning av bruksförmånsbil 24 cent per kilometer. Beloppen förblir oförändrade jämfört med 2022.

Självrisken för resekostnader sänks för dem som varit familjelediga en del av året

Självrisken för resekostnadsavdraget för en person som varit familjeledig under skatteåret sänks. Självrisken sänks med 70 euro för varje hel ersättningsmånad för vilken den skattskyldige fått föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Självriskandelen är dock minst 140 euro. Självrisken sänks på samma sätt som för dem som varit arbetslösa. 

Hederspriser blir helt skattefria

Det föreslås att hederspriser som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig och allmännyttig verksamhet ska vara helt skattefria. Finansministeriet behöver till följd av ändringen i fortsättningen inte längre fatta beslut om skattefrihet för hederspris.

Ränteavdraget för bostadsskuld och invalidavdraget slopas

I enlighet med vad som beslutats tidigare slopas rätten till ränteavdrag för bostadsskuld helt och hållet. I samband med att social- och hälsovårdsreformen träder i kraft slopas dessutom invalidavdraget både vid statsbeskattningen och vid kommunalbeskattningen från och med ingången av 2023.

Temporära fondundantaget förlängs

Till inkomstskattelagen fogas en temporär bestämmelse om undantag från den allmänna skattskyldighet för samfund som ingår i inkomstskattelagen. Bestämmelsen ska tillämpas på vissa utländska fonder på basis av var den verkliga ledningen utövas. 

Ytterligare information: 
Pertti Nieminen, specialsakkunnig, tfn 0295 53 0461, pertti.nieminen(at)gov.fi 
Filip Kjellberg, finansråd, tfn 029 55 30 123, filip.kjellberg(at)gov.fi
Minna Upola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 172, minna.upola(at)gov.fi (förslaget till fondundantag)

Hushållsavdraget hjälper med stora elräkningar

Vid beskattningen för 2023 är det möjligt att få hushållsavdrag på basis av stora elenergiräkningar för en stadigvarande bostad. Avdrag kan fås om det sammanlagda beloppet av den elenergi som förbrukats i en stadigvarande bostad under perioden januari-april överstiger 2 000 euro. Avdraget är 60 procent av den del som överstiger 2 000 euro och det beviljas högst 2 400 euro per stadigvarande bostad. Hushållsavdrag som beviljas på basis av elenergiräkningar påverkar inte det övriga hushållsavdraget.

Avdraget kan antingen anges i ansökan om skattekort från och med januari eller i en förhandsifylld skattedeklaration våren 2024.

Hushållsavdrag som beviljas på basis av elenergiräkningar beräknas minska skatteinkomsterna med cirka 265 miljoner euro och de beräknas beröra ca 252 000 hushåll.

Ytterligare information om avdraget och om ansökan finns på Skatteförvaltningens webbplats. 

Hushåll som inte kan dra nytta av skatteavdraget på grund av små inkomster kan i stället för skatteavdrag ansöka om elstöd hos FPA. Mera information om FPA:s elstöd finns på FPA:s webbplats.

Ytterligare information: 
Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30318, timo.annala(at)gov.fi

Gruppen av användare av inkomstregistret utvidgas

I och med ändringen av lagen om inkomstdatasystemet kommer inkomstregistret från och med början av året att ha flera nya användare av uppgifter, bl.a. välfärdsområdena, Skatteförvaltningens enhet för utredning av grå ekonomi, polisen, Tullen och Migrationsverket. Parternas administrativa börda minskas av att information förmedlas till nya användare via inkomstregistret i stället för nuvarande metoder. För uppgiftsanvändarna ger reformen möjligheter till automatisering av verksamhetsprocesser, och det minskar det manuella arbetet och specifika begäranden om information.

Ytterligare information:
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 0295 30239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Ändringar i kommunernas utdelning av samfundsskatten

De bestämmelser i lagen om skatteredovisning som gäller den permanenta utdelningen av samfundsskatt till skattetagargrupperna och den utdelning som tillämpas temporärt för skatteåren 2023–2029, ändras. Motsvarande ändringar görs även i inkomstskattelagen så att inkomstskattesatsen för delvis skattefria samfunds och väglags samt allmännyttiga samfunds inkomster från fastigheter även i fortsättningen ska motsvara kommunernas andel av samfundsskatten. 

Genom ändringarna av utdelningen kompenseras kommunerna för konsekvenserna av den sänkning av avgifterna för småbarnspedagogik och den höjning av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn som ingår i budgetpropositionen för 2023 och som genomförs för att stärka köpkraften. Genom ändringarna av utdelningen kompenseras kommunerna dessutom för minskade skatteintäkter till följd av ändringarna i beskattningsgrunderna.

Kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna höjs och statens andel sänks i motsvarande grad till följd av ändringarna i utdelningen av samfundsskatten. Kommunernas permanenta utdelning höjs med 1,52 procentenheter från 21,88 procent till 23,40 procent och statens utdelning sänks i motsvarande grad. Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2023 höjs kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten med 1,46 procentenheter till 23,91 och statens utdelning sänks på motsvarande sätt. De ändringar i lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen som gäller utdelningen av samfundsskatten grundar sig på lagmotioner och de avses träda i kraft den 1 januari 2023.

Ytterligare information:
Veera Koski-Ekstén, specialsakkunnig, tfn 029 5530 316, veera.koski-eksten(at)gov.fi
Jussi Laitila, specialsakkunnig, tfn 029 5530 604, jussi.laitila(at)gov.fi

Nytt, mera omfattande skatteincitament för forskning och utveckling

Lagen om tilläggsavdrag i beskattningen på basis av utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet skapar ett nytt skatteincitament för FoU-verksamhet i Finland. Det är fråga om ett allmänt incitament som är tillgängligt för alla sådana skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk och som har utgifter för löner och köpta tjänster för forsknings- och utvecklingsverksamhet i anslutning till sin egen verksamhet. Incitamentet är ett s.k. kombinationsavdrag, dvs. det innefattar ett allmänt tilläggsavdrag som baserar sig på FoU-utgifter samt ett extra tilläggsavdrag som baserar sig på en ökning av utgifterna. 

Det allmänna tilläggsavdraget är 50 procent av de utgifter för löner och köpta tjänster som hänför sig till den skattskyldiges egen FoU-verksamhet. Maximibeloppet för det allmänna tilläggsavdraget under skatteåret är 500 000 euro per skattskyldig och den nedre gränsen 5 000 euro. Den skattskyldige kan dessutom få ett extra tilläggsavdrag på 45 procent på grundval av ökad forsknings- och utvecklingsverksamhet om forsknings- och utvecklingsverksamheten har ökat under skatteåret jämfört med föregående skatteår. Maximibeloppet för det extra tilläggsavdraget är 500 000 euro under skatteåret, men det finns inte någon nedre gräns för extra tilläggsavdraget. 

Lagen tillämpas parallellt med bestämmelserna i lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2027 så att det allmänna tilläggsavdraget enligt det nya incitamentet inte fås för samma utgifter på basis av vilka det har begärts tilläggsavdrag enligt den andra lagen. Tilläggsavdrag får heller inte göras på basis av sådana utgifter för vilka annat offentligt stöd har erhållits. Tilläggsavdragen beaktas när skatteårets förlust fastställs. 

Lagen tillämpas i fråga om det allmänna tilläggsavdraget första gången vid beskattningen för skatteåret 2023 och i fråga om extra tilläggsavdrag första gången vid beskattningen för skatteåret 2024.

Avsikten är att republikens president stadfäster lagen den 29 december 2022.

Ytterligare information: 
Tiia Hyysalo, skattesakkunnig, tfn 029 553 0407, tiia.hyysalo(at)gov.fi 
Jari Salokoski, regeringsråd, tfn 029553 0437, jari.salokoski(at)gov.fi

Ändringar i ränteavdragsbegränsningarna för företag

Det infrastrukturundantag som gäller ränteavdragsbegränsningen utvidgas till att gälla privatägda samfund som genomför ett långsiktigt offentligt infrastrukturprojekt som beställts av ett offentligt samfund.

Tillämpningen av undantag som grundar sig på balansjämförelse vid ränteavdragsbegränsningen skärps så att tillämpningen av undantaget i fortsättningen även påverkas av beloppet av betalda räntor.

Ytterligare information: 
Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 0295 530 817, antti.sinkman(at)gov.fi

Skatteplikten för förtäckt dividend ökar från 75 procent till 100 procent

Förtäckt dividend utgör i fortsättningen i samtliga fall skattepliktig inkomst i sin helhet. Det är fråga om en av de åtgärder som fastställts i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering för att förhindra internationellt kringgående av skatt och aggressiv skatteplanering.

Ytterligare information: 
Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 0295 530 817, antti.sinkman(at)gov.fi

De höjda avskrivningarna på lösa anläggningstillgångar förlängs med två år

Lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 har gjort det möjligt för företag att göra dubbelt så stora avskrivningar på anskaffningsutgifterna för sådana anläggningstillgångar jämfört med de normala avskrivningarna. Det har varit fråga om en temporär lag för åren 2020–2023. Lagens giltighetstid förlängs så att dessa dubbla avskrivningar på nya lösa anläggningstillgångar kan göras utöver beskattningen för skatteåren 2020–2023 också vid beskattningen för skatteåren 2024 och 2025. Syftet med ändringen är att stödja företagens investeringar.

Ytterligare information: 
Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 0295 530 817, antti.sinkman(at)gov.fi

Ändringar i mervärdesskattelagen och vissa andra lagar

Försäkringsholdingsammanslutningar som avses i försäkringsbolagslagen och lagen om försäkringsföreningar samt holdingföretag som avses i lagen om investeringstjänster kan i fortsättningen höra till den skattskyldighetsgrupp som avses i mervärdesskattelagen. Ändringen korrigerar en föråldrad hänvisning till bokföringsförordningen och uppdaterar bestämmelserna så att de motsvarar utvecklingen av regleringen inom finanssektorn.

Förfarandet för korrigering av skattedeklarationer som lämnas i särskild ordning enligt mervärdesskattelagen ändras så att rättelse från och med den 1 juli 2023 tillåts i skattedeklarationen som lämnas senare och inte enbart i skattedeklarationen för de följande skatteperioderna.

Bestämmelserna i mervärdesskattelagen om platsen där fakturor ska förvaras och om presentation av verifikat och annat material enligt lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ ändras så att näringsidkare i fortsättningen i princip själva kan bestämma förvaringsplatsen. Förvaringsplatsens geografiska begränsningar har blivit onödiga på grund av den datatekniska utvecklingen och de slopas. 

Bestämmelserna i mervärdesskattelagen, lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ och lagen om förskottsuppbörd som hänför sig till försummelseavgifter har preciseras. Avsikten är att republikens president stadfäster lagarna den 29 december.

Ytterligare information: 
Pauliina Pitkänen, specialsakkunnig, tfn 002955 30395, pauliina.pitkanen(at)gov.fi

Persontransporter befrias från mervärdesskatt

Inrikes persontransporter befrias temporärt från mervärdesskatt. Befrielsen är kopplad till en rätt att dra av den skatt som ingår i anskaffningar, det är med andra ord fråga om en s.k. nollskattesats. Nollskattesatsen tillämpas på alla inrikes persontransporttjänster, till exempel tåg-, buss-, taxi-, flygplans- och fartygstransporter. Ändringen påverkar inte den skattemässiga behandlingen av persontransporter direkt från Finland till utlandet eller direkt från utlandet till Finland, eftersom dessa redan nu omfattas av nollskattesatsen.

Befrielsen gäller till och med den 30 april 2023. 

Ytterligare information:
Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30238, marja.niiranen(at)gov.fi

Anskaffningsneutraliteten inom mervärdesbeskattningen tryggas i samband med social- och hälsovårdsreformen

När ansvaret för ordnandet av social- och hälsovård överförs till välfärdsområdena vid ingången av 2023 förbättras anskaffningsneutraliteten inom mervärdesbeskattningen i fråga om skattefria anskaffningar inom social- och hälsovården. Välfärdsområdena har rätt att få återbäring av den kalkylerade mervärdesskatt som ingår i skattefria tjänste- och varuupphandlingar inom social- och hälsovården. Den kalkylerade skatten är 5% av inköpspriset på tjänsten eller varan. 

Rätten till återbäring gäller också Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen samt välfärdssammanslutningar som blir ansvariga för att ordna social- och hälsovård. 

Ytterligare information:
Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30238, marja.niiranen(at)gov.fi

Ändringar i beskattningen av biogas och elektrobränsle 

Skattestödet för hållbart uppvärmningsbiogas som används för uppvärmning och i arbetsmaskiner sänks i syfte att göra verksamhetsmiljön mer förutsägbar och att förbättra rättssäkerheten. I stället för fullständig skattefrihet tar man ut en låg punktskatt som i enlighet med minimiskattenivån i energiskattedirektivet är 1,20 euro per megawattimme. Skattestödet minskar alltså från nuvarande 10,33 euro till 9,13 euro per megawattimme. Största delen av den hållbara uppvärmningsbiogasen omfattas dessutom inte av koldioxidskatten. Småskalig produktion av hållbar biogas förblir skattefri. 

Förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung omfattas av distributionsskyldigheten från och med ingången av 2023. Vid beskattningen förtydligas vilken skattenivå som tillämpas på dessa slags elektrobränslen. Väte är fortsättningsvis skattefritt. 

Ändringen bedöms inte ha några betydande fiskala konsekvenser.

Ytterligare information:
Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 372, leo.parkkonen(at)gov.fi

Avfallsskatten höjs och skattebasen utvidgas

För att nivån för avfallsskattens miljöstyrande verkan ska bevaras höjs avfallsskatten från 70 euro till 80 euro per ton avfall som förs till en avstjälpningsplats. Skattebasen utvidgas i två skeden. Avfallsskatt betalas från och med 2023 på gipsavfall som uppkommer vid byggande och rivning och från och med 2027 på grönlutslam. Dessa avfall omfattas för närvarande inte av skatten men det har konstaterats att de kan nyttoanvändas. Skatteändringarna ökar avfallsskatteintäkterna med totalt cirka 8 miljoner euro per år.

Ytterligare information:
Krista Sinisalo, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30248, krista.sinisalo(at)gov.fi

Ny informationsskyldighet för aktörer inom digital plattformsekonomi

Aktörerna inom den digitala plattformsekonomin, dvs. plattformsoperatörerna, är från och med ingången av 2023 skyldiga att samla in uppgifter om försäljnings- och uthyrningsverksamhet som bedrivs via plattformar samt att årligen före utgången av januari meddela Skatteförvaltningen de insamlade uppgifterna. Informationsskyldigheten omfattar uthyrning av lägenheter och fast egendom samt av trafikmedel, försäljning av varor och personliga tjänster. Uppgifterna om händelserna 2023 ska för första gången lämnas till Skatteförvaltningen före utgången av januari 2024.

Skyldigheten att lämna uppgifter grundar sig på ändringen av handräckningsdirektivet. Finland kommer att utbyta uppgifter från plattformsoperatörerna med de andra medlemsstaterna. Finland kommer på motsvarande sätt att av andra medlemsstater få uppgifter om försäljnings- och uthyrningsverksamhet som bedrivs på utländska plattformar av personer och företag som är skattskyldiga i Finland.

Ytterligare information:
Antti Kurikka, specialsakkunnig, tfn 0295 530 535, antti.kurikka(a)gov.fi

Regleringen av statliga ämbetsverks öppettider reformeras 

En helhet som består av en lag och en förordning, och som skapar tydliga ramar och minimikrav för statliga myndigheters öppettider, träder i kraft vid årsskiftet. Myndigheterna avgör själva vilka kundbetjäningsställen som är öppna för kundbesök utan tidsbeställning, och regleringen om specifika öppettider slopas. 

Öppettiderna ska i fortsättningen organiseras så att man tar i beaktande kundernas behov. Dessutom ska öppettiden ställas i proportion till hur viktiga de ärenden som myndigheten sköter är för kunderna. Förordningen ålägger myndigheterna att hålla de kundbetjäningsställen som finns på deras huvudsakliga verksamhetsställen öppna under minst sex timmar varje vardag. Dessutom ska verksamhetsställena hålla öppet på vardagar i minst tre timmar, om kundvolymen vid verksamhetsstället är minst hälften av det huvudsakliga verksamhetsställets dito. Det är fråga om en miniminivå, verksamhetsställena kan med andra ord ha öppet också en längre tid. Ämbetsverken beslutar själva om de noggrannare öppettiderna för andra verksamhetsställen, men också då ska öppettiderna uppfylla de ramar som anges i lagen. De andra verksamhetsställena kan också betjäna helt och hållet på basis av tidsbeställningar.

Statliga ämbetsverk har i regel varit öppna varje vardag kl. 8.00–16.15. Det uppstår emellertid inte något omedelbart tryck på att ändra myndigheternas nuvarande öppettider.

Tillämpningsområdet för samservicelagen utvidgas till att omfatta välfärdsområdena

Tillämpningsområdet för samservicelagen utvidgas vid årsskiftet till att omfatta välfärdsområdena. Välfärdsområdena kan i fortsättningen i likhet med statliga myndigheter, kommunala myndigheter och Folkpensionsanstalten organisera och sköta sin kundservice i samarbete med andra aktörer. 

Ytterligare information: 
Elina Isoksela, lagstiftningsråd, tfn  02955 30116, elina.isoksela(at)gov.fi

Olycksfallsskyddet för statens personal utvidgas till att omfatta distansarbete

En ny lag, enligt vilken statsanställda ersätts för olycksfall i arbetet som inträffat vid distansarbete, träder i kraft vid ingången av 2023. Ett sådant olycksfall i distansarbetet som ersätts ska ha inträffat i samband med att arbete utförs eller med förflyttning från ett ställe till ett annat på grund av arbetet.

Staten kan inte teckna privata tilläggsförsäkringar för sin personal. Statskontoret ersätter den statliga personalens olycksfall i arbetet i enlighet med lagen. Utvidgandet av skyddet för olycksfall i arbetet förutsätter separat lagstiftning där det föreskrivs att statsanställdas ersättning för olycksfall i distansarbete blir likadan som det privata försäkringsskyddet. Distansarbetet har ökat under covid-19-pandemin. Staten främjar dessutom utvecklandet av nya arbetssätt och stöder multilokalt arbete, och därmed också distansarbete.

Ytterligare information:
Juha Madetoja, enhetschef, tfn 0295 530 572, juha.madetoja(at)gov.fi
Jarmo Huotari, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 418, jarmo.huotari(at)gov.fi

Förordning om avgifter till regionförvaltningsverken under januari-juni 2023

Statsrådet har utfärdat bestämmelser om avgifterna för regionförvaltningsverkens prestationer, eller tjänster, under januari-juni 2023. Avgifterna till ämbetsverken ses över redan i juni 2023 för att avgiftsnivån ska kunna justeras till en nivå som motsvarar kostnaderna. Avgiftsförordningen gäller sådana avgifter till regionförvaltningsverken som kunderna hos förvaltningen betalar.

Priset på många prestationer kommer att höjas nästa år för att kostnaderna ska kunna täckas på ett bättre sätt. För att kostnadsmotsvarigheten ska kunna förbättras höjs i tabellen som bifogats förordningen avgifter som hänför sig till privat socialservice och privat hälso- och sjukvård, avgifterna som hänför sig till alkoholförvaltningen, avgifterna för djurförsök och avgifterna som avses i begravningslagen. Syftet med dessa avgifter är att täcka de kostnader som föranleds staten på grund av produceringen av tillståndet eller någon motsvarande prestation.

De miljötillstånd och vattenekonomitillstånd som regionförvaltningsverken beviljar prissätts fortfarande till ett lägre pris än vad det kostar för staten att producera prestationerna i fråga. Prisen på dem höjs emellertid också i syfte att täcka 60-70 procent av produktionskostnaderna genom avgiftsintäkter.

Ytterligare information:
Janne Öberg, finansråd, tfn 0295 530 473, janne.oberg(at)gov.fi

Förordning om avgifter till regionförvaltningsverken under januari-juni 2023

Möjligheterna att utnyttja uppgifter om statsunderstöd förbättras 

Finland inrättar en informationsresurs för statsunderstödsverksamheten och gemensamma e-tjänster för statsbidragsmyndigheterna och dem som ansöker om understöd. Informationsresursen och tjänsterna utgör grunden för utnyttjande av uppgifter om statsunderstöd och för utvecklande av en effektiv, resultatgivande och transparent administrering av statsunderstöd. Statskontoret upprätthåller och producerar informationsresursen och e-tjänsterna. 

Minimiskyldigheten att lämna uppgifter gäller alla statsbidragsmyndigheter, och den träder i regel i kraft i oktober 2023. Skyldigheten innebär att statsbidragsmyndigheterna lämnar grundläggande uppgifter om statsunderstödstagarna, beloppen av beviljade statsunderstöd, användningsändamålen och den regionala fördelningen för att föras in i informationsresursen. Annonser för ansökan om statsunderstöd och minimiinformationen om statsunderstöd finns i fortsättningen i de gemensamma digitala tjänsterna. 

Ytterligare information: 
Tuula Lybeck, projektdirektör, tfn 0295 530 595, tuula.lybeck(at)gov.fi 
Jouko Narikka, budgetråd, tfn 0295 530 017, jouko.narikka(at)gov.fi

Statsandelsprocenten för kommunal basservice är 22,09 procent 2023

Statsandelsprocenten för kommunal basservice är 22,09 procent från ingången av 2023. Kommunernas självfinansieringsandel är 77,91 procent.

Statsandelen för kommunal basservice är föremål för två tidsbegränsade minskningar 2023: minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa (0,18 euro per invånare) och minskningen (0,36 euro per invånare) i anslutning till slopandet av incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna. Den senare minskningen är mindre än vad som föreslagits tidigare (RP 155/2022), eftersom man i samband med riksdagsbehandlingen tagit i beaktande oanvända anslag från tidigare år som fogats till momentet i den kompletterande budgetpropositionen. 

Vid riksdagsbehandlingen preciserade man dessutom hur kalkylerna om finansiering som överförs från kommunerna till välfärdsområdena justeras 2023 (57 § 4 mom.). Kommunernas kommunalskatte- och samfundsskatteintäkter tas i beaktande i kalkylerna på basis av de debiterade skatteintäkter, inte bokslutsuppgifterna. Så har man gjort även i samband med tidigare kalkyler om social- och hälsovårdsreformen, till exempel kalkylen om överföring av skatteintäkter våren 2022.

Republikens president stadfäste den 20 februari 2022 att lagen om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice träder i kraft den 1 januari 2023.

Ytterligare information: 
Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 30266, eeva.maenpaa(at)gov.fi

Personbeteckningarna kommer från och med ingången av 2023 att få nya skiljemarkörer som visar århundradet

De personbeteckningar som redan är i bruk ändras inte till följd av reformen. Nya skiljemarkörer kan införas till exempel i personbeteckningarna för utlänningar som flyttar till Finland på grund av arbete.

För dem som är födda på 2000-talet införs utöver den nuvarande bokstaven A även bokstäverna B, C, D, E och F. för dem som är födda på 1900-talet införs utöver det nuvarande bindestrecket (-) även bokstäverna Y, X, W, V och U.

Den skiljemarkör som införs i personbeteckningen genom förordningen blir också en identifierande del av beteckningen, det är med andra ord möjligt att personbeteckningarna skiljer sig från varandra endast genom olika skiljemarkörer. Personbeteckningar med nya skiljemarkörer ges först när de markörer som används nu tar slut. Genom de ändringar som förordningen medför kan man mångdubbla antalet tillgängliga beteckningar och säkerställa att de räcker till i framtiden.

Mer information:
Maarit Huotari, enhetschef, tfn 029553 0518, maarit.huotari(at)gov.fi
Jarkko Levasma, IKT-direktör, tfn 029 553 0117, jarkko.levasma(at)gov.fi