Utredning: Den nya geopolitiska ekonomin utmanar till att se över regionutvecklingen i Finland

Finlands geopolitiska och ekonomiska omvärld genomgår en omvälvning. Utredningen ”Den nya geopolitiska ekonomin och Finlands regionala utveckling”, som arbets- och näringsministeriet beställt, visar att det är dags att uppdatera Finlands regionutvecklingspolitik så att den motsvarar de krav som den förändrade geopolitiken och den stärkta geoekonomin ställer. Politiken ska styras till att i högre grad än tidigare bygga upp samarbete och partnerskap mellan regionerna.

Granskningen av de geopolitiska omvälvningar som påverkar den regionala utvecklingen är särskilt aktuell nu när vi i Finland förbereder oss inför den nya EU-programperioden och nästa regeringsperiod. Omvälvningarna i geopolitiken och geoekonomin förutsätter en uppdaterad förståelse av regionernas omvärld och de reformer som den kräver samt förmåga att göra strategiska val som stöder livskraften i Finlands regioner långt in i framtiden.

Det centrala budskapet i utredningen är att Finland behöver en översyn av regionutvecklingen som knyter samman säkerheten, konkurrenskraften, industripolitiken och integrationen på EU-nivå närmare än tidigare och som stärker regionernas förmåga att fungera som en del av globala och europeiska nätverk. Författarna till utredningen är Finlands främsta experter inom geopolitik, regionutveckling, global ekonomi och internationell affärsverksamhet: professorerna Sami Moisio, Jari Eloranta, Sarianna Lundan och Markku Sotarauta. Deras samarbete bildar en mångdimensionell bedömning av de finländska regionerna i den geopolitiska omvälvningen.

Enligt utredningen kräver i synnerhet spänningarna inom den internationella politiken, omformningen av de globala värdekedjorna samt kopplingen mellan ekonomi och säkerhet att riktlinjerna för regionutvecklingen i Finland bedöms med nya ögon.

Utredningens fyra centrala exempel är:

1. Sambandet mellan regionutvecklingen i Finland och EU stärks

Till följd av den geopolitiska omvälvningen överförs produktionen och investeringarna allt oftare till politiskt tillförlitliga områden. Detta fördjupar de regionala kopplingarna och betonar EU:s betydelse som marknad för finländska företag, investeringsobjekt och en trygg omvärld. Tyngdpunkten i regionutvecklingen flyttas i synnerhet till verksamheter med högt mervärde (FoU, data- och programtjänster) och investeringar i grön omställning och säkerhet som förutsätter fördjupat europeiskt samarbete och snabbare tillståndsprocesser.

2. Specialisering och portföljledning accentueras

Industripolitiken har blivit ett centralt element i den nya geopolitiska ekonomin. Inom kritiska branscher, till exempel halvledare, baserar sig framgången på operativ specialisering och förmåga att positionera sig i globala och europeiska värdekedjor. Regionerna och städerna ska utforma sin egen strategiska roll som en del av de nationella och europeiska industripolitiska målen. Utvecklingen ska basera sig på förmågan att samla ihop projekt och investeringar till en enhetlig, tillförlitlig helhet.

3. Den nationella säkerheten, regionutvecklingen och försvarsindustrin är kopplade till varandra

Den säkerhetspolitiska miljön förutsätter en ny slags samordning av industripolitiken och regionutvecklingen. Försvarsindustrins roll i stärkandet av den regionala tillväxten och resiliensen ökar. Produktionen behöver decentraliseras av säkerhetsskäl, vilket stärker den övergripande säkerheten i hela landet. Politiken bör inte bara beakta de betydande skillnaderna och potentialen i de finländska regionerna, utan också bygga upp regionalt riktade verksamhetsmodeller. Satsningarna på teknik med dubbla användningsområden och samfinansierade projekt inom den offentliga och privata sektorn ökar. Regionutvecklingen blir således en del av den nationella säkerhetspolitiken.

4. Verksamhetsmodellerna för regionutvecklingen ska uppdateras

Den nya geopolitiska ekonomin betonar statens roll som strategisk politisk ledare och förutsätter ett nära samarbete med regionerna, städerna, företagen och EU. EU:s nya partnerskapsfond (2028–2034) styr regionutvecklingen mot ett resultatbaserat genomförande, vilket ökar trycket på att bygga upp starka regionala nätverk och partnerskap. I den nya geopolitiska ekonomins tidsålder behövs sådana former av regionutveckling och regional industripolitik som beaktar olika regioner samt en bedömning av till vilka regionhelheter utvecklingsåtgärder riktas.

Mer information:
Sami Moisio, professor, Helsingfors universitet, tfn 029 415 1626
Petra Stenfors, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7282

Våra e-postadresser är i formatet [email protected]