Arbetsgrupp föreslår ändringar i energibeskattningen

Finansministeriets arbetsgrupps rapport om reformeringen av energibeskattningen är färdig. Reformen ingår i regeringsprogrammets färdplan för hållbar beskattning.

Arbetsgruppen föreslår med stöd av regeringsprogrammet att

• skattehöjningen på 100 miljoner euro för uppvärmningsbränslen genomförs vid ingången av 2021. Höjningen gäller både energiinnehållsskatten och koldioxidskatten.
• för torv föreslås en motsvarande höjning som för andra fossila bränslen. 
• 0,9-beräkningsregeln för skattestöden för samproduktion föreslås bli slopad.
• elskatten för industrin sänks till EU:s miniminivå och energiskatteåterbäringen för den energiintensiva industrin slopas (stegvis 2021–2024).
• energiskattestöden för gruvdrift ska slopas vid ingången av 2021.

Utredningarna, som gäller värmepumpar och datorhallar som genererar värme till fjärrvärmenätet och som överförs till elskatteklass II, bör fortsättas så att de bli färdiga i början av 2021.

Arbetsgruppen bedömer också utvecklingsbehov med tanke på regeringens klimatmål

Rapporten svarar på hur energiskattesystemet ska kunna bidra till uppnåendet av regeringens ambitiösa klimatmål. Arbetsgruppen föreslår därför långsiktiga och förutsägbara tidsplaner och sätt för genomföring av reformerna.

Arbetsgruppen föreslår att skattestöden för torv och fossila bränslen inom jordbruket gradvis slopas. Arbetsgruppen föreslår dessutom att biogas i enlighet med energiskattemodellen beskattas på skattenivån för uppvärmningsbränsle både i trafik- och uppvärmningsbruk, varvid den i praktiken endast ska beskattas enligt energiinnehållet. Samtidigt ska slumpmässig och liten småskalig produktion av biogas lämnas utanför beskattningen. Arbetsgruppen anser att ett skattesystem som baserar sig på bränslets energiinnehåll och livscykelutsläpp är motiverat. Systemet möjliggör samordning av mål som gäller ekonomi, energieffektivitet och utsläppsstyrning.

En betydande minskning av skatteintäkterna osannolik på 2020-talet

De fossila uppvärmningsbränslenas andel av energiskatteintäkterna kommer att minska i framtiden men deras andel har heller inte varit särskilt stor för närvarande. Ändringarna i skatteintäkterna från trafikbränslen tar tid och skattebasen för elskatten beräknas öka.

I rapporten föreslås också att nivån på energibeskattningen justeras regelbundet i fortsättningen.
Regeringen drar upp riktlinjer för de viktigaste ändringarna vid budgetmanglingen så att nödvändiga propositioner ska kunna inkluderas i budgetpropositionen för 2021. 

Sakkunniggruppen hörde centrala samarbetsparter och även andra aktörer

Arbetsgruppen hade sakkunniga från finansministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet samt skatteförvaltningen. Arbetsgruppen hörde forskare, organisationer och centrala samarbetsparter under arbetets gång.

Arbetsgruppens mandatperiod inleddes den 18 november 2019 och löpte ut den 1 september 2020.

Ytterligare information:
Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, arbetsgruppens ordförande, tfn 02955 30372, leo.parkkonen(at)vm.fi