En klar och förutspådd vändning mot det sämre i kommunernas ekonomi
Enligt bokslutsprognoserna för 2024 försämrades kommunernas ekonomiska situation avsevärt jämfört med det exceptionellt goda läget 2023. Det försämrade ekonomiska läget var redan i förväg allmänt känt, och det beror i huvudsak på slopandet av poster av engångsnatur i anslutning till social- och hälsovårdsreformen, vilket syntes särskilt i form av minskade skatteinkomster och delvis minskade statsandelar.
Det sammanlagda årsbidraget försvagades med omkring en miljard euro från året innan till 3,2 miljarder euro. Räkenskapsperiodens resultat var trots allt positivt med något över en miljard euro. Minskningen av skatteinkomsterna och ökningen av verksamhetskostnaderna var emellertid mindre än man beräknat i höstas, vilket bidrog till att situationen hölls på en relativt god nivå.
”Regeringens beslut har enligt det senaste kommunekonomiprogrammet stärkt kommunekonomin. Trots det har kommunekonomin försvagats och en stor del av kommunfältet står inför utmanande tider. Vi fortsätter målmedvetet till exempel med avvecklandet av normer i syfte att skapa rörelseutrymme åt kommunerna. Men det är viktigt att kommunerna samtidigt söker nya slags samarbetsmöjligheter i syfte att stärka ekonomin och livskraften. Arbetskraftsservicereformen ger nya regionala möjligheter för detta”, säger kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen.
Kommunernas lånebelopp steg till 19,5 miljarder euro – investeringsvolymen fortsättningsvis hög
Lånebeloppet ökade över 700 miljoner euro till cirka 19,5 miljarder euro. Lånebeloppet ökade tämligen lite 2023 och 2022 minskade lånen med 430 miljoner euro. Det skedde med andra ord en avsevärd ändring i utvecklingen i fjol. Ökningen av lånebeloppet har påverkats förutom av den försvagade inkomstutvecklingen också av den fortsättningsvis höga investeringsnivån.
Trots att situationen har försämrats minskade antalet kommuner med negativt årsbidrag från året innan. Enligt bokslutsprognoserna hade 11 kommuner negativt årsbidrag 2024 medan antalet året innan var 15. De negativa årsbidragen berörde i likhet med tidigare år huvudsakligen små kommuner med färre än 5 000 invånare. Det finns uppskattningsvis 1–3 nya kommuner som uppfyller kriterierna för en bedömning på grund av kommunens svaga ekonomiska ställning.
De slutliga bokslutsuppgifterna fås i slutet av april
Perioden 2020–2023 var tämligen positiv för den kommunala ekonomin, till största delen på grund av statens betydande covid19-stöd, den goda sysselsättningsgraden, den goda utvecklingen av skatteinkomsterna, försäljningen av social- och hälsovårdsfastigheter samt poster av engångsnatur i anslutning till social- och hälsovårdsreformen för 2023 års del. Det kan därför aningen tillspetsat konstateras att man inom den kommunala ekonomin återgått till det nya mera utmanande normala sedan 2024.
Rapporteringstiden för kommunernas och samkommunernas bokslut för 2024 gick ut den 25 januari 2025. Eftersom uppgifterna fortfarande är bristfälliga och kan eventuellt också innehålla andra fel bör man förhålla sig reserverat till dem också med beaktande av att det tills vidare är fråga om uppskattningar. De slutliga bokslutsuppgifterna, inklusive kommunkoncernerna, fås in i slutet av april.
Mer information:
Ville Salonen, finansråd, tfn 0295 530 388
Minnamaria Korhonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 586
Pasi Leppänen, finansåd, enhetschef, 0295 530 564