Hoppa till innehåll

Rysslands invasion av Ukraina försämrar de ekonomiska utsikterna

finansministeriet
Utgivningsdatum 13.4.2022 11.02
Pressmeddelande

Ekonomin växer klart långsammare i Europa och i Finland än vad som tidigare beräknats. Finlands bruttonationalprodukt ökar med 1,5 procent i år, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 13 april.

Finlands ekonomi höll på att återhämta sig i rask takt från covid-19-krisen när Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari. EU, Förenta staterna och de övriga västländerna reagerade på invasionen genom att rikta ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna har lett till att inflationen tilltagit ytterligare, vilket minskar på hushållens köpkraft. Sanktionerna innebär i praktiken att Finlands utrikeshandel med Ryssland upphör, vilket minskar Finlands ekonomiska tillväxt i år. Finlands bruttonationalprodukt (BNP) beräknas växa med 1,5 procent år 2022, 1,7 procent år 2023 och 1,5 procent år 2024.

"Finlands ekonomi utvecklades positivt. Rysslands invasion av Ukraina försämrade utsikterna och vände utvecklingen i riktning mot avtagande tillväxt och tilltagande inflation. På längre sikt blir krigets konsekvenser en del av den strukturella förändringen i ekonomin och samhället”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

I prognosen antas att de ekonomiska sanktioner som riktats mot Ryssland och som Ryssland riktat mot andra kommer att vara i kraft länge. I prognosen antas också att förhindrandet av spridningen av covid-19-epidemin inte kräver några nya begränsningar som har negativa konsekvenser för ekonomin.

Kriget kastar sin skugga över utvecklingen inom världsekonomin

Rysslands invasion av Ukraina har en omfattande inverkan på världsekonomin bland annat genom försvagat förtroende, höjda energipriser och tilltagande inflation. Tillväxten inom världsekonomin avtar från drygt sex procent år 2021 till i genomsnitt tre procent per år under åren 2022–2024. Varuhandeln fortsätter att öka med ca 4,5 procent per år 2022–2024. 

Ryssland har drabbats av en djup ekonomisk kris. Utländska företag flyttar bort sin verksamhet från Ryssland och exporten krymper då västländerna begränsar importen av energi från Ryssland. Importen reagerar ännu starkare än exporten. Begränsningarna i betalningssystemet försvårar den ekonomiska verksamheten. Den snabba inflationen minskar löntagarnas realinkomster. Rysslands bruttoproduktion kommer enligt prognosen att minska med 15 procent 2022 och med 2 procent 2023.  

Euroområdets utsikter har försvagats snabbt på grund av kriget. Prishöjningarna som i hög grad beror på osäkerheten på energimarknaden samt förtroendeeffekterna som minskar den ekonomiska aktiviteten spelar en större roll än de direkta konsekvenserna för handeln med Ryssland. 

I Förenta staterna minskar den snabba inflationen konsumenternas köpkraft, vilket bromsar upp den ekonomiska tillväxten. Den ökade förekomsten av covid-infektioner i Kina har lett till stränga restriktioner som försvårar industriproduktionen och stör de globala produktionskedjornas verksamhet. 

De offentliga finanserna stärks på kort sikt men börjar sedan försvagas

Konsekvenserna av kriget i Ukraina påverkar även Finlands offentliga finanser i och med det försämrade ekonomiska läget. Kriget och den ökade geopolitiska spänningen stärker behovet av beredskap, vilket skapar utgiftstryck, av vilka en del av bestående natur. 

Regeringen beslutade i samband med ramförhandlingarna om ett betydande beredskaps- och stödpaket som ökar de offentliga utgifterna speciellt på kort sikt. På medellång sikt börjar den offentliga ekonomin försvagas av försvarsinvesteringar som fastslagits redan tidigare och av den avtagande ekonomiska tillväxten. Den offentliga sektorns underskott kommer dock att minska ännu under de närmaste åren innan den börjar öka på nytt på medellång sikt. Minskningen av skuldkvoten upphörde i fjol och skuldkvoten börjar öka måttligt redan i år. Ökningen av skuldkvoten börjar tillta på längre sikt på grund av de åldersbundna utgifterna, den långsamma ekonomiska tillväxten och de ökande ränteutgifterna.

Hållbarhetsunderskottet har minskat tack vare den positiva sysselsättningsutvecklingen, men kriget och de beslut som fattats till följd av det återspeglas också i det beräknade hållbarhetsunderskottet. Den långsiktiga strukturella obalansen mellan inkomster och utgifter är cirka 2,5 procent i förhållande till BNP, dvs. cirka 7 miljarder euro enligt 2026 års nivå.

De ökade sanktionerna försvaga tillväxten ytterligare

I prognosen antas det att de ekonomiska sanktioner som riktats mot Ryssland kommer att vara i kraft en längre tid. Det är mycket sannolikt att kriget i Ukraina utvidgas så att alla tänkbara ekonomiska sanktioner tas i buk. Ifall tillgången på råvaror och energi från Ryssland upphör helt och hållet kommer den prishöjande effekten vara betydande och tillgången till energi försämras. Detta skulle märkas i Finland både direkt och genom en försvagad exportefterfrågan på grund av avmattningen av tillväxten i euroområdet.

Det finns en risk för att Ryssland beslagtar västländernas tillgångar och produktionsanläggningar och ytterligare isolerar sig från samarbete. Rysslands motåtgärder försämrar förtroendet och påskyndar inflationen ytterligare. Höjningen av priserna försvagar hushållens köpkraft, och den privata konsumtionen minskar. I Finland minskar både produktionen och efterfrågan och det tar lång tid innan de återhämtar sig. 

Prognosen för de offentliga finanserna är mycket osäker och riskerna är i huvudsak negativa. För det första kan följderna av kriget i Ukraina vara ännu allvarligare än vad som nu uppskattats. För det andra kan covid-19-pandemin orsaka ännu kraftigare sjukdomsvågor än väntat, vilket i sin tur kan kräva ytterligare stödåtgärder. För det tredje kan den kraftiga ökning av skatteinkomsterna som inträffade i början av året avta oväntat snabbt på grund av konsumenternas och företagens kraftigt försämrade förtroende. Dessutom kan den redan snabba höjningen av räntorna tillta ytterligare, vilket påverkar ränteutgifterna och skuldförhållandet på längre sikt. 

De osäkra investeringsutsikterna kan skjuta upp investeringar ytterligare eller rentav hindra genomförandet av dem helt och hållet. Utsikterna för privata investeringar kan vara positivare än väntat, om man inom energisektorn gör investeringar som minskar beroendet av ryska fossila bränslen.

Mer information:
Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)gov.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)gov.fi (realekonomin)
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 02955 30131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (den offentliga ekonomin)