Fiolspel från Kaustby och den nordiska klinkbåtstraditionen till Unescos förteckning över det immateriella kulturarvet
Unescos mellanstatliga kommitté har under det pågående sammanträdet i Paris den 15 december upptagit fiolspelstraditionen från Kaustby i Unescos lista för representativt immateriellt kulturarv. Även den nordiska traditionen att bygga båtar på klink, som Finland lämnat in en ansökan om tillsammans med de övriga nordiska länderna, upptogs i förteckningen. Unescos listor över det immateriella kulturarvet omfattar redan över 600 kulturarv runtom i världen. I Finland svarar undervisnings- och kulturministeriet för ärenden som gäller det immateriella kulturarvet och Museiverket för verkställandet av konventionen. Museiverket samordnar också ansökningsprocesserna.
Finlands första element i förteckningen är bastutraditionen, som upptogs i december 2020. Nu kompletteras den med fiolspel från Kaustby.
Fiolspelstraditionen i Kaustby och verksamheten kring den utövas av hundratals amatörer på orten. En betydande faktor som bidragit till att traditionen framgångsrikt förts vidare från generation till generation är Näppäri-pedagogiken, som blivit internationellt berömd. Kaustby folkmusikfestival är det internationellt sett viktigaste evenemanget för finländsk folkmusik, och har årligen över 4 000 uppträdande, bland dem både professionella och amatörmusiker.
Finland ingår också i den samnordiska ansökan som gäller den nordiska klinkbåtstraditionen. Den klinkbyggda båten är en nordisk träbåtstyp som har varit i bruk i över tvåtusen år, och har haft stor betydelse för sjöfarten i alla de nordiska länderna. I stugvikarna i vårt land finns fortfarande flera hundratusen klinkbyggda rodd- och fiskebåtar. Å andra sidan finns det bara ca 50 yrkesbåtbyggare i Finland.
Traditionen fogades till listan under sammanträdet i Paris den 14 december 2021. Ansökan har samordnats av Norge och samtliga nordiska länder, inklusive Åland och Färöarna, har medverkat.
- Det immateriella kulturarvet är på många sätt grunden för vår kultur. Unescos förteckning beskriver på ett bra sätt dess mångfald. För Finlands del är en fiolspelet från Kaustby ett utmärkt exempel på vårt levande och välmående kulturarv, vid sidan av bastukulturen som valts till förteckningen redan tidigare. Mänskligheten delar också flera gemensamma färdigheter, så som den samnordiska klinkbåtstraditionen. Jag gläder mig åt att det immateriella kulturarvet får allt mer uppmärksamhet och uppskattning, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.
Bakgrund: Unescos konvention och förteckningar
Finland ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2013. I Finland svarar Museiverket för verkställandet av konventionen och samordnar även ansökningsprocesserna. Konventionsstaterna ska vart sjätte år avge en rapport till Unesco om skyddet av elementen. Undervisnings- och kulturministeriet svarar för genomförandet och uppföljningen av konventionen för Unesco.
Konventionen främjar skyddet av det immateriella kulturarvet och synliggör de olika levande traditionerna hos människor, gemenskaper och grupper. Det immateriella kulturarvet kan utgöras av t.ex. scenkonst, hantverksskicklighet, muntliga traditioner, sedvänjor i det sociala livet eller kunskaper, färdigheter och seder gällande naturen och universum.
Konventionen omfattar två listor över immateriella kulturarv samt ett register över god praxis. Syftet med listorna är att synliggöra det levande arvet och att dela god praxis mellan olika länder. Före Unescos pågående sammanträde omfattade listorna 584 element i 131 länder. I år behandlas 60 ansökningar. I Finland samlas exempel på immateriella kulturarv i Wikiförteckningen över levande kulturarv.
Mer information:
- Mirva Mattila, kulturråd, UKM, [email protected], tfn 0295 330269
- Leena Marsio, Specialsakkunnig, Museiverket, [email protected], tfn 029533 6017
- Andra nyheter om det immateriella kulturarvet (Museiverket)
- Mer information om det immateriella kulturarvet (Museiverket)
- Material för media