Det första språkpolitiska programmet skyddar våra inhemska språk som talats länge i landet
Det språkpolitiska programmet godkändes i dag som ett principbeslut av statsrådet. Programmet beskriver statsrådets vision för minoritetsspråkens framtid samt mål och åtgärder som stimulerar de mindre språk som talats länge i Finland och stärker deras ställning vid sidan av nationalspråken. Språk som har talats länge i Finland går också under benämningen autoktona språk.
- Det är fint att vi har lyckats godkänna det första övergripande språkpolitiska programmet för våra mindre språk som talats länge i Finland: samiska (nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska) romani, teckenspråk (det finska och det finlandssvenska teckenspråket) och karelska. Språkpolitiskt kompletterar programmet statsrådets nationalspråksstrategi, som godkändes i december i fjol. Samtidigt visar den vägen för språkpolitiken för flera regeringsperioder framåt, eftersom de språkliga rättigheterna inte kan tryggas utan långsiktigt arbete. Barn och unga står i fokus för det språkpolitiska programmet, så att vi kan trygga att språken förs vidare från en generation till en annan även i framtiden, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.
I det språkpolitiska programmet granskas också i korthet ställningen för andra språk än de autoktona språken och utmaningarna gällande dem. I programmet konstateras det att alla språkgrupper har rätt att upprätthålla sitt eget språk och att den språkreserv som finns i Finland ska utnyttjas medvetet.
Åtgärderna svarar på språkgruppernas gemensamma utmaningar
Åtgärderna i det språkpolitiska programmet har utarbetats utgående från de autoktona språkens gemensamma utmaningar. Åtgärderna i programmet har delats in under sju målgrupper: språkens ställning och lagstiftning, institutionellt stöd, registrering av flera språk i befolkningsdatasystemet, språkundervisning, teckenspråkiga barn, språkvård och språkrevitalisering samt språkmedvetenhet och den digitala verksamhetsmiljön.
En åtgärd i det språkpolitiska programmet är att utarbeta en utredning om vad grundlagens språkbestämmelse om rätten att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur i praktiken innebär för olika språkgrupper. Dessutom inleds beredningsarbetet för att registrera flera språk i befolkningsdatasystemet, utan att för den skull äventyra det nuvarande systemet som tryggar de språkliga rättigheterna. Likaså inleds ett utrednings- och planeringsprojekt som syftar till att organisera det långsiktiga arbetet för att stimulera minoritetsspråken och skapa en verksamhetsstruktur. Enligt programmet ska språken stimuleras på ett planmässigt och långsiktigt sätt. Språkboverksamheten är ett exempel på lyckat stimulansarbete.
Ansvaret för genomförandet av åtgärderna har getts till ett eller flera ministerier. Dessutom deltar Utbildningsstyrelsen och Institutet för de inhemska språken i vissa åtgärder.
En beredningsgrupp som tillsatts av justitieministeriet (1.3.−31.12.2021) har ansvarat för beredningen av det språkpolitiska programmet i statsminister Sanna Marins regeringsprogram. Riktlinjerna drogs upp av styrgruppen för nationalspråksstrategin, vars ordförande är statsminister Sanna Marin och första vice ordförande justitieminister Anna-Maja Henriksson. I styrgruppen ingick dessutom representanter på ministernivå från de övriga regeringspartierna samt permanenta sakkunniga med erfarenhet av språkfrågor inom olika samhällsområden. Det språkpolitiska programmet har beretts tillsammans med intressegrupper och medborgare.
Ytterligare information:
Pamela Sarasmo, regeringssekreterare, tfn 0295 150 007, [email protected]
Corinna Tammenmaa, enhetschef, tfn 295 150 181, [email protected]