Arbetslivsbarometern 2021: Löntagarna har en positiv syn på arbetsmarknaden, men kontinuerligt lärande är inte tillgängligt för alla

Löntagarnas hade en rätt positiv syn på arbetsmarknaden i slutet av det andra coronaåret enligt förhandsuppgifterna om Arbetslivsbarometern 2021, som publicerades den 24 mars 2022. Över 80 procent av löntagarna upplevde att deras arbetsförmåga var god i förhållande till arbetets fysiska och psykiska krav.

Ett tecken på det positiva arbetsmarknadsläget är att största delen av dem som svarade på arbetslivsbarometern bedömde att de hittar ett arbete som motsvarar deras kompetens och arbetserfarenhet ifall de skulle bli arbetslösa. Upp till nio av tio löntagare använder digitala verktyg i sitt arbete. Användningen av digitala verktyg särskilt för interaktion med andra människor blev snabbt vanligare under åren 2015–2020. Covid-19-pandemin och den kraftiga ökningen av distansarbete har påskyndat detta. På de flesta arbetsplatser förhåller man sig positivt till att lära sig nytt och pröva nya arbetssätt.

De preliminära resultaten av arbetslivsbarometern visar att kontinuerligt lärande inte är tillgäng-ligt för alla. Detta syns i barometern som djupa skillnader som den socioekonomiska ställningen för med sig. Att utveckla kunnandet faller emellertid ofta på dem som i och med sin utbildning och sina arbetsuppgifter redan har bra kompetens, goda färdigheter och möjligheter att utveckla sig.

Under pandemin har löntagarnas deltagande i utbildning som arbetsgivaren erbjuder minskat. Hösten 2021 hade endast 40 procent av löntagarna deltagit i utbildning som bekostats av arbetsgi-varen. I andra studier syns det ingen ökning. Av löntagarna studerade 31 procent under handled-ning, studerade 55 procent självständigt och 51 procent studerade med hjälp av webbmaterial.

- Kontinuerligt lärande måste bli tillgängligt för alla i Finland. Kunnande är viktigt när man ska lösa frågor som gäller den gröna omställningen, digitalisering och deltagande i samhället, sade arbetsminister Tuula Haatainen vid offentliggörandet av Arbetslivsbarometern.

Arbetsministern påminde att den reform av det kontinuerliga lärandet som inleddes under denna regeringsperiod motsvarar behovet av att utveckla kunnandet under hela livet och arbetskarriären. Målet med reformen är att öka lärandet i arbetslivet och jämlikheten i deltagandet i detta lärande.

Distansarbete blev vardag

Enligt förhandsresultaten från arbetslivsbarometern har distansarbete blivit ett vanligt sätt att ar-beta, i synnerhet i tjänstemännens arbete. Hösten 2021 arbetade till och med en femtedel av lönta-garna på distans dagligen. Av dem som arbetar på distans upplevde 73 procent att de kunde kon-centrera sig bättre när de arbetar på distans än när de arbetar på kontoret, och 81 procent ansåg att distansarbete är produktivt.

Samtidigt har användningen av digitala verktyg för social växelverkan blivit vardag. Upp till 77 procent av de löntagare som arbetar med digitala verktyg använde elektroniska arbetsytor eller verktyg för snabbkommunikation.

Arbetet belastar arbetstagarna fysiskt och tjänstemännen psykiskt

Av löntagarna upplevde 38 procent att deras arbete var fysiskt tungt. Bland arbetstagarna är andelen 69 procent. Arbetet betraktades som psykiskt tungt av 64 procent. Av de högre tjänstemännen ansåg 72 procent detta, och av de lägre tjänstemännen 67 procent. De som upplever arbetsrelaterad utmattning och skadlig stress är personer i åldern 35–44 år, tjänstemän och personer som arbetar inom den offentliga sektorn.

Trots belastningen upplevde över 80 procent av löntagarna att arbetsförmågan är god i förhållande till arbetets fysiska och psykiska krav. - Arbetsförmågan påverkas förutom av belastningen även av de resurser som arbetet erbjuder, till exempel möjligheterna till lärande, erfarenheterna av gemenskap och arbetets betydelse samt möjligheterna att påverka, betonade arbetsminister Tuula Haatainen.

- På arbetsplatserna kan man påverka arbetsförmågan bland annat genom ledarskap samt genom att utveckla arbetsgemenskaperna, arbetsförhållandena och arbetssätten. Regeringens program ARBETE2030 utvecklar detta i samarbete med olika arbetsplatser, branscher och experter. Forskningsdata behövs, eftersom man med hjälp av dem kan fokusera på åtgärder som bäst främjar arbetslivskvaliteten och produktiviteten och på aktuella åtgärder, ökade Haatainen.

Vad är en arbetslivsbarometer?

Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att bevaka hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv. Undersökningens uppgifter från 2021 har samlats in genom telefonintervjuer och intervjuer på webben som genomfördes i augusti–oktober 2021 i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. År 2021 svarade 1 899 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generali-seras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer. Uppgifterna för 2021 är emellertid inte helt jämförbara med tidigare barometrar från tidigare år på grund av ändringar i forskningsmetoderna.

Mer information

Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, ANM, tfn 0295 047 232
Maija Lyly-Yrjänäinen, specialsakkunnig, ANM, tfn 0295 047 297
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn(a)gov.fi