Arbetslivsbarometern: Löntagare är försiktigt positiva till användning av AI på arbetsplatser
Knappt hälften av de löntagare på vars arbetsplatser AI utnyttjas upplever att artificiell intelligens har förbättrat effektiviteten i det egna arbetet. En tredjedel bedömer att kvaliteten på deras arbete har förbättrats i och med AI.
Arbetslivsbarometern, som arbets- och näringsministeriet publicerar årligen, beskriver löntagarnas arbetslivskvalitet. I en enkät som genomfördes hösten 2025 kartlades användningen av AI i större utsträckning än tidigare. Resultaten kan generaliseras till att gälla löntagare i hela landet.
Erfarenheterna av AI varierar inom olika sektorer
Av löntagarna uppgav 45 procent att AI-teknik används på deras arbetsplats. AI används framför allt på de största arbetsplatserna: i organisationer med minst 200 anställda uppgav 70 procent att AI används.
Personer som arbetar inom staten (68 procent) och privata tjänster (49 procent) berättade mest om användningen av AI. Inom industrin samt kommunerna och välfärdsområdena berättade drygt en tredjedel om användning av AI på den egna arbetsplatsen.
De löntagare på vars arbetsplatser AI används tillfrågades om dess konsekvenser.
- Av de tillfrågade uppskattade 18 procent att AI har ersatt arbetsuppgifter. Å andra sidan berättade cirka 40 procent att AI har medfört nya uppgifter i arbetet.
- Hela 45 procent bedömde att AI har förbättrat arbetets effektivitet, medan 52 procent upplevde att den inte har påverkat effektiviteten.
- En tredjedel av respondenterna bedömde att AI har förbättrat kvaliteten på deras eget arbete, medan 64 procent inte upplevde att den har påverkat kvaliteten.
De respondenter på vars arbetsplatser AI används och som själva använder digitala applikationer i sitt arbete tillfrågades om utbredningen av användningen. Ungefär en femtedel av dem använde AI dagligen och nästan 30 procent varje vecka. Över en tredjedel av alla löntagare som använder informationsteknik uppgav att de behöver utbildning i användningen av AI i arbetet. Nästan hälften av 45–54-åringarna och de högre tjänstemännen behövde utbildning.
Det råder ett bra klimat på arbetsplatserna, men osäkerheten om arbetsmarknaden har ökat
I arbetslivsbarometern har man följt upp på löntagarnas arbetslivskvalitet i över 30 års tid. Resultaten skiljer sig åt mellan könen, de som arbetar i olika yrkesställningar, de som arbetar inom olika sektorer och de som arbetar på arbetsplatser av olika storlek.
Kulturen av kontinuerligt lärande på arbetsplatserna har på lång sikt utvecklats i en positiv riktning, men tillväxten har jämnats ut under de senaste åren. Deltagandet i utbildning som arbetsgivaren erbjuder har minskat under de senaste åren, desto vanligare är det att studera självständigt i arbetet. Klart färre personer i arbetaryrken och på mindre arbetsplatser samt de äldre löntagarna deltar i kompetensutvecklingen.
Synen på läget på arbetsmarknaden har försvagats under de senaste åren. Också upplevelsen av arbetets psykiska belastning har ökat något. År 2025 upplevde nästan två av tre löntagare att deras arbete åtminstone i viss mån var psykiskt tungt. Kvinnor, 35–44-åringar, tjänstemän samt löntagare i kommuner och välfärdsområden upplever detta mer än andra.
Å andra sidan har klimatet på arbetsplatserna förbättrats under en längre tid. År 2025 upplevde drygt fyra av fem löntagare att information förmedlas öppet på arbetsplatsen, att arbetstagarna behandlas lika på arbetsplatsen, att konflikter kan lösas på arbetsplatsen och att atmosfären på arbetsplatsen är förtrolig. Män bedömer klimatet på arbetsplatsen positivare än kvinnor.
Mer information:
Maija Lyly-Yrjänäinen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7297
