Hoppa till innehåll

Regeringens proposition med förslag till ändringar av lagstiftningen om arbetsfred lämnas till riksdagen

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 29.2.2024 14.15 | Publicerad på svenska 1.3.2024 kl. 15.32
Pressmeddelande

Regeringen föreslår att de böter som döms ut för brott mot fredsplikten höjs samt att oproportionerliga sympatiaktioner och längden för politiska strejker begränsas. Genom reformen begränsas inte stridsåtgärder som syftar till bättre arbetsvillkor inom den egna branschen.

Regeringen lämnade en proposition med förslag till ändringar av lagstiftningen om arbetsfred till riksdagen den 29 februari 2024. En förbättring av arbetsfreden är den första av regeringens arbetsmarknadsreformer som går vidare till riksdagen för behandling.

Syftet med reformen är att minska störningarna på arbetsmarknaden. På så sätt tryggas företagens produktivitet och konkurrenskraft i förhållande till de viktigaste konkurrentländerna samt främjas utländska aktörers uppfattning om Finland som en stabil verksamhets- och investeringsmiljö.

Böter som döms ut för brott mot fredsplikten höjs

Enligt lagstiftningen råder fredsplikt när kollektivavtalet är i kraft. Om en stridsåtgärd riktar sig mot det egna kollektivavtalet och kollektivavtalet är i kraft, är det fråga om en olaglig strejk. För olaglig strejk kan plikt dömas ut.

Regeringen föreslår en höjning av nivån på plikten. Den övre gränsen för plikt föreslås vara 150 000 euro och den nedre gränsen 10 000 euro. Plikt kan dock av särskilda skäl dömas ut till ett lägre belopp än minimibeloppet. Det är också möjligt att låta bli att döma ut plikten. För närvarande är maximibeloppet för plikt 37 400 euro.

För närvarande kan plikt dömas ut endast till föreningar och arbetsgivare som är delaktiga i kollektivavtal och som är bundna av fredsplikt. Regeringen föreslår en ändring av detta. Om en arbetstagare fortsätter med en arbetskonflikt som domstolen har ansett vara olaglig och arbetstagaren  är medveten om domen, kan arbetstagaren påföras en plikt på 200 euro. 

Oproportionerliga sympatikonflikter begränsas

 Genom sympatikonflikter stöds en annan arbetstagargrupps arbetskonflikt. Sympatiaktioner under  den tid fredsplikt råder begränsas till sådana aktioner som inte har oproportionerligt skadliga konsekvenser för utomstående parter. Största delen av de tidigare sympatiaktionerna ska också i fortsättningen vara tillåtna. Begränsningarna är mindre om det inte finns något gällande kollektivavtal inom branschen.

Politiska arbetskonflikter begränsas tidsmässigt

Med politisk arbetskonflikt avses en arbetskonflikt som en arbetstagarorganisation satt igång och som riktar sig mot en politisk beslutsfattare eller ett politiskt beslutsfattande. Deras konsekvenser påverkar dock även arbetsgivaren. Regeringen föreslår att politiska arbetsinställelser får pågå i högst 24 timmar och att andra stridsåtgärder får pågå i högst två veckor.

Skyldigheten att anmäla stridsåtgärder utvidgas

Skyldigheten i fråga om arbetskonflikter utvidgas till att gälla också sympatiaktioner och politiska arbetskonflikter som ordnas som arbetsinställelse. Sympatikonflikter eller politiska arbetskonflikter som ordnas i form av arbetsinställelse ska anmälas senast sju dagar innan de inleds. 

I fråga om sympatiaktioner ska meddelandet lämnas till den arbetsgivare som är föremål för arbetskonflikten och till parten i kollektivavtalet. I fråga om politiska arbetskonflikter ska meddelandet när fredsplikt råder lämnas till parten i kollektivavtalet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft i juli

Arbets- och näringsministeriet tillsatte för tiden 3.7–15.10.2023 en trepartsarbetsgrupp för att förbereda lagändringar genom vilka regeringsprogrammets mål om att stärka arbetsfreden genomförs. Arbetsgruppen skulle utarbeta sitt betänkande i form av en regeringsproposition. Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete. Arbets- och näringsministeriet ordnade ett remissförfarande om betänkandet 23.10–5.12.2023.

Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024.

Ytterligare information:
Jukka Sarhimaa, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 330
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9001