Hoppa till innehåll

Totalreformen av integrationslagen påskyndar processen för integration och sysselsättning av invandrade

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 13.4.2023 11.58
Pressmeddelande

Den totalreform av integrationslagen som träder i kraft vid ingången av 2025 effektiviserar integrationen och stärker de invandrades delaktighet i samhället. Reformen gör det smidigare att komma in i arbetslivet och förbättrar tillgången till tjänster för invandrarkvinnor och andra invandrare som står utanför arbetskraften.

Totalreformen av integrationslagen stöder integrationen och sysselsättningen av invandrade genom att utveckla de integrationsfrämjande tjänster som tillhandahålls i ett tidigt skede efter invandringen. Målet är också att främja jämlikhet, välfärd och goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. Reformen träder i kraft den 1 januari 2025. 

Avsikten är att republikens president ska stadfästa lagarna fredagen den 14 april 2023. 

”En smidigare integration stöder invandrarnas delaktighet och sysselsättning. Arbete öppnar också andra dörrar till det finländska samhället. Syftet med reformen är att invandrare ska kunna nås genast i början av invandringen och att allt fler ska kunna omfattas av servicen. Det främjar hela familjens integration om till exempel föräldrar som tar hand om barn hemma bättre hittar till tjänsterna”, betonar arbetsminister Tuula Haatainen.

Kommunernas ansvar för främjandet av integration stärks

Reformen innebär att kommunerna får ett större ansvar för främjandet av integration. Integrationsfrämjande tjänster ordnas i fortsättningen som en del av kommunens nya integrationsprogram och bland annat som kommunens, välfärdsområdets och FPA:s tjänster samt organisationers, föreningars och sammanslutningars verksamhet. 

Den nya integrationslagen hänför sig till andra stora reformer av Sanna Marins regering, såsom överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna 2025. Samordningen och tillhandahållandet av olika tjänster underlättas när kommunen har ansvaret för både tjänster för främjande av integration, utveckling av kompetens och främjande av sysselsättning. 

Integrationsprogrammet påskyndar och effektiviserar övergången till arbete och utbildning

Alla invandrade ska i fortsättningen erbjudas handlednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel samt grundläggande information om hur det finländska samhället fungerar.  

Tjänsterna i det inledande skedet av integrationen samlas till ett nytt integrationsprogram för kommunen som omfattar bedömning av servicebehovet i fråga om kompetens och integration, en integrationsplan, samhällsorientering på flera språk, utbildning, övriga tjänster som främjar integration och sysselsättning. 

För invandraren utarbetas en integrationsplan där det avtalas om vilka tjänster enligt kommunens integrationsprogram personen deltar i. Reformen ökar målinriktningen i integrationsplanerna och stärker kopplingen mellan främjandet av integration och arbetslivet. Maximitiden för integrationsplanen förkortas och den fortsatta vägledningen till arbetslivet eller till sysselsättnings- eller utbildningstjänster effektiviseras. 

Avslutande prov införs i språkstudierna

I den integrationsutbildning som ingår i integrationsprogrammet införs ett avslutande prov för kunskaper i finska eller svenska. Även om maximitiden för integrationsplanen förkortas stöds frivilliga studier också i fortsättningen så att de invandrades möjligheter till kompetensutveckling inte försämras.

De invandrades utbildnings- och sysselsättningsvägar effektiviseras genom att man stärker identifieringen av kompetens och genom att integrationsutbildningen i högre grad samordnas med andra sysselsättnings- och utbildningstjänster. 

Integrationen inleds genast i början av invandringen

Kommunerna ska hädanefter göra en bedömning av servicebehovet i fråga om kompetens och integration, och en integrationsplan både för invandrare som är arbetslösa arbetssökande och för invandrare som står utanför arbetskraften. I framtiden ska bedömningen även omfatta personer som får internationellt skydd, får stöd för hemvård och personer som är offer för människohandel.

Målet är att stärka kunskaperna i finska eller svenska, samhällsorientering och delaktighet i samhället för dessa grupper, särskilt för föräldrar som vårdar barn hemma. Vid behov ska bedömningarna och planerna göras i samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet. 

Reformen förtydligar hänvisandet av personer som får internationellt skydd till kommuner och olika myndigheters ansvar i det inledande skedet av mottagandet av kvotflyktingar. Boende på familjegrupphem för barn som kommit utan vårdnadshavare ska i fortsättningen vara verksamhet i enlighet med socialvårdslagen.

Reformen effektiviserar samordningen av tjänster  

Reformen förtydligar myndighetsansvaret och samarbetet i fråga om främjande av integration. Främjandet av integration är en del av den nationella, regionala och lokala förvaltningen, och samarbete mellan myndigheterna är centralt i arbetet. 

Totalreformen förenklar även finansieringssystemet i fråga om de ersättningar för främjandet av integration som staten betalar till kommunerna och välfärdsområdena. Kommunerna får tilläggsfinansiering i och med de nya uppgifterna.

Genomförandet av totalreformen av integrationslagen stöds genom anvisningar till arbetskraftsmyndigheterna samt kommunerna som en del av helheterna AN24 och KOTO24. 

Ytterligare information:
Piritta Jokelainen, specialmedarbetare, tfn 029 504 7353
Mira Sinkkonen, ledande sakkunnig, tfn 029 504 7293