Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media
Meny

Budgetpropositionen för 2021 stakar ut en väg ur coronakrisen

FinansministerietStatsrådets kommunikationsavdelning 16.9.2020 16.43 | Publicerad på svenska 16.9.2020 kl. 19.31
Pressmeddelande 580/2020

Regeringen har förbundit sig att trygga finländarnas välfärd och företagens möjligheter att klara coronakrisen med så små mänskliga och ekonomiska skador som möjligt. Regeringens stimulerande proposition om statsbudgeten för 2021 stakar ut en väg ur krisen och fortsätter att utveckla välfärdsstaten på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt.

Målet för regeringens ekonomiska politik är att trygga människornas välfärd under krisen och att skapa förutsättningar för ekonomins och sysselsättningens ekologiskt hållbara återhämtning. Regeringen har fattat beslut om betydande satsningar på sysselsättning, klimat, kunnande, kommunal basservice och industrins konkurrenskraft. Besluten ska främja välfärdsstatens hållbara utveckling på lång sikt. 

Regeringen vidtar under regeringsperioden sysselsättningsåtgärder som stärker ekonomin och som syftar till sysselsättningseffekter som motsvarar 80 000 nya sysselsatta. Med de åtgärder som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna 2020 eftersträvas, i kombination med de sysselsättningsfrämjande åtgärder som regeringen redan tidigare vidtagit, sammanlagt 31 000–36 000 nya sysselsatta. Beslut om regeringens övriga sysselsättningsåtgärder fattas vid halvtidsöverläggningen.

Regeringen minskar klimatutsläppen och stöder den ekonomiska utvecklingen genom att reformera energibeskattningen och stödja elektrifieringen av industrin. Målet för Finlands program för hållbar tillväxt, som görs upp med hjälp av EU:s återhämtningsfinansiering, är att under flera års tid anvisa 0,9–1,2 miljarder euro direkt till stöd för en grön omställning. De långsiktiga industri-, energi- och skattepolitiska lösningar som regeringen slog fast vid sina budgetförhandlingar stärker Finland som ett tryggt, förutsägbart och konkurrenskraftigt land med tanke på investeringar och sysselsättning.

Budgetpropositionen skapar också förutsättningar för en hållbar höjning av kompetensnivån och en hållbar sysselsättningstillväxt genom en utvidgning av läroplikten till 18 års ålder, satsningar på kontinuerligt lärande och lägre avgifter för småbarnspedagogik.

Regeringen föreslår en helhet på sammanlagt cirka 4 miljarder euro för att täcka de direkta kostnaderna för coronavirussituationen, för att avveckla den eftersatta vården och servicen till följd av coronaviruset och för att stödja den kommunala ekonomin. För de direkta utgifter som hänför sig till coronaviruset föreslås i detta skede ett tillägg på sammanlagt cirka 2 miljarder euro för 2020 och 2021. Kostnaderna ersätts till fullt belopp så länge genomförandet av hybridstrategin kräver det. Det föreslås också att den kommunala ekonomin får ett stödpaket på sammanlagt 1,45 miljarder euro i tilläggsbudgetpropositionen hösten 2020 och i budgetpropositionen för 2021.

Därtill förbinder sig regeringen att avveckla den eftersatta vården och servicen med en helhet på 450 miljoner euro 2021–2023.

Avkastningen av penningspel minskar, men den finansiering som förmånstagarna får tryggas i fråga om 2021.

Regeringen föreslår en fullmakt på sammanlagt cirka 130 miljoner euro och ett anslag på 13,5 miljoner euro för tre nya trafikledsprojekt (förlängning av slussarna i Saima kanal, utveckling av vägavsnittet Äänekoski–Viitasaari, fas 1 i förbättringen av banavsnittet Tammerfors–Jyväskylä).
Slutsumman för budgetpropositionen för 2021 uppgår till 64,2 miljarder euro. 

Regeringen drog upp riktlinjer för åtgärder som ökar sysselsättningen och höjer sitt sysselsättningsmål


Under budgetförhandlingarna sammanställde regeringen en omfattande sysselsättningshelhet som innefattar en systemisk förändring i riktning mot en nordisk modell för sysselsättningstjänster, åtgärder som förbättrar sysselsättningen bland unga och hela befolkningens utbildningsnivå samt en helhet för att förbättra sysselsättningsgraden och ställningen på arbetsmarknaden för personer över 55 år. Regeringen ger arbetsmarknadsparterna i uppdrag att lägga fram ett gemensamt balanserat förslag till åtgärder som kan höja sysselsättningsgraden i fråga om personer över 55 år och förbättra deras ställning på arbetsmarknaden och deras arbetsmotivation.

Arbetsmarknadsparterna förutsätts lägga fram sitt förslag före utgången av november 2020. Om uppdraget inte når upp till de uppställda målen, ska regeringen i december 2020 fastställa behövliga åtgärder och detaljerna i dem.

Regeringen vidtar under regeringsperioden sysselsättningsåtgärder som stärker ekonomin och som syftar till sysselsättningseffekter som motsvarar 80 000 nya sysselsatta. Med de åtgärder som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna 2020 eftersträvas, i kombination med de sysselsättningsfrämjande åtgärder som regeringen redan tidigare vidtagit, sammanlagt 31 000–36 000 nya sysselsatta. Beslut om regeringens övriga sysselsättningsåtgärder fattas vid halvtidsöverläggningen.

Regeringen har också förbundit sig att genom lagstiftning främja lönetransparens. För att säkerställa en fungerande arbetsmarknad kommer regeringen att genomföra 14 åtgärdsförslag från den arbetsgrupp som utrett hur utnyttjande av arbetskraft kan bekämpas.

Sysselsättningsåtgärderna beskrivs närmare i protokollsanteckningarna från budgetförhandlingarna. 
Bilaga 1: Regeringens sysselsättningsåtgärder vid budgetförhandlingarna 2020

Ett betydande stödpaket på 1,45 miljarder euro för den kommunala ekonomin och den kommunala basservicen

Coronaviruset har påverkat kommunernas ekonomiska situation i betydande grad, bland annat i form av minskade skatteinkomster. När detta kombineras med det redan tidigare försvårade ekonomiska läget i flera kommuner, har många kommuner ställts inför stora utmaningar. Regeringen reagerade på den svåra situationen inom den kommunala ekonomin med en omfattande stödhelhet redan i den fjärde tilläggsbudgeten för innevarande år. Avsikten är att stödhelheten ska höjas ytterligare i den tilläggsbudgetproposition som lämnas i höst.

Det föreslås att den kommunala ekonomin stöds ytterligare år 2021 med en omfattande helhet. I statsandelarna för basservicen görs en engångshöjning på 300 miljoner euro, varav 20 miljoner euro riktas till en höjning som genomförs enligt prövning. Höjningen riktas i princip enligt samma fördelningsgrunder som i stödpaketet för 2020. Dessutom höjs utdelningen av samfundsskatten temporärt med 10 procentenheter år 2021 (total effekt 550 miljoner euro på årsnivå). Staten ersätter kommunerna och sjukvårdsdistrikten till fullt belopp för utgifter för utförda tester och andra utgifter som direkt hänför sig till covid-19.

Avsikten är dessutom att i tilläggsbudgetpropositionen hösten 2020 anvisa kommunerna och sjukvårdsdistrikten sammanlagt 600 miljoner euro. Engångsökningen av statsandelarna för basservicen är 400 miljoner euro för 2020 och anslaget för sjukvårdsdistrikten 200 miljoner euro för 2020.

Regeringen inleder beredningen av en flerårig övergripande reform som stöder tillgången till social- och hälsovårdstjänster och som syftar till att avveckla den eftersatta vården och servicen. Regeringen förbinder sig att avveckla den eftersatta vården och servicen med en helhet på 450 miljoner euro 2021–2023.

För statsbidrag till kommunerna anvisas sammanlagt 12,5 miljarder euro 2 021. Statsbidragen ökar med sammanlagt cirka 0,9 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. För de kalkylerade statsandelarna föreslås sammanlagt 8,7 miljarder euro, vilket är ca 0,6 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020.

I budgetpropositionen för 2021 riktas till den kommunala ekonomin betydande reformer som bland annat gäller en utvidgning av läroplikten och en bindande minimidimensionering av omsorgspersonalen. Effekterna av reformerna på kommunernas ekonomi kommer att öka gradvis inom många uppgifter. Kommunerna får full statlig finansiering för sina utvidgade uppgifter. Effekten av exempelvis den bindande minimidimensioneringen av omsorgspersonalen är 53 miljoner euro år 2021, och den stiger till 266 miljoner euro fram till år 2024. För dessa diskretionära bestående åtgärder som stärker bl.a. omsorgen och undervisningen och minskar familjernas utgifter kompenseras kommunerna med en statsandel på 100 procent till den del åtgärderna ökar utgifterna inom den kommunala ekonomin, dvs. till ett belopp av uppskattningsvis 370 miljoner euro per år 2021 och ca 790 miljoner euro per år 2024. 
 

De direkta kostnader som coronavirussituationen orsakar täcks

De direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och höjd testkapacitet, spårning, karantän, vård av patienter och hälsosäkerhet i samband med resor samt vaccin, ersätts till fullt belopp så länge epidemiläget och genomförandet av hybridstrategin kräver det. Utgifterna täcks undantagsvis som utgifter utanför statens utgiftsram 2021. Som en del av denna helhet reserveras 1,4 miljarder euro för sådan testning som hybridstrategin förutsätter i budgetpropositionen för 2021 och 355 miljoner euro i tilläggsbudgetpropositionen hösten 2020. När kostnadsförslagen för 2021 preciseras kommer anslaget att justeras enligt behov.

I budgetpropositionen reserveras 30 miljoner euro för att stödja investeringar i testteknik. I budgetpropositionen anvisas 30 miljoner euro för sådana tilläggskostnader som föranleds av ökad hälsosäkerhet vid gränsövergångsställen och som inte hänför sig till testning. Dessutom anvisas 200 miljoner euro för de direkta kostnader som sjukvårdsdistrikten och kommunerna föranleds av coronavirussituationen bortsett från testningen. I samarbete mellan social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet bereds ett stödsystem för kommuner och sjukvårdsdistrikt i anslutning till ovannämnda kostnader så att incitamenten för kostnadseffektiv verksamhet kvarstår.
 

Organisationernas verksamhetsförutsättningar tryggas i en situation där intäktsföringen av avkastningen av penningspelsverksamhet sjunker

Förmånstagarna av avkastningen av penningspel anvisas 2021 en finansieringsnivå som motsvarar 2019 års intäktsföringsnivå. Kompensationen (347 miljoner euro) finansieras genom en sänkning av lotteriskatten (inverkan på intäktsföringen 80 miljoner euro), med budgetmedel med ramverkningar (152,2 miljoner euro, varav 141,5 miljoner euro inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och 10,7 miljoner euro inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde) och genom utnyttjande av outdelade vinster (114,8 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde). 

Intäktsföringen av avkastningen av penningspelsverksamhet beräknas de kommande åren vara lägre än i dagens läge. Kompensationen fortsätter efter 2021, men i fortsättningen är det inte möjligt att kompensera den minskade intäktsföringen fullt ut. För att förebygga spelproblem och säkerställa ett system med ensamrätt att kanalisera spelandet ska projektet för revidering av lotterilagen drivas vidare utan dröjsmål i enlighet med regeringsprogrammet. Målet är att en proposition ska överlämnas till riksdagen före juni 2021.
 

Ett ekologiskt hållbart Finland

Regeringen agerar på ett sätt som leder till att Finland är klimatneutralt 2035 och uppvisar negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Regeringen ska ta fram en strategi för förnybar industri som siktar till ökad export som skapar rum för en hållbar inhemsk efterfråge- och sysselsättningsökning. Regeringen förbinder sig att garantera företagen en stabil, sporrande och förutsägbar verksamhetsmiljö och att trygga företagens verksamhetsförutsättningar på ett sätt som möjliggör nya investeringar och arbetstillfällen. Vid budgetförhandlingarna har regeringen beslutat om följande åtgärder som förbättrar industrins verksamhetsförutsättningar.

Elskatten för industrin sänks till EU:s miniminivå. Systemet med återbäring av energiskatten för industrin avvecklas med en övergångsperiod på fyra år, det vill säga att företagen inte har rätt till återbäring för 2025. De nuvarande energistöden används för att stödja industrins övergång till utsläppsfri teknik under övergångsperioden och även därefter. 

Kompensationen vid utsläppshandel upphör i sin nuvarande form i enlighet med den gällande lagstiftningen. För energiintensiva företag skapas ett nytt tidsbundet elektrifieringsstöd som allt effektivare sporrar till klimatneutral produktion och elektrifiering av energiintensiva företag och som beaktar den kostnadsrelaterade konkurrenskraften. Arbetet med att halvera farledsavgifterna fortsätter.

Skatten på uppvärmningsbränslen höjs med ett nettobelopp på 105 miljoner euro vid ingången av 2021. Höjningen av skatten på uppvärmningsbränslen omfattar också beskattning av torv som skärps med 2,7 euro per megawattimme. Vid beskattningen av torv införs från och med 2022 en mekanism för lägsta pris som tillsammans med priset på en utsläppsrätt gör att användningen av torv för energiändamål minskar åtminstone med hälften före 2030 i enlighet med regeringsprogrammet. Beslut om mekanismens detaljer fattas vid ramförhandlingarna 2021 på förslag från sakkunnigberedningen. Regeringen använder en del av fonden för rättvis omställning (JTF) till att stödja investeringar som ersätter torv. Ur samma fond stöds också torvföretagarnas och torvarbetarnas, som förlorar sin näring, anpassning samt bred diversifiering av näringsverksamheten i målområdena.

Att överföra värmepumpar och datorhallar som producerar värme till fjärrvärmenätet till skatteklass II enligt regeringsprogrammet ska göras så snabbt som möjligt så att ändringarna kan träda i kraft 2021. 

Regeringen har målet att under den kommande budgetperioden anvisa minst 80 miljoner euro till investeringar i jordbruket som minskar jordbrukets klimatutsläpp och ökar kolsänkorna samt som samtidigt utvecklar jordbrukets verksamhetsförutsättningar. 

För att bidra till minskade utsläpp från industrin övergår Valtion kehitysyhtiö Vake Oy under arbets- och näringsministeriets ägarstyrning. Vake Oy ombildas till Ilmastorahasto Oy genom en ändring av bolagsordningen.  Bolaget tillförs kapital till ett belopp av 300 miljoner euro under 2020. 

Den andra fasen av reformen av energibeskattningen inleds genom att i höst inrätta ett beredningsorgan som senast före utgången av 2021 ska utarbeta en färdplan för energibeskattningen. Tillsammans med utsläppshandeln bidrar färdplanen till att uppnå målet om klimatneutralitet 2035. Vid beredningen bedöms hur skattebasen ska tryggas i samband med utsläppsminskningar och tekniska förändringar på ett socialt och regionalt rättvist sätt med beaktande av näringslivets verksamhetsförutsättningar.  Senast vid utgången av 2021 fattas beslut om de åtgärder i färdplanen som inleds under regeringsperioden.   

Övergången till transporter med låga utsläpp främjas genom att man vid ingången av 2021 gör en skattereform av anställningsförmånerna inom trafiken som bidrar till övergången till utsläppssnåla transporter. Beskattningsvärdet för renodlade elbilar som används som tjänstebilar sänks och förmånen att ladda elbilar på arbetsplatsen och vid laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten betraktas som en skattefri förmån 2021–2025. Därtill ska beskattningen av personalbiljetter förenklas och tjänstecyklar ska betraktas som en skattefri förmån upp till 1 200 euro.

Reformen av beskattningen av tjänstebilar ska före ramförhandlingarna 2021 beredas vidare så att beskattningen ska styra valet av utsläppssnål bil till tjänstebil. I detta sammanhang bedöms hur man genom beskattningen ska kunna uppmuntra människor till att utöver renodlade elbilar köpa gasbilar och laddhybridbilar.  Målet är att det under de närmaste åren finns ett stort antal utsläppssnåla lite medkörda bilar till ett rimligt pris på marknaden.Regeringen inleder ett forskningsprojekt som handlar om utsläppsbaserade konsumtionsskatter samt en utredning om en förpackningsskatt på förpackningar som tillverkats av icke förnybara naturresurser. 
Bilaga 2: Strategi för förnybar industri

Programmet för hållbar tillväxt i Finland

Regeringen har vid budgetförhandlingarna kommit överens om att utarbeta ett program för hållbar tillväxt i Finland. Genom programmet förverkligas i den fortsatta beredningen målen för finansieringen inom EU:s instrument för återhämtning och resiliens. I den fortsatta beredningen, som samordnas av en arbetsgrupp som tillsattes den 4 september 2020, riktas finansieringen inom ramen för programmet för hållbar tillväxt i Finland till sex prioriteringsområden som ger snabba effekter och som överensstämmer med rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen. Prioriteringarna är följande: 

  • Genom utbildning och forsknings- och innovationsverksamhet når Finland åter hållbar tillväxt
  • Den gröna omställningen stöder en strukturomvandling inom ekonomin
  • Finlands internationella konkurrenskraft tryggas
  • Ytterligare satsningar på hållbar infrastruktur och digitalisering
  • Arbetsmarknadens funktion, tjänster riktade till arbetslösa och utveckling av arbetslivet
  • Åtgärder som förbättrar tillgången till social- och hälsovårdstjänster och ökar kostnadseffektiviteten.

Vid bildandet av helheter betonas följande horisontella kriterier:

  • långsiktiga positiva effekter
  • åtgärder som ökar tillväxtpotentialen samt den ekonomiska och sociala hållbarheten och sammanhållningen
  • åtgärder som stöder den gröna omställningen och digitaliseringen och ökar produktiviteten i hela landet
  • finansieringen är tillfällig.

Av finansieringen används en del till att täcka de anslag som redan beviljats i tilläggsbudgeten för 2020 och som föranleder utgifter åren 2021–2023 i enlighet med ovan nämnda prioriteringar och kriterier. Statsrådet kommer under hösten att ge riksdagen en redogörelse över den planerade användningen av medlen i programmet för hållbar tillväxt i Finland.
Bilaga 3: Regeringens riktlinjer för fortsatt beredning av prioriteringarna och principerna för programmet för hållbar tillväxt i Finland
 

Satsningar på utbildning och kompetens höjer utbildningsnivån i Finland

Regeringen har som mål att höja utbildnings- och kompetensnivån i Finland och minska skillnaderna i inlärning på alla utbildningsnivåer i syfte att öka jämställdheten och möjliggöra en hållbar sysselsättningstillväxt.

I enlighet med regeringsprogrammet förlängs läroplikten till 18 år. Samtidigt blir utbildning på andra stadiet avgiftsfri. Reformen träder i kraft stegvis från och med hösten 2021 för en åldersklass i taget. Kostnaderna ersätts till 100 procent genom statsandelen till kommunerna och andra utbildningsanordnare. År 2021 har för utvidgningen av läroplikten reserverats 22 miljoner euro, och nivån stiger till 129 miljoner euro fram till 2024. Med anslagen täcks bland annat att läromedel och arbetsredskap blir avgiftsfria för familjer och att stödet för skolresor utvidgas.

I enlighet med regeringsprogrammet utvecklas en modell för stöd i tre steg för småbarnspedagogiken. För utarbetandet och införandet av modellen reserveras 15 miljoner euro. Det rör sig om en ny strukturell åtgärd som syftar till att stärka kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken.

Som ett led regeringens sysselsättningsåtgärder sänks avgifterna för småbarnspedagogiken med ett nettobelopp på 70 miljoner euro på årsnivå. Kommunerna kompenseras för detta genom en höjning av utdelningen av samfundsskatten.

Den höjning av maximipriset för studentmåltider som genomfördes den 1 augusti 2020 kompenseras genom ett anslagstillägg på 4,2 miljoner euro, med vilket måltidsstödet höjs med 0,36 euro. Från och med den 1 januari är måltidsstödets belopp 2,30 euro per måltid.

I samband med budgetförhandlingarna fastställde regeringen dessutom att resurserna för  yrkesutbildningen ska stärkas genom att det före 2022 anvisas 150 miljoner euro för anställning av lärare och handledare. Genom tilläggsresurserna kan man öka mängden närundervisning i syfte att säkerställa att lärandet håller hög kvalitet. För att utveckla kvaliteten på gymnasieutbildningen inleds ett kvalitetsprogram. För ändamålet anvisas 15 miljoner euro. Regeringen satsar 40 miljoner euro på kontinuerligt lärande. Finansiering anvisas för kompetensutveckling hos i synnerhet den arbetsföra befolkningen, för åtgärder som stärker kompetensen hos personer med svaga baskunskaper samt för åtgärder som underlättar sysselsättningen bland äldre personer.
 

Skatteändringar ska stödja hållbar tillväxt

Energiskattereformen börjar genomföras under 2021. Punktskatten för elström i skatteklass II för industrin sänks till den miniminivå som EU tillåter för att industrins verksamhetsförutsättningar ska förbättras. Beskattningen av arbetsmaskiner och uppvärmningsbränslen skärps med ett nettobelopp av 105 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet. För att främja hälsan skärps beskattningen av alkohol och tobak. I beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster görs indexjusteringar på samtliga inkomstnivåer för att beskattningen inte ska stramas åt som en följd av ökningen av den allmänna inkomstnivån. Nettoeffekten av ändringarna i beskattningsgrunderna på statens skatteintäkter på årsnivå beräknas vara cirka -1,0 miljarder euro år 2021. Regeringen bereder ett tidsbundet incitament för forskningssamarbete.

Jordbruket

Vid budgetmanglingen beslutade regeringen att reservera 7 788 miljoner euro för nationell finansiering av jordbruket och landsbygdsutvecklingen 2021–2027. Den nationella finansieringen kompletterar den EU-finansiering som man nådde överenskommelse om i juli 2020. I anslagen under stödmomenten har inte ännu den EU-finansieringslösning som nåddes i juli beaktats. EU-finansieringens andel av budgeten preciseras i samband med den kompletterande budgeten, när EU preciserar sina landsspecifika förslag. Helheten kompletteras ytterligare genom de återhämtningsmedel som riktas till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Beslutet om den nationella finansieringens totala belopp stöder regeringsprogrammets mål och främjandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomförs i form av fleråriga helheter på samma sätt som andra politikområden och fonder som ingår i EU:s fleråriga budgetram. Nästa finansieringsperiod omfattar åren 2021–2027. Under övergångsperioden fortsätter man tillämpa de åtgärder som fastslagits för innevarande programperiod, men med de medel som avsatts för den nya finansieringsperioden. Beredningen av det stödsystem som ska genomföras 2023–2027 fortsätter.

Det föreslås en anslagshöjning på 2,5 miljoner euro för ersättande av skador på ren som orsakats av stora rovdjur.
 

Plock ur budgetpropositionen

Anslagsnivån i budgetpropositionen höjs jämfört med den ordinarie budgeten för 2020 dels till följd av höjningar som grundar sig på beslut med koppling till coronavirussituationen, dels till följd av bland annat ökningen i arbetslöshetsutgifter, lagstadgade och avtalsbaserade indexhöjningar, statens löneuppgörelse samt de tilläggsatsningar som regeringen beslutat om redan tidigare. Anslagsnivån höjs dessutom av de återverkningar som vårens tilläggsbudgetar har 2021 och som uppgår till cirka 1,0 miljard euro. I synnerhet stimulansåtgärderna i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 har många konsekvenser, till exempel i form av fleråriga trafikledsprojekt och utbetalning av företagsstöd.

I budgetpropositionen har det reserverats 1,5 miljarder euro för upphandlingen av jaktplan, men finansieringsbehovet preciseras i takt med att upphandlingsprocessen framskrider. Budgetpropositionen kommer att innehålla ett fullmaktsförslag om finansiering på högst 10 miljarder euro. Enligt nuvarande uppgifter sker utbetalningarna 2021−2031.

Antalet asylsökande har sjunkit till en lägre nivå än på flera år. Vid beslut om antalet kvotflyktingar beaktas antalet asylsökande i enlighet med regeringsprogrammet. Det föreslås att flyktingkvoten ska höjas med 200 personer till 1 050 personer. Med tanke på detta föreslås tilläggsanslag på sammanlagt 2,1 miljoner euro i budgetpropositionen för 2021.

Det föreslås att polisväsendet ska anvisas ett nettoanslag på sammanlagt cirka 848 miljoner euro. I budgetpropositionen för 2021 har det redan tidigare föreslagits ett tillägg på 10 miljoner euro för tryggande av polisens funktionsförmåga samt 465 000 euro för bekämpning av grå ekonomi och stärkande av utredningen av ekonomiska brott samt finansiering för de ökade lokalkostnaderna. Utöver dessa anslag föreslår regeringen dessutom en anslagshöjning på 4,1 miljoner euro för att stärka brottsbekämpningen. Här beaktas i synnerhet tilläggsresurser för den första fasen av brottsbekämpning med anknytning till människohandel, bekämpning av ekonomiska brott, it-brottsutredning samt övervaknings- och larmverksamhet, med särskild fokus på säkerhetstjänsterna i glesbygden. Polisens närvaro och synlighet ökas särskilt i områden där servicenivån är låg.

Det föreslås att Gränsbevakningsväsendet ska anvisas ett nettoanlag på sammanlagt 277 miljoner euro. Utöver de beslut som fattats tidigare ökas anslaget för 2021 med 10 miljoner euro för att trygga den operativa kapaciteten och med 2,5 miljoner euro för att förbättra säkerheten i lokalerna. Regeringen bereder sig på att i tilläggsbudgetpropositionen ta in en beställningsfullmakt för Gränsbevakningsväsendet för anskaffning av två utsjöbevakningsfartyg.
För domstolarna och åklagarväsendet föreslås sammanlagt 10,55 miljoner euro i tilläggsfinansiering bland annat för att möjliggöra smidigare rättegångar och för anskaffning av videokonferenssystem till sessionssalarna.

I syfte att stärka byggbranschens konjunkturläge föreslås det att fullmakterna att bevilja räntestödslån för statsunderstödd bostadsproduktion ska uppgå till 1,8 miljarder euro, vilket innebär en anslagsökning på 50 miljoner euro jämfört med det som budgeterats för 2020 när tilläggsbudgetarna är inberäknade. Sysselsättningen inom byggbranschen stöds också genom att investeringsfullmakten för Senatkoncernens affärsverk höjs till 480 miljoner euro.
Maximibeloppet av den inkomst som överförs till en idrottsutövarfond höjs till 200 000 euro, och som temporär åtgärd förlängs maximitiden för ett särskilt arbetsställe från 3 till 3,5 år.
Produktionsincitamentet för den audiovisuella branschen fortsätter 2021 och för detta ändamål avsätts sammanlagt ca 9 miljoner euro.

Den finansiering som anvisas för naturvård är också under det kommande året 100 miljoner euro högre än i början av regeringsperioden. Med hjälp av finansieringen genomförs till exempel livsmiljöprogrammet Helmi och handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO).
 

En återgång till utgiftsramen för statsfinanserna sker i fråga om andra utgifter än de som hänför sig till coronaviruset

I mars 2020 konstaterade regeringen i samverkan med republikens president att undantagsförhållanden råder i Finland på grund av coronavirusutbrottet. Även beredskapslagen började tillämpas. I det här läget har utgiftsramen för statsfinanserna inte begränsat år 2020, under vilket flera tidsbegränsade och riktade åtgärder har införts bland annat i syfte att bekämpa hälsomässiga och ekonomiska följder av coronaviruset. 

Regeringen har förbundit sig till det ramförfarande inom statsfinanserna som beskrivs i regeringsprogrammet. I regeln för utgiftsramen för valperioden görs det dock en medveten tillfällig anteckning om år 2021, på grund av att coronaviruspandemin inte är över: alla direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och höjd testkapacitet, spårning, karantän, vård av patienter och hälsosäkerhet i samband med resor samt vaccin, täcks till fullt belopp som utgifter utanför ramen i budgeten för 2021 och vid behov i tilläggsbudgetarna. 

På grund av den stora osäkerhet som hänför sig till coronavirussituationen reserveras dessutom ytterligare 500 miljoner euro för 2021 för sådana utgifter av engångskaraktär och finanspolitiskt obligatoriska utgifter som epidemiläget föranleder. Om det uppstår mindre utgifter än vad som reserverats i ramen, används skillnaden inte till att öka övriga utgifter.

I budgetpropositionen för 2021 har man redan beaktat den mekanism för exceptionella konjunkturlägen som ingår i regeringsprogrammets regel för utgiftsramen. Till följd av detta är nivån på utgiftsramen 2021 temporärt 500 miljoner euro högre än den ursprungliga nivån. 
 

Färdplan för hållbarheten i de offentliga finanserna

Den kris som orsakats av coronavirusutbrottet skapade ett behov av att precisera regeringsprogrammets mål att stabilisera den offentliga ekonomin på lång sikt. Under den första fasen i färdplanen för hållbarhet fastställde regeringen i juni 2020 målet att stabilisera skuldsättningen inom de offentliga finanserna i förhållande till bruttonationalprodukten före decennieskiftet. 

Regeringen har i samband med budgetförhandlingarna dragit upp riktlinjer för att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna. För att uppnå målet bereder regeringen åtgärder för att stärka sysselsättningen, förbättra förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften samt för att stävja ökningen av de offentliga utgifterna. Beslut om strukturella reformer fattades under budgetförhandlingarna och kommer att fattas i samband med regeringens ramförhandlingar 2021, dock så att genomförandet förläggs i enlighet med konjunkturläget. 

Genomförandet av färdplanen för hållbarhet följs upp och planen uppdateras regelbundet i samband med beslut om planen för de offentliga finanserna och budgetpropositionen. Om de strukturella reformer som bereds och de reformer som sätter fart på tillväxten inte räcker till för att stärka den offentliga ekonomin på det eftersträvade sättet, har regeringen förbundit sig till att vidta nya åtgärder och även ty sig till åtgärder som snabbt påverkar de offentliga inkomsterna och utgifterna. 
Bilaga 4: Regeringen Marins ställningstagande om en färdplan för hållbarheten i de offentliga finanserna

Slutsumman för budgetpropositionen för 2021 är 64,2 miljarder euro

Budgeten för 2021 bereds i ett exceptionellt osäkert läge. Den globala coronaviruspandemin har i början av året minskat Finlands ekonomi, om än i mindre utsträckning än största delen av de europeiska ekonomierna. Ekonomin förväntas återhämta sig gradvis från och med slutet av året och BNP beräknas öka igen 2021.

De offentliga finanserna försvagas kraftigt i år, framför allt på grund av coronaviruspandemin och den kraftiga lågkonjunkturen, stimulansåtgärderna och det minskade skatteutfallet till följd av den. Till följd av detta ökar underskottet i de offentliga finanserna och den offentliga skuldnivån i förhållande till BNP ökar drastiskt. Underskottet minskar 2021, men de offentliga finanserna uppvisar ett klart underskott och skuldkvoten fortsätter att växa.

Slutsumman för budgetpropositionen för 2021 uppgår till 64,2 miljarder euro. Det är 6,5 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020, men 2,9 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2020 när tilläggsbudgetarna är inberäknade. I tilläggsbudgetarna för 2020 har betydande tilläggsanslag anvisats för hantering av coronavirussituationen och för ekonomisk återhämtning. 

År 2021 beräknas inkomsterna i statsfinanserna uppgå till 53,4 miljarder euro, varav 45,2 miljarder euro är skatteinkomster. Statens skatteinkomster beräknas öka med cirka 8 procent, det vill säga med cirka 3,2 miljarder euro jämfört med det som budgeterats för 2020 (budgeten inklusive tilläggsbudgetarna). Regeringens proposition om statsbudgeten för 2021 uppvisar ett underskott på 10,8 miljarder euro. Underskottet för 2020 uppgår till 17,6 miljarder euro när tilläggsbudgetarna är inberäknade. Statsskulden bedöms stiga till 135 miljarder euro nästa år.
 

Behandlingen av budgetpropositionen för 2021

De uppskattningar som anges ovan är preliminära. Budgetpropositionen behandlas i statsrådet den 5 oktober. Efter det publiceras regeringens proposition om statsbudgeten för 2021 på webbplatsen budjetti.vm.fi.
Finansministeriets ekonomiska översikt publiceras samtidigt som budgetpropositionen den 5 oktober.

Ytterligare information: Henrik Haapajärvi, statsministerns politiska specialmedarbetare, tfn 050 339 2604, Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 998, Markus Lahtinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 417, Henri Purje, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 330 017, Jussi Pyykkönen, inrikesministerns specialmedarbetare, tfn 050 477 8354, och Camilla Mäkinen, justitieministerns specialmedarbetare, tfn 0295 150 119

Bilagor 

Tillbaka till toppen