EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter inför kommande toppmöten

Regeringens EU-ministerutskott fastställde vid sitt sammanträde onsdagen den 13 december Finlands ståndpunkter inför toppmötet mellan EU och västra Balkan i Bryssel den 13 december och Europeiska rådets möte den 14–15 december. Ministerutskottet behandlade också förslagen till ändring av EU:s grundfördrag och statsrådets principbeslut om EU-förhandspåverkan.

Vid toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan behandlas bland annat det geopolitiska läget, EU:s stöd till reformer i länderna i området och till utvidgningen av EU samt det regionala samarbetet och det nya tillväxtpaketet. Finland anser att toppmötet är ett tillfälle att stärka relationerna mellan EU och länderna på västra Balkan och den gemensamma målbilden samt fastställa riktlinjer för att intensifiera samarbetet inom olika områden. Vid mötet ger EU ett gemensamt uttalande, som partnerländerna inbjuds att ansluta sig till.

På agendan för Europeiska rådets möte i december står Ukraina, Mellanöstern, halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, utvidgningen, säkerhet och försvar, migration och andra aktuella teman, bland annat hybridattacker, antisemitism, rasism och den strategiska agendan.

Finland anser att det är viktigt att EU stärker sitt orubbliga stöd till Ukraina och förnyar sitt åtagande att ge Ukraina ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd.

Finland anser att EU:s utvidgning, om den bygger på kandidatländernas egna meriter och på att medlemskapskriterierna uppfylls, stärker unionens säkerhet, globala ställning och ekonomiska välfärd och främjar demokrati, rättsstatsutveckling och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Finland ställer sig bakom kommissionens rekommendation om att inleda förhandlingar om EU-medlemskap med Ukraina och Moldavien och godkänna förhandlingsramarna när de återstående villkoren har uppfyllts.

När det gäller halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen anser Finland att det totala beloppet av tilläggsfinansiering är för stort. Finland betonar däremot att det bör göras en större omfördelning av EU-medlen i budgeten. Finlands åtagande att stödja Ukraina är starkt. Finland förhåller sig öppet till olika finansieringslösningar och lyfter fram understödens vikt i stödet till Ukraina. Finland bildar sin slutliga ståndpunkt om förhandlingshelheten utifrån utgångspunkterna för Finlands helhetsintresse.

Som en del av de fortsatta åtgärderna vid Konferensen om Europas framtid (2021–2022) lade Europaparlamentet den 9 juni 2022 fram flera förslag till ändring av EU:s grundfördrag. Enligt artikel 48 i EU-fördraget ska rådet nu lämna Europaparlamentets förslag till Europeiska rådet för behandling och för kännedom till de nationella parlamenten. Enligt EU-ministerutskottets riktlinjer bör EU utvecklas till en bättre och mera välfungerande union i första hand inom ramen för de nuvarande grundfördragen.

Ministerutskottet diskuterade statsrådets principbeslut om EU-förhandspåverkan. I sitt regeringsprogram har regeringen förbundit sig att stärka Finlands påverkansarbete och föregripande inflytande inom EU samt att bilda Finlands ståndpunkter snabbare. För detta ändamål har det i statsrådet beretts ett principbeslut om ordnande av förhandspåverkan och framsynt ställningstagande. Principbeslutet godkänns vid statsrådets allmänna sammanträde.

Mer information: Tuomas Tikkanen, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 040 523 5768, Jari Luoto, chef för avdelningen för EU-ärenden, tfn 050 468 5949, och Lauri Heikkinen, kommunikationsexpert, tfn 046 923 5090, statsrådets kansli

EU-ministerutskottets föredragningslistor och de offentliga handlingar som behandlas i ministerutskottet publiceras på statsrådets kanslis finskspråkiga webbsida.