Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media

Regeringens svar på interpellationen om Finlands deltagande i EU:s återhämtningspaket

Statsrådets kommunikationsavdelning
16.2.2021 14.29 | Publicerad på svenska 16.2.2021 kl. 14.38
Interpellationssvar
Statsminister Sanna Marin
Foto: Hanne Salonen/Riksdagen

Statsminister Sanna Marin svarade den 16 februari på interpellationen om Finlands deltagande i EU:s återhämtningspaket.

(Med reservation för ändringar)


Ärade talman

I interpellationen till regeringen ifrågasätts den rättsliga grunden för EU:s återhämtningspaket, Finlands roll som nettobetalare, de finansieringsmetoder som anges i beslutet om egna medel och regeringens helhetsbild av EU-politiken. Samtidigt hävdar man att statsrådet inte litar på de finländska experternas synpunkter och att det paket som man nu kommit överens om inte skulle vara av engångsnatur. I interpellationen ställs frågan om huruvida statsrådet driver EU i en federal riktning och om hur paketet anses avhjälpa hanteringen av coronaviruskrisen.

Ärade talman

EU:s återhämtningspaket handlar om åtgärder för att hantera en exceptionell kris som inträffat oberoende av medlemsstaterna. Åtgärderna kommer varken att ge EU nya befogenheter, undergräva kravet på en balanserad budget eller göra medlemsstaterna ansvariga för varandras skulder. Detta konstaterar rådets rättstjänst, som bistår medlemsstaterna och som i sitt yttrande från juni även anser att återhämtningspaketet i sin helhet är förenligt med EU:s grundfördrag. 

Att medlemsstaterna ges finansiellt stöd genom återhämtningsinstrumentet är en lämplig och motiverad åtgärd i en situation där unionen har drabbats av en exceptionell händelse utom medlemsstaternas kontroll som kan jämställas med en naturkatastrof. 

Det handlar inte om att unionen ges nya befogenheter. Däremot inrättas ett som en exceptionell åtgärd ett återhämtningsinstrument av engångskaraktär, som genomförs inom ramen för EU:s grundfördrag, lagstiftning och institutionella ram utan att den institutionella balansen rubbas. 

Instrumentet strider inte heller mot det krav på en balanserad EU-budget som anges i grundfördraget, eftersom det rör sig om ett instrument utanför EU:s budget vars finansiering riktas till EU-program såsom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. 

Enligt rådets rättstjänst bryter återhämtningsinstrumentet inte mot ”no bail-out”-principen i artikel 125 i fördraget, eftersom medlemsstaterna inte genom instrumentet åtar sig ansvar för andra medlemsstaters skulder. 

Ärade talman

Vi har i tiderna anslutit oss till Europeiska unionen eftersom vi upplever att det är viktigt för Finland i egenskap av ett litet land att samarbeta och vara en del av en större grupp. För ett litet exportdrivet land är de fördelar samarbetet ger i form av en öppen inre marknad och säkerhet mångdubbla i förhållande till nettobidraget.

Till unionens grundläggande principer hör att minska skillnaderna i levnadsstandard såväl mellan EU:s medlemsstater som inom de enskilda länderna. Minskade skillnader i levnadsstandard skapar stabilitet och ekonomisk säkerhet. En aspekt av denna princip är att medlemsavgifterna huvudsakligen bestäms utifrån varje lands bruttonationalinkomst. Utvecklade länder gynnas i motsvarande grad av en öppen marknad på ett område som omfattar hundratals miljoner människor. Finland är nettobetalare, eftersom vi hör till EU:s rikaste länder. Så har det varit också under tidigare regeringar.

Också i fråga om återhämtningsinstrumentet är Finlands roll som nettobetalare i hög grad en konsekvens av landets relativa välstånd. Det är utifrån detta som de medlemsspecifika avgifterna för den finansiering inom återhämtningsinstrumentet som ges i form av understöd bestäms. Finland hör emellertid till de minsta nettobetalarna både i fråga om återhämtningspaketet och i fråga om hela budgetramen. Finlands medlemsavgifter ökar under ramperioden med endast 4%, medan medlemsstaternas avgifter i genomsnitt uppskattas öka med ca 10%. Även till denna del var vi framgångsrika i förhandlingarna.

Finland lyckades också tillsammans med Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike förhandla ner den andel av återhämtningsinstrumentet som ges i form av understöd till ett belopp som är 110 miljarder euro mindre än vad kommissionen ursprungligen föreslog.

Ärade talman

Beslutet om egna medel innehåller bestämmelser om grunderna för finansieringen av unionens budget. Dessutom har i beslutet tagits in bestämmelser om extraordinära och tillfälliga ytterligare medel för att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen. Dessa bestämmelser innehåller också en fullmakt att ta upp lån i anslutning till finansieringen av återhämtningsinstrumentet. Propositionen om godkännande av beslutet om egna medel täcker således redan den totala finansieringen av återhämtningsinstrumentet.

Unionens ambition är emellertid att under de kommande åren reformera systemet för egna medel och införa nya egna medel. Avsikten är att inkomsterna av dessa medel ska användas för förtidsåterbetalning av återhämtningsinstrumentet. Kommissionen har som mål att före sommaren lägga fram de första förslagen till nya egna medel. Varje förslag till nya egna medel kommer att bedömas noggrant och också föras till riksdagen för behandling.

Ärade talman

Statsrådet har i den EU-redogörelse som nyligen lämnades till riksdagen lagt fram sina riktlinjer i centrala frågor som är aktuella i Europeiska unionen. I redogörelsen fastställs också Finlands strategiska mål för utvecklandet av den ekonomiska och monetära unionen. I dessa mål ingår inte att omvandla Europeiska unionen till en federal stat. Genom återhämtningsinstrumentet skapas inte vare sig en transfereringsunion eller en federal stat. 

Ärade talman

När regeringen formulerat sin ståndpunkt i fråga om återhämtningsinstrumentet har den i stor utsträckning beaktat expertbedömningarna, och det kommer att göras en heltäckande bedömning av konsekvenserna av återhämtningspaketet. 

Också stora utskottet stödde sig på expertbedömningarna när det formulerade riksdagens ståndpunkt, som utgjorde en vägledande utgångspunkt för Finlands agerande i EU under förhandlingarna. Stora utskottet hörde till exempel professorer i europeisk rätt och statsförfattningsrätt vid Helsingfors universitet och Åbo universitet. I sina utlåtanden till utskottet instämde de sakkunniga i uppfattningen att godkännandet av paketet inte är förknippat med några EU-rättsliga eller konstitutionella problem. 

Ärade talman

Återhämtningsinstrumentet är en respons på en exceptionell och helt oförutsägbar global kris. Instrumentet är tillfälligt och av engångskaraktär och noggrant avgränsat till sin omfattning och varaktighet. 

Europeiska unionen har inte getts några nya befogenheter. Unionen kan således inte förlänga den period som nu överenskommits eller inrätta ett nytt återhämtningsinstrument utan enhälligt beslut av medlemsstaterna. För Finlands del är det riksdagen som ska utarbeta riktlinjer i fråga om detta.

Återhämtningsinstrumentet gäller i tre år. Alla åtaganden som görs inom ramen för återhämtningsinstrumentet ska vara avtalade före utgången av 2023. I förordningstexterna finns inga formuleringar som möjliggör flexibilitet eller tolkningar i fråga om varaktigheten. 

Finlands maximala ansvar är noggrant avgränsat.

Återhämtningsinstrumentet har inrättats för att åtgärda de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin i medlemsländerna. I kriterierna för fördelningen av finansieringen beaktas även medlemsstaternas ekonomiska läge före coronakrisen, eftersom också detta är en indikator för respektive medlemsstats kristålighet vid externa ekonomiska chocker såsom coronakrisen. Finlands mål var att ändra kriterierna så att de bättre än i det ursprungliga förslaget beaktar de ekonomiska konsekvenserna under den pågående coronakrisen. Detta förutsatte även riksdagen i sina ställningstaganden. 

Ärade talman

Europeiska rådets överenskommelse i juli hade en omedelbar stabiliserande effekt på marknaden. 

Överenskommelsen om återhämtningspaketet märktes omedelbart på finansmarknaden i form av positiva reaktioner vad gäller räntor, aktiemarknaden och valutakurser. Om man inte hade kunnat enas om saken kunde reaktionerna ha varit motsatta och allvarliga.
Vi bör inte underskatta betydelsen av denna överenskommelse. Vårt ömsesidiga beroende är stort, vare sig vi vill det eller inte.

Med hjälp av återhämtningsinstrumentet kan vi ge hela EU en samordnad och synkroniserad ekonomisk injektion. Detta skapar ett genuint mervärde i konjunkturpolitiken, jämfört med att medlemsstaterna var för sig skulle införa separata stimulansåtgärder. Många ekonomiska experter har bedömt att överenskommelsen kommer att ha en positiv inverkan på den finländska samhällsekonomin.

Den viktigaste frågan är nu vad vi kan åstadkomma med de medel som fördelas inom ramen för återhämtningsinstrumentet. Kriterierna är tydliga. Återhämtningsmedlen bör användas för att modernisera våra samhällen så att man i huvudsak investerar i forskning och innovationer, rättvis omställning till grön ekonomi samt digitalisering. Dessa investeringar innebär en unik chans inte bara att förbättra Finlands och Europas konkurrenskraft och skapa nya arbetstillfällen utan också att skapa nya innovationer och lösningar på vår tids svåraste frågor, såsom klimatförändringen.

Tillbaka till toppen