Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Regeringens svar på interpellationen om regeringens försummelser med att påverka i EU när det gäller restaureringsförordningen

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 9.11.2022 14.16 | Publicerad på svenska 9.11.2022 kl. 14.27
Interpellationssvar
Sanna Marin. Foto: Hanne Salonen / Riksdagen

Statsminister Sanna Marin svarade den 11 november på interpellationen om regeringens försummelser med att påverka i EU när det gäller restaureringsförordningen. Det talade ordet gäller.

Ärade talman!

Finland har genom riksdagens beslut förbundit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald som en del av FN:s konvention om biologisk mångfald.

Det är viktigt att främja detta mål både på nationell nivå och på EU-nivå. I enlighet med statsrådets redogörelse om EU-politiken är vårt mål ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart EU.

Restaureringsförordningen är ett led i EU:s strategi för biologisk mångfald, som syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det är nödvändigt att stärka åtgärderna för att förbättra naturens tillstånd i syfte att stoppa förlusten av biologisk mångfald och vända den nedåtgående trenden.

Samtidigt som vi på EU-nivå arbetar för att stoppa förlusten av biologisk mångfald är det nödvändigt att vi ser till att besluten är rättvisa, att de följer behörighetsfördelningen och att de är förenliga med Finlands och finländarnas intressen. Dessutom ska EU-lagstiftningen alltid beakta de grundläggande fri- och rättigheterna, bland annat egendomsskyddet. Detsamma gäller för restaureringsförordningen.

Skogar spelar en nyckelroll med tanke på den biologiska mångfalden. De fungerar som kolsänkor som begränsar klimatförändringar. Samtidigt är skogar särskilt viktiga för Finland med tanke på välfärd, ekonomi och sysselsättning. Finland lever av skogar i många hänseenden, och så ska det vara även framöver. Därför medverkar Finland aktivt i beredningen av EU:s skogspolitiska åtgärder. 

Restaureringsförordningen har ett viktigt mål, men förslaget kan inte godkännas utan väsentliga ändringar. För att uppnå en godtagbar helhetslösning krävs enligt statsrådets preliminära bedömning att kostnaderna minskas avsevärt och att medlemsstaternas handlingsutrymme och flexibiliteten i utbudet av metoder tryggas eller utökas. Närmare villkor fastställs av riksdagen i Finlands ståndpunkt.

Finlands föregripande inflytande har varit systematiskt och långsiktigt såväl på tjänstemannanivå som politiskt. Utöver ett aktivt tjänstemannaarbete har flera ministrar exempelvis träffat kommissionärer och Europaparlamentariker. Själv har jag diskuterat förslaget med kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Dessutom har påverkansarbetet omfattat intensivt samarbete mellan medlemsländer med liknande ståndpunkter. Det är viktigt att detta samarbete fortsätter under hela behandlingens gång.

I det föregripande inflytandet har statsrådet betonat bland annat kostnadseffektivitet, realistiska och genomförbara åtgärder och medlemsstaternas handlingsutrymme. När det gäller skogar har vi konsekvent gått ut med budskapet att skogspolitiken ska omfattas av den nationella beslutanderätten. 

Dessutom har Finland ansett det vara viktigt att åtgärderna för förbättring av naturens tillstånd i första hand bygger på markägarnas frivillighet. Finland har också goda och uppmuntrande erfarenheter av frivilliga skydds- och restaureringsåtgärder.

Det aktiva påverkansarbetet har resulterat bland annat i en betoning på frivilliga åtgärder, och i att Finland har beviljats en exklusiv flexibilitet i kraven på restaurering av torvåkrar för att kunna trygga försörjningsberedskapen i fråga om matproduktionen. 

Ärade talman!

Enligt kommissionens uppskattning uppgår Finlands årliga kostnader för restaureringsförordningen till 931 miljoner euro. Det motsvarar 12,6 procent av de beräknade totala kostnaderna för EU-medlemsstaterna. Finlands bidrag till EU:s budget är för närvarande 1,77 procent. Kostnaderna för Finland skulle vara de tredje högsta efter Frankrike och Spanien. Enligt en preliminär uppskattning skulle hälften av Finlands årliga kostnader hänföra sig till restaurering av insjöar, cirka en femtedel till restaurering av skogar och cirka en sjättedel till restaurering av torvmarker.

Enligt statsrådet är det nödvändigt att sträva efter att avsevärt minska kostnaderna för Finland. Det är ett av våra viktigaste mål för förhandlingarna. Det är också nödvändigt att ge medlemsländerna större handlingsutrymme, eftersom det gör det möjligt att genomföra åtgärderna på det mest kostnadseffektiva sättet.

Kommissionens uppskattningar av kostnaderna är förenade med betydande osäkerhetsfaktorer. De baserar sig till exempel på antagandet att alla sådana förekomster av livsmiljötyper vars tillstånd är okänt kräver restaurering. Detta är sannolikt inte fallet i Finland.

En del av kostnaderna för verkställigheten av förordningen grundar sig på verkställigheten av gällande lagstiftning. Till exempel när det gäller inlandsvattnen ingår kostnaderna för att förbättra naturens tillstånd i huvudsak i de förvaltningsplaner som avses i ramdirektivet för vatten som Finland godkänt redan tidigare.

De direkta och indirekta ekonomiska konsekvenserna av förslaget bör preciseras ytterligare under hela behandlingsprocessen. I enlighet med statsrådets ståndpunkt ska kostnaderna i vilket fall som helst minskas avsevärt för att en godtagbar helhetslösning ska kunna uppnås.

Ärade talman!

Enligt grundlagen behandlar riksdagen förslag till sådana rättsakter, fördrag eller andra åtgärder om vilka beslut fattas inom Europeiska unionen och som annars enligt grundlagen skulle falla inom riksdagens behörighet. 

Statsrådets U-skrivelse till riksdagen om restaureringsförordningen är nu under behandling såväl i stora utskottet som i fackutskotten. Det är viktigt att de farhågor som lyfts fram i statsrådets ståndpunkt behandlas grundligt också i riksdagen.

Finland har endast en ståndpunkt. Den fastställs i samverkan mellan statsrådet och riksdagens stora utskott. När denna ståndpunkt väl har utformats är den Finlands enda ståndpunkt vid förhandlingarna på EU-nivå. Den första diskussionen på ministernivå om kommissionens förslag förs i miljörådet i december. Ministrarna agerar i förhandlingarna alltid i enlighet med Finlands ståndpunkt.

Ärade talman!

I enlighet med EU:s grundfördrag är subsidiaritetskontrollen en uppgift som hör till de nationella parlamenten. Kommissionen sänder alla lagstiftningsförslag direkt till riksdagens stora utskott. Beredningen av ett subsidiaritetsyttrande inleds om en medlem av stora utskottet, ett fackutskott eller Ålands lagting föreslår det.

När det gäller subsidiaritetsyttranden är riksdagen inte bunden av statsrådets synpunkter. Exempelvis i fråga om direktivet om byggnaders energiprestanda godkände riksdagen i början av 2022 ett motiverat yttrande om subsidiaritetsprincipen innan statsrådets U-skrivelse lämnades till riksdagen. 

Det behöriga ministeriet och avdelningen för EU-ärenden vid statsrådets kansli stöder alltid riksdagen vid behov, om riksdagen vill inleda beredningen av ett subsidiaritetsyttrande. När det gäller restaureringsförordningen har riksdagen dock inte föreslagit att beredningen av ett subsidiaritetsyttrande ska inledas.

Det subsidiaritetsärende som gäller restaurering öppnades och registrerades i riksdagen den 29 juni. Ärendet antecknades som inkommet samma dag vid stora utskottets sammanträde i samband med behandlingen av listan över subsidiaritetsärenden och ärendet sändes i enlighet med arbetsordningen till miljöutskottet för behandling. 

Miljöutskottet antecknade ärendet som inkommet vid sitt första möte i september när utskottet behandlade listan över subsidiaritetsärenden. Varken miljöutskottet eller någon av medlemmarna i stora utskottet föreslog inom utsatt tid eller senare att förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen behöver utredas.

Stora utskottet har i sitt betänkande om statsrådets redogörelse om EU-politiken också konstaterat att det inte anser att subsidiaritetsförfarandet är ett effektivt sätt att påverka innehållet i förslagen till EU-lagstiftning, och att riksdagen mest effektivt kan påverka förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen genom att styra statsrådets verksamhet i EU-förhandlingarna. Den ståndpunkt som ska styra statsrådets verksamhet i förhandlingarna är faktiskt under behandling i riksdagens stora utskott.

Ärade talman!

Beslut om godkännande av restaureringsförordningen fattas i rådet genom ett beslut med kvalificerad majoritet. I frågan förs först förhandlingar om medlemsländernas gemensamma syn och därefter ytterligare trepartsförhandlingar mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet. 

Förhandlingsprocessen har bara börjat och Finlands aktiva påverkansarbete för att göra förslaget mer godtagbart fortsätter. När beslut om ett förslag fattas med kvalificerad majoritet kan ett enskilt medlemsland inte hindra behandlingen av förslaget. Det ligger i vårt nationella intresse att agera konstruktivt i processen för att vi på bästa möjliga sätt ska kunna påverka förslagets innehåll i enlighet med Finlands förhandlingsmål.

Statsrådet gör sitt yttersta för att nå ett för Finland godtagbart slutresultat i frågan.

Om en godtagbar helhetslösning inte uppnås vid förhandlingarna, har Finland grunder för att rösta mot slutresultatet. Finland bildar sin slutliga ståndpunkt om förslagets innehåll och fattar sitt röstningsbeslut i slutet av förhandlingarna utifrån en bedömning av Finlands helhetsintresse. 

Tidpunkten för detta beslut är ändå inte nu. Först måste vi se en hurdan lösning denna och den kommande regeringen lyckas förhandla fram. 

 
Tillbaka till toppen