Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsminister Marins tal vid riksdagens debatt om det aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska läget den 15 mars 2022

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 15.3.2022 14.32 | Publicerad på svenska 16.3.2022 kl. 11.47
Tal
Pääministeri Sanna Marin puhumassa eduskunnan puhujanaitiossa.
Kuva: Hanne Salonen / Eduskunta

Statsminister Sanna Marin höll öppningsanförandet under riksdagens debatt om det aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska läget den 15 mars 2022. Det talade ordet gäller.

Ärade talman

Ryssland fortsätter sin invasion av Ukraina, vilket har smärtsamma följder för ukrainarna. Det internationella samfundet har i stor utsträckning tydligt och kraftfullt fördömt Rysslands anfall.
Årsdagen för Vinterkrigets slut firades på söndagen. Vi har också kämpat för vår självständighet och nu befinner sig ukrainarna i samma situation.

En stor mängd finländare bistår nu Ukraina. Skyddsutrustning, medicinska förnödenheter och vapen från Finland används redan av ukrainarna när de försvarar sig mot angriparen.
Ryssland har en enda vän i Europa, ledningen i Belarus, vars handlingar mot Ukraina likaså är oacceptabla. 

President Vladimir Putin är i en nyckelposition. Ledare från olika länder, inklusive republikens president Sauli Niinistö, har försökt få honom att avsluta kriget. 

Det Ryssland tillsvidare sagt, oavsett vilket nivå det kommit från, har dock inte haft något att göra med äkta fredssträvanden. 

Europeiska unionens stats- och regeringschefer sammanträdde i Versailles i slutet av förra veckan. Vi kräver att Ryssland omedelbart och villkorslöst upphör med sitt anfall. De som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser kommer att ställas till svars. Vi kommer i rask takt att ytterligare skärpa sanktionerna, som redan nu har en kännbar inverkan på Rysslands ekonomi.

Finland står orubbligt bakom Ukrainas självständighet, självbestämmanderätt och territoriella integritet. Från Versailles skickade vi ett budskap om hopp till ukrainarna: Ukraina hör till vår europeiska familj. Ukraina har lämnat in sin ansökan om medlemskap i Europeiska unionen, och vi kommer att få ett utlåtande av kommissionen om den. Samtidigt stärker vi vårt stöd till Ukraina.
Det informella mötet mellan Europeiska rådets medlemmar i Versailles visade att unionen vid behov kan agera enhetligt, snabbt och beslutsamt.

I Versailles framträdde tydligt samförståndet om att solidariteten spelar en allt viktigare roll i Europa. Finland arbetar aktivt för att Europeiska unionens gemensamma försvarsgaranti ska vara trovärdig och effektiv. Vi samarbetar intensivt med Sverige kring detta. 

Merparten av EU:s medlemsstater grundar sitt försvar på Natos säkerhetsgaranti, på en avskräckande effekt och ett gemensamt försvar. Vi håller inom EU inte på att skapa lösningar som överlappar Nato, utan samarbetet mellan EU och Nato är en resurs och en nödvändighet. 

Vi kommer att investera mer i EU:s försvarsförmåga, intensifiera samarbetet till exempel inom cybersäkerhet och försöka hitta incitament för gemensamma projekt. Vid mötet förra veckan konstaterade vi att vi måste kunna använda EU:s instrument effektivare för att förbereda oss på hybridkrigföring. Vi måste stärka EU:s tekniska och industriella bas också på försvarsområdet. Kommissionens försvarspaket utgör en god utgångspunkt för detta arbete.

Framför oss har vi ännu en diskussion om hur Europeiska unionen ska finna resurser för det arbete som inletts. Vi måste finna metoder att finansiera stärkandet av EU till den nivå som det säkerhetspolitiska läget kräver. 

Nästa steg är att färdigställa Europeiska unionens strategiska kompass, som presenteras för Europeiska rådet nästa vecka. 

I Versailles inledde vi också arbetet för att fasa ut beroendet av rysk energi. EU måste snabbt bli oberoende av rysk gas, olja och kol. Att uppnå klimatmålen och att stärka energisäkerheten går hand i hand. 

Nu har vi en möjlighet att bli kvitt de fossila bränslena ännu snabbare än planerat och till exempel slutföra sammanlänkningen av gas- och elnäten i Europa. Finlands försörjningsberedskap är på en god nivå, men med tanke på hela Europa och nästa vinter måste vi förbereda oss noggrant.  

Också när det gäller ekonomin måste vi försöka minska Europas beroende. Vi bör ur ett brett perspektiv granska vilka nationella åtgärder som kan vidtas för att lindra konsekvenserna av krisen och stödja förutsättningarna för tillväxt. Nästa vecka fortsätter vi den diskussion som inleddes i Versailles om eventuella åtgärder och alternativ på EU-nivå.

I april ska regeringen lämna en redogörelse till riksdagen som omfattar ett brett spektrum av nationella åtgärder för att reagera på denna situation. Riksdagen är rätt forum att diskutera detta.
En viktig del av redogörelsen kommer att gälla utrikes- och säkerhetspolitiken. Finlands viktigaste referensram och säkerhetsgemenskap är Europeiska unionen, som i detta läge agerar beslutsammare än någonsin tidigare. 

Vi anslöt oss till EU efter det kalla krigets slut som ett led i vår politiska och ekonomiska koppling till västvärlden. Utgångspunkten för vår konsekventa linje är att Finland inte hör till någon militär allians och att vi upprätthåller en stark och trovärdig nationell försvarsförmåga. Vi deltar i sådant försvarssamarbete som stärker denna förmåga, och president Sauli Niinistös möte med president Joe Biden stakade ut vägen för samarbetet med Förenta staterna. Försvarsminister Antti Kaikkonen kommer snart att berätta om den senaste tidens utveckling. 

Vi har lyckats bevara vårt nationella svängrum och våra valmöjligheter, till vilka vi också räknar möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato.

Säkerhetsordningen efter kalla kriget har emellertid brutit samman. Vi ser nu hur Ryssland sannolikt kommer att agera länge framöver. I denna nya omvärld bör också Finland se över sina metoder för att öka säkerheten. Rätt forum att diskutera detta är riksdagen, och jag vill tacka för inbjudan att ge denna lägesrapport.

 
Tillbaka till toppen