Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Undersökning: Samordning av metoderna inom socialvården och tjänster med genuint låg tröskel stärker stödet för ungas psykiska hälsa

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetsocial- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 31.10.2022 9.01
Pressmeddelande 628/2022

Efterfrågan på mentalvårdstjänster har ökat betydligt bland unga. Möjligheterna att inom socialvården och genom tjänster med låg tröskel stödja unga i frågor som rör psykisk ohälsa och missbruksproblem bör identifieras bättre. Här spelar samarbetet mellan kommunala socialtjänster och aktörer inom tredje sektorn en central roll.

I en färsk rapport granskas metoder, arbetsformer och god praxis som tillämpas inom socialvården i arbetet med ungas psykiska ohälsa och missbruksproblem. Rapporten tar upp olika hinder för att få stöd och lösningar för att undanröja dessa.

Tryggt bemötande och sektorsövergripande samarbete är förutsättningar för helhetsinriktad hjälp till unga

Både de som arbetar med unga och de unga själva anser att framgångsrikt stöd framför allt bygger på mänskliga möten, lyssnande och förståelse. Att bli hörd är utgångspunkten för att reda ut problem, motivera till arbete och hålla fast vid den unga.

Metoder inom socialvården som har visat sig fungera bra är vanligtvis sådana som bidrar till växelverkan. Metoderna hjälper att kartlägga den ungas situation och ge den unga nya perspektiv.

De som arbetar med unga inom socialvården anser också att det är viktigt med multiprofessionellt samarbete över sektorsgränserna. Samarbetet är emellertid inte problemfritt. Nätverkssamarbetet kräver tydligare ledarskap och smidigare kontakter mellan social- och hälsovårdspersonalen. Det förekommer allvarliga brister också i servicehandledningen och övergången mellan olika tjänster i och med att de unga inte varje gång får stöd under övergången. Samarbetet mellan social- och hälsovårdspersonalen underlättas avsevärt av att tjänsterna koncentreras till ett och samma ställe.

En känsla av trygghet är av största vikt med tanke på stöd till unga och den ungas återhämtning. Man kan bidra till den genom att bemöta och hjälpa den unga på ett helhetsbetonat sätt.

Metoderna bör samordnas på nationell nivå

Inom socialvården tillämpas många slags metoder, men delvis slumpartat eller inkonsekvent. Valet av lämpliga metoder, utbildningen i tillämpningen av metoderna och upprätthållandet och utvärderingen av metoderna bör stödjas genom riksomfattande samordning. Utöver konsekvens måste man tänka på att tillämpningen av metoderna i de varierande och snabbt föränderliga situationerna med unga även kräver flexibilitet.

I och med att psykisk ohälsa och missbruksproblem är sammanlänkade finns det behov av metoder som kan tillämpas på bred front när det gäller att ta problem upp till diskussion och behandla problemen. Både personalens och de ungas förhoppning är att aktörerna inom socialvården ska få utbildning i synnerhet i bemötandet av missbruksproblem. Undanröjande av stigma kräver förmåga att bemöta de unga individuellt och med respekt.

Sänkta trösklar kräver kontinuerlig tjänstespecifik bedömning

För att man ska kunna erbjuda hjälp i rätt tid är det viktigt att man säkerställer att tjänsterna för unga är tillgängliga med låg tröskel. Detta ska bedömas kontinuerligt i fråga om varje enskild tjänst med beaktande av målgruppen och verksamhetens syfte. Trösklar kan uppstå till exempel vad gäller verksamhetsställets läge, mottagningstider, stela processer för att reagera på problem, fysiskt avstånd mellan tjänsterna och bristfällig samordning av arbetet.

Trösklar uppstår inte bara i samband med att unga söker sig till och får service, utan också i samband med att de besöker tjänster, drar nytta av dem och övergår från en tjänst till en annan. Att bedöma och sänka trösklar kräver alltså kontinuerligt arbete. Utöver inbyggda trösklar i systemet kan unga ha olika farhågor och uppfattningar om tjänsterna. Det blir lättare för unga att för första gången söka sig till tjänster om det är möjligt via flera olika kanaler (anonym chatt, telefonsamtal, tidsbokning på webben, fysiskt besök). Man kan trygga en låg tröskel genom att dra nytta av samarbetet mellan kommunala socialtjänster och organisationer och utnyttja digitala serviceplattformar.

Ungdomsforskningssällskapet, A-klinikstiftelsen, Röda Korsets De ungas skyddshus och MIELI Psykisk Hälsa Finland rf har genomfört undersökningen ”Stödet för ungas mentala hälsa inom socialvården och i verksamheten med låg tröskel” inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Forskargruppen svarade tillsammans för planeringen och genomförandet av undersökningen. I styrgruppen ingick representanter för social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet.

Ytterligare information: Tuuli Pitkänen, forskningschef, Ungdomsforskningssällskapet, tfn 041 517 8678, [email protected], och Jouni Tourunen, forskningschef, A-klinikstiftelsen, tfn 040 136 8058, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.

 
Tillbaka till toppen