Undersökning: Tjänstesektorns produktivitetsproblem förklarar den svaga produktivitetsutvecklingen i Finland

Den privata tjänstesektorn i Finland dras med omfattande produktivitetsproblem, vilket förklarar de senaste årens svaga utveckling av hela produktiviteten. Industrin har ändå förmått behålla sin relativt starka position, framgår det av Etlas och Labores undersökning. Finland behöver mer radikala innovationer samt experter för att ta sig tillbaka till produktivitetens frontlinje.

Ekonomisk tillväxt och välfärd är framför allt beroende av ökad produktivitet. De senaste decennierna har produktivitetsutvecklingen emellertid varit svag i Finland. I stället för att Finland skulle ha kunnat ta igen försprånget till de länder som går i bräschen när det gäller produktiviteten ökar avståndet till täten.

Den svaga utvecklingen av produktiviteten i Finland efter 2008 beror till stor del på den problem inom den privata tjänstesektorn. Detta framgår av den undersökning som Näringslivets forskningsinstitut Etla och Forskning om arbete och ekonomi Labore har gjort för statsrådet. I undersökningen utreddes produktivitetsskillnaderna mellan finska företag, vilken roll olika bakgrundsfaktorer spelar för företagens produktivitetsutveckling samt vilka åtgärder som behövs för att påskynda företagens produktivitetstillväxt.

”Produktivitetstillväxt kommer med betydande fördröjning genom forsknings- och utvecklingsinsatser och den ”kreativa förstörelse” som följer på dem. Efter 2010 har unga företags sysselsättningsandelar varit på väg uppåt inom såväl industrin som privata tjänster. Dessa företags inverkan på sektorernas produktivitetstillväxt och har också stegvis förstärkts. Om denna förnyelseutveckling fortsätter de kommande åren, kan vi stå inför en positivare produktivitetsutveckling”, påpekar Mika Maliranta, som är direktör för Labore.  

Undersökningen avslöjar att den privata tjänstesektorn i Finland dras med omfattande produktivitetsproblem, medan industrin har lyckats behålla sin relativt starka position.

Expertbrist fördröjer företagens innovativa verksamhet

Endast 1,5 procent av de finska företag som nått den inhemska produktivitetsfronten har hållit sig kvar där minst fem år utan avbrott. Detta beror sannolikt på att företagen inte har lyckats ta tillräckligt stora teknikkliv, säger forskningsdirektör Heli Koski från Etla som lett projektet.

”Finska företags innovationer är sällan så radikala att företagen skulle lyckats behålla det produktivitetsförsprång de uppnått i förhållande till andra företag någon längre tid. I de företag som håller sig kvar i produktivitetens frontlinje var både ägarna och de anställda yngre och bättre utbildade än i andra företag.”

Även expertbristen fördröjer innovativ verksamhet. Nästan två av tre företag i den högsta produktivitetsklassen rapporterade att bristen på kompetenta arbetstagare försvårar innovativ verksamhet. Expertbristen var störst i fråga om utförande arbete, experter på informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt expertuppgifter inom naturvetenskaper, teknik, affärsliv och förvaltning.

Inriktningen av stöd i en nyckelposition

I undersökningen kartlades de bästa metoderna att stöda finska företag som vill gå i bräschen när det gäller produktiviteten. Enligt forskarna är det centralt att styra offentlig forsknings- och utvecklingsfinansiering till de företag som har de bästa förutsättningarna att producera radikala innovationer. Vidare borde stöden riktas till FoU-projekt som genomförs i koncentrationer med hög innovationsproduktivitet samt till samarbete mellan högskolor och företag.

I produktivitetens frontlinje är det enligt undersökningen fortfarande nödvändigt att stärka finansieringen av högskolornas grundforskning och undervisning, främja arbetsrelaterad invandring, ha konkurrensutsatta marknader samt investera i produktionshöjande teknik. Finlands IKT-investeringar är lägre än i de viktigaste referensländerna.

Mer information: forskningsdirektör Heli Koski, Etla, tfn 050 466 3214, [email protected], direktör Mika Maliranta, Labore, tfn 050 369 8054, [email protected] samt ordföranden för projektets styrgrupp, konsultativ tjänsteman Seppo Kangaspunta, tfn 0295 063 747, fö[email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.