Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Ungdomars skyldighet att söka till utbildning ska utvecklas på ett övergripande sätt som en del av den sociala tryggheten och utbildningssystemet

Arbets- och näringsministerietSocial- och hälsovårdsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhetUndervisnings- och kulturministeriet
13.1.2022 11.33
Pressmeddelande 10/2022

Det ser ut som om skyldigheten att sökta till utbildning sporrar en del av de unga att fundera på flera olika utbildningsalternativ. Däremot ackumuleras nackdelarna med skyldigheten hos dem som inte har en rak livsväg. Enligt en utredning som publicerades den 13 januari bör ansökningsskyldigheten utvecklas på ett övergripande sätt som en del av reformen av den sociala tryggheten och utbildningspolitiska reformer.

Utredningen, som genomfördes av Ungdomsforskningsnätverket, FPA och Institutet för hälsa och välfärd (THL), kartlade ändamålsenligheten med skyldigheten för unga att söka till utbildningar. Skyldigheten att söka till utbildning är ett särskilt villkor för utkomstskydd för arbetslösa unga under 25 år. En ung person som är mellan 18 och 24 år gammal och saknar examen som ger yrkesfärdigheter ska för att få arbetslöshetsförmåner varje vår ansöka till utbildning som leder till examen.

I utredningen undersöktes bland annat övergången till studier, övergången från utkomstskydd för arbetslösa till grundläggande utkomststöd för de ansökningsskyldiga och hurdana erfarenheter arbets- och näringstjänsterna, läroanstalterna och de unga hade av ansökningsskyldigheten.

Ungdomarnas varierande livssituationer ställer krav på ansökningsskyldigheten

Skyldigheten att söka till utbildning har varit föremål för en omfattande granskning senast i en utredning som publicerades 2012. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa reviderades år 2013 utifrån utredningen och villkoren för ansökningsskyldigheten lättades. Enligt den nu genomförda utredningen anser man att reformerna har lett till en måttlig ansökningsskyldighet och avsevärt minskat belastningen på framför allt yrkeshögskolorna.

Utifrån kvalitativa data kunde man konstatera att de ungas livssituationer är varierande och att samma skyldighet påverkar ungdomar i olika livssituationer på olika sätt. Ansökningsskyldigheten verkar uppmuntra en del av de ansökningsskyldiga att överväga fler studiealternativ. Däremot ser det ut som om nackdelarna ackumuleras hos de ungdomar vars studie- och livsvägar inte är raka eller som till exempel rehabiliteras eller är på sjukledighet.

Övergång till studier minskar bland över 21-åriga personer

De flesta av ungdomarna som omfattas av ansökningsskyldigheten studerar. Övergång till studier för personer som inte studerade var vanligast bland personer mellan 20 och 21 år, men klart mindre hos personer som var äldre än så. Ansökningsskyldigheten räcker alltså inte i sig för att styra över 21-åriga personer till utbildning.

Utredningen påvisade att det var vanligt att personer mellan 21 och 24 år fick grundläggande utkomststöd då de inte hade rätt till arbetslöshetsförmåner på grund av att de inte har fullgjort sin ansökningsskyldighet. Mer än hälften av denna grupp fick grundläggande utkomststöd under granskningsperioden. Erhållande av det grundläggande utkomststödet minskar dock inte avsevärt efter att åldern för ansökningsskyldighet har gått ut.

Godtagbar aktivitet bör utvidgas och behovsprövningen stärkas

Enligt forskningsgruppen har de viktigaste utvecklingsområdena för ansökningsskyldigheten att göra med den bredare reformen av den sociala tryggheten och en samordning av skyldigheten med utbildningspolitiska reformer, till exempel styrmedel inom antagningen av studerande. Dessutom ska uppmärksamhet ägnas åt hur de ungas olika livssituationer kan identifieras och beaktas vid genomförandet av ansökningsskyldigheten.

Vid bedömningen av hur ansökningsskyldigheten uppfylls bör man bättre kunna beakta inte bara examensstudier utan även annan aktivitet som stärker de ungas kunnande, till exempel handledande utbildningar. Samtidigt bör kriterierna för behovsprövning och anvisningarna för tillämpning ses över för att göra det möjligt för de tjänstepersoner som arbetar inom arbets- och näringstjänsterna att från fall till fall överväga om ansökningsskyldigheten uppfylls i fråga om en viss sökande.

Utredningen bygger på mångsidigt material

Utredningen baserar sig på ett brett registermaterial som omfattar 18–25-åringar, intervjuer med representanter för läroanstalter och arbets- och näringsbyrån samt en webbenkät och en diskussion som ordnades i tjänsten Digiraati, med vilka ungdomarnas erfarenheter kartlades. Registermaterialet omfattar åren 2014–2019.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. 

Ytterligare information:

Lotta Haikkola, akademiforskare, tfn 044 4165 300, [email protected]
Signe Jauhiainen, forskningschef, tfn 020 634 1958, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

 
Tillbaka till toppen