Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets kansli samlar uppgifter om användningen av webbplatsen valtioneuvosto.fi och vilka utvecklingsbehov som finns. Du hjälper vårt utvecklingsarbete genom att svara på en kort enkät

Utredningen om utmaningarna och möjligheterna i 2020-talets befolkningspolitik är färdig

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 10.3.2021 9.06
Pressmeddelande 150/2021

Fruktsamheten i Finland sjönk med en fjärdedel på 2010-talet, och vårt lands befolkningsstruktur är bland de äldsta i världen. Ett utredningsprojekt tillsatt av statsminister Sanna Marin hade till uppgift att analysera de orsaker som lett till denna situation och lägga fram riktlinjer för att trygga en hållbar befolkningsutveckling.

Utredningen visar att befolkningsutvecklingen i Finland på 2010-talet i många avseenden började gå åt annat håll än utvecklingen i de övriga nordiska länderna. Befolkningstillväxten i Finland var den långsammaste bland alla nordiska länder, den totala fruktsamheten minskade i genomsnitt med mindre än 1,4 barn per kvinna och befolkningen riskerar att minska utan invandring. En kraftigt sjunkande fruktsamhet försvagar finansieringsbasen för de offentliga finanserna och ökar den sociala ojämlikheten.

”Covid-19-pandemin kan dock eventuellt ha förbättrat handlingsutrymmet för den finländska befolkningspolitiken: fruktsamheten har tills vidare slutat sjunka, nettoinvandringen har ökat och flyttningsrörelserna inom landet har jämnat ut sig. Nu är det ett utmärkt tillfälle att sätta upp nya befolkningspolitiska mål”, konstaterar utredaren Anna Rotkirch.

Utredningen ”Positiv fruktsamhetsutveckling och längre livslängd, riktlinjer för befolkningspolitiken på 2020-talet” offentliggjordes onsdagen den 10 mars. Anna Rotkirch, som är forskningsprofessor vid befolkningsförbundet Väestöliitto, var både utredare och författare i projektet. Utredningsprojektet stöddes av en styrgrupp bestående av regeringspartiernas statssekreterare och av en oberoende vetenskapspanel för befolkningspolitik. Utredningen kommer att behandlas inom ramen för förberedelserna inför regeringens halvtidsöversyn.

Familjebildning utgör en utmaning

Finland kan främja en balanserad befolkningsutveckling genom att bidra till välfärd, familjevänlighet och mänskliga resurser i livets alla skeden. Enbart ökad invandring, en högre fruktsamhet, en högre utbildningsnivå, ökad produktivitet eller ett sundare åldrande räcker inte till för att hantera utmaningarna, utan alla dessa faktorer och ett övergripande perspektiv behövs.

Rotkirch betonar att sexuella och reproduktiva rättigheter är en hörnsten i en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Befolkningstillväxten i världen skulle vända snabbare om alla kvinnor kunde få så många barn de önskar. I länder med låga födelsetal, såsom i Finland, skulle detta innebära att fruktsamheten återhämtar sig.

Cirka tre fjärdedelar av den sjunkande fruktsamheten i Finland på 2010-talet berodde på att det föddes färre första barn i familjerna. Den redan höga andelen barnlösa har ökat snabbt sedan 2010. Barnafödandet har också polariserats så att andelen barnlösa ökar särskilt bland kvinnor och män med lägre utbildningsnivå. Minskande familjerelationer innebär att ensamheten och behovet av stöd för den psykiska hälsan ökar.

Barn – självklart!

Upplevd säkerhet är den viktigaste övergripande orsaken till att människor i Finland skjuter upp eller avstår från planer att skaffa barn. Denna upplevda osäkerhet innebär osäkerhet om anställningsförhållandets varaktighet och om hanteringen av den egna ekonomin, men också osäkerhet om framtiden, om den egna orken eller om parförhållandet.

Internationell erfarenhet visar att fruktsamhetsutvecklingen går att påverka med en positivare inställning till babyer, barn och familjer och genom rätt inriktade kampanjer. Dessutom visar forskning att också det allmänna attitydklimatet och den närmaste kretsen har en inverkan på fruktsamheten.

”Lycka, socialt förtroende och hjälp vid vård av barn stöder en positiv fruktsamhetsutveckling i länder med låga födelsetal”, betonar Rotkirch.

”Kampanjer, incitament och löften till familjer när det gäller barnafödande är på sin plats nu när födelsetalen kan vända efter en långvarig nedgång och till följd av pandemin.”

En barnvänlig inställning i enlighet med utredningen (”Barn – självklart!”) stöder människors egna önskemål om antalet barn. Den omfattar inte enbart de egna barnen, utan kan förverkligas på många olika sätt och i olika familjeformer. ”Barn – självklart!” är ett budskap från samhället om att varje barn är välkommet och det görs satsningar på var och en av dem.

Den minskande andelen barnfamiljer bland befolkningen får inte betyda att det riktas mindre samhälleliga resurser till dem. Det vore önskvärt att fruktsamhetstalet återgår till 1,6 och på längre sikt till 1,8, vilket motsvarar finländarnas önskade barnantal. Barnuppfostran är en viktig satsning också samhällsekonomiskt sett.

Den sena medelåldern ses som en möjlighet

En längre livslängd är ett privilegium som medför många möjligheter. Personer i sena medelåldern, det vill säga ungefär i åldern 65–74 år, kan numera ha en rätt så god funktionsförmåga. I utredningen konstateras att det inte längre finns orsak att fastställa en övre gräns på 65 år i fråga om sysselsättningspolitik, rehabilitering eller kontinuerligt lärande. Trots ett sundare åldrande kommer den äldre befolkningens servicebehov under de sista levnadsåren säkert bli mångdubbelt större inom de närmaste 20 åren.

En höjning av sysselsättningsgraden och en ökad produktivitet är det effektivaste enskilda sättet att lindra de ekonomiska utmaningarna med en åldrande befolkning. Befolkningens förnyelse förutsätter också mer nettoinvandring i framtiden. Ett eventuellt mål kunde vara att höja nettoinvandringen till 25 000 personer före 2030. Den nuvarande nettoinvandringen uppgår till cirka 16 000 personer. En målinriktad migrationspolitik främjar också återflyttning till Finland.

Ytterligare information: Anna Rotkirch, ledande sakkunnig, statsrådets kansli, tfn 0295 160 393

 
Tillbaka till toppen