Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen
Regeringens svar på interpellationen om nedskärningarna i högskoleutbildningen och studiestödet
Ärade talman!
Jag vill tacka oppositionen för interpellationen.
Finland fyller 100 år nästa år. I sången om Vårt land kallade vår nationalskald vårt land fattigt. I början av 2000-talet, då ekonomin rullade på och exporten drog, tycktes tanken om vårt land som fattigt främmande. Sedan de goda åren förrunnit, har vi på åtta år fördubblat vår statsskuld. När det gäller den ekonomiska tillväxten inom Europa befinner vi oss i sällskap med Grekland sist i raden. Knappheten har åter blivit ett centralt tema i vårt samhälle, också om den inte kan jämföras med den fattigdom här rådde för hundra år sedan.
Enligt flera indikatorer är Finland fortfarande ett av världens bästa länder att leva i. Det bästa kapital vi samlat på oss under de snart hundra år som gått sitter mellan öronen på oss. Det är en hög kompetensnivå som håller vårt lilla land flytande bland världens länder.
Var och en av oss i Finland vet, att vår ekonomi inte står på en sund grund. Nu har man upptäckt det också ute i världen. Vi har fått en sista varning från kreditvärderingsinstituten och Europeiska kommissionen. Budskapet är att nödvändiga beslut och reformer inte längre kan tas tillbaka eller skjutas upp, också om det skulle kännas som en lättare väg och ge politiska poäng.
Vår regering har beslutat vända kurs för Finlands del, även om det kan väcka motstånd och fastän det förutsätter verkligt svåra beslut. Besparingar på fyra miljarder görs varken av elakhet, likgiltighet eller på pin kiv.
Besparingarna görs för att det finns mindre pengar, för att ekonomin inte växer och för att vi har för mycket i skuld. Det här är den enda anledningen till att vi har sparat på så gott som allt - inklusive utbildningen.
Generaldirektören för Finlands Bank, Erkki Liikanen, hade ett budskap till regeringen under ramförhandlingarna, och det var att ju längre vi väntar med att sätta stopp för skuldsättningen och att anpassa ekonomin, desto mer kommer de unga generationerna att få lida. De här besluten, som nu känns tunga, men som får vårt lands ekonomi i balans och innebär en förnyelse för det, är i synnerhet i de ungas intresse.
Regeringen har under ramförhandlingarna i går kompletterat besparingarna i regeringsprogrammet till den del vi ligger efter målsättningen om en besparing på fyra miljarder, dvs. med 370 miljoner euro. Det här underskottet i besparingsmålet berodde på två faktorer: Dels har indexbesparingarna inte förverkligats på grund av den låga inflationen, och för det andra genomförs inte de besparingar regeringen riktat till kommunera till fullt belopp.
De nya besparingarna gäller inte utbildning eller forskning.
Även om vi har värnat om utbildning och forskning så att de inte drabbas av nya nedskärningar, försvinner de gamla ingenstans, men beslutet ger oss arbetsro så vi kan fokusera på reformerna av vårt utbildningssystem.
Ärade talman!
När vi betraktar vårt utbildningssystem, ser vi år som gått till spillo. Under den förra regeringens mandat började inlärningsresultaten i PISA-mätningarna sjunka. Trots det lät man bli att vidta reformer som skulle förbättrat kvaliteten på utbildningen, inlärningsresultaten och den framtida allmänbildningen. Eller så slutfördes reformerna inte.
Reformen av gymnasiet blev på hälft, den strukturella utvecklingen av högskolorna irrade runt utan mål, forskningspolitiken fick ingen uppmärksamhet. Undervisningsministrarna i den förra regeringen beredde fler nedskärningar i utbildningen än den nuvarande regeringen. Samtliga partier som undertecknat interpellationen var med. Nu uppträder de som om de inte alls skulle komma ihåg de tiderna.
Många - delvis felaktiga - siffror angående regeringens besparingar har varit i omlopp. Totalt innebär nedskärningarna på undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde en sänkning av budgetanslagen i statsbudgeten fram till 2019 med ca sex procent. Också efter nedskärningarna använder vi i Finland offentliga medel för ca 16 miljarder per år på utbildning och forskning.
När vår ekonomi växte kunde vi utveckla vårt utbildningssystem genom att öka utgifterna. Nu när ekonomin i praktiken inte växer och våra utgifter överskrider inkomsterna, måste vi fästa allt mer uppmärksamhet vid vad vi gör med de 16 miljarderna euro, och vad vi får för dem. Vårt land måste samtidigt klara av både att balansera den offentliga ekonomin och förnya utbildningen.
I vårt regeringsprogram för vi fram en vision av Finland som ett land där man hela tiden vill lära sig nytt. Vi vill att Finland ska vara ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande.
Står då regeringens ord och handlingar i konflikt med varandra? Nej. Kvaliteten på utbildningen mäts nämligen inte enbart med hur mycket pengar vi lägger ner på den. Utbildning och forskning är investeringar i framtiden. Trots att vi inte har lika mycket pengar till förfogande som förut, kan vi, genom att använda dem på ett smartare sätt och genom att göra saker på nya sätt, också framöver öka vårt kunnande. Vårt land har också tidigare klarat av ytterst utsatta lägen, och klarar nog den här situationen också.
Ärade talman!
"Om skolorna uppfanns nu, skulle någon då säga att bästa sättet att lära sig är att placera en lärare med en grupp barn i ett klassrum för en viss tid, och stänga dörren om dem?" frågade OECD:s utbildningsdirektör Andreas Schleicher nyss.
Även världens bästa utbildningssystem står inför reformer, vilket också beror på att världen har förändrats och fortsätter att göra det. Hur ska vi lära våra barn och unga att behärska den teknologi som inte ännu har uppfunnits, och hur ska vi utbilda dem för arbetsuppgifter som inte ännu finns? Kompetensbehoven har förändrats, men lyckligtvis vet vi mer om inlärning än någonsin förr.
Regeringen reformerar utbildningssystemet på alla stadier från småbarnspedagogik till högskolor. Utbildningsreformernas bärande teman är att stärka det pedagogiska elementet, en högklassig lärarutbildning samt utveckling och digitalisering av inlärningsmiljöerna.
Inom småbarnspedagogiken inleder vi ett utvecklingsprogram, och Utbildningsstyrelsen gör upp grunderna för småbarnspedagogiken. Om det faller väl ut, kan de utgöra en synnerligen viktig faktor med tanke på kvaliteten på småbarnspedagogiken. Volymerna inom utbildningen av barnträdgårdslärare med universitetsutbildning ska utökas.
Grundskolan i Finland är en framgångssaga internationellt, och en förebild för många länder som håller på att bygga upp sitt utbildningssystem. Regeringen använder 121 miljoner euro på att förnya verksamhetskulturen i våra grundskolor. Målet är att förbättra inlärningsresultaten, öka den individuella inlärningen och göra lärandet inspirerande genom hela livet. Vi ska inte fokusera på nya apparater och instrument, utan på innehållet och lärandet.
I höst tar grundskolorna i bruk de nya läroplanerna. De betonar inlärning baserad på observationer, digital kompetens, mångsidig inlärning och tillämpning av information, kreativitet och sociala färdigheter. Våra barn och ungdomar ska få lära sig tänka aktivt själva, inte bara passivt tillägna sig kunskap.
Genom regeringens spetsprojekt på kulturens område ökar vi barnens och de ungas möjligheter att delta i konst och kultur, i synnerhet i form av hobbyverksamhet i skolans lokaler. Varje skoldag får minst en timme motion på schemat genom att vi utökar programmet Skolan i rörelse så det blir riksomfattande.
Ärade talman!
Utvecklingen av gymnasiet får inte stampa på stället! Inom ramen för programmet Det nya gymnasiet skapas ett utvecklingsnätverk i anslutning till Utbildningsstyrelsen. Gymnasierna kan anmäla sig till det och var med om att prova på nya sätt att lära sig. Gymnasierna uppmuntras till intensifierat samarbete med högskolorna. Ett försök med timfördelning med större valfrihet för de studerande görs med utgångspunkt i den modell som under den föregående regeringen presenterades av experter på området.
Regeringen har inlett en reform av yrkesutbildningen. Den strukturella reformen innebär samtidigt en besparing på 190 miljoner euro. Vi förnyar hela utbildningsstrukturen, verksamhetssätten och examina. Läroanstalterna får fler möjligheter och större rörelsefrihet att svara flexibelt på arbetslivets utbildningsbehov.
Vi ökar inlärning som sker på arbetsplatsen och möjligheterna till individuella studievägar. Tröskeln för att ordna läroavtalsutbildning sänks, och vi tar i bruk en ny avtalsutbildning som blir ett flexibelt och lockande sätt att avlägga en examen där man lär sig genom att arbeta.
Kärnan i vårt finländska utbildningsväsende utgörs av våra högt utbildade, kunniga, högt värderade och motiverade lärare - världens bästa lärare. Jag har tillsatt ett forum för lärarutbildning för att förnya lärarnas grundutbildning och fortbildning. Regeringen har reserverat 50 miljoner euro för att stärka lärarnas kompetens under denna regerings mandatperiod.
Det är viktigt att behärska den nya teknologin, men också viktigt med traditionella läromedel, dvs. böcker. Likaså biblioteken! Regeringen beslöt igår att inom ramen för planen för statsfinanserna höja låneersättningarna till författarna. Författarnas skapande arbete är en väldigt viktig beståndsdel i vår bildning och kultur, och ger en viktig grund för lärande.
Ärade talman!
Regeringen anser att det är synnerligen viktigt att erbjuda alla lika möjligheter till utbildning. Vi vill att Finland ska vara ett land där varje barn och ung människa oavsett bakgrund har goda utgångsmöjligheter och de bästa möjligheterna att utbilda sig och påverka sin egen livsinriktning.
Det som är viktigast i fråga om att trygga utbildningsmässig jämlikhet är att utbildningens är avgiftsfri och tillgänglig. Förmögenhet, hemort eller familjebakgrund får aldrig någonsin utgöra ett hinder för framsteg och studier. Var och en som gått ut grundskolan garanteras en studieplats på andra stadiet. Inom varje utbildningsform kvarstår en väg till fortsatta studier.
Internationellt sett är skillnaderna i inlärningsresultat mellan skolorna relativt små i Finland, men det finns tecken på att de håller på att öka. I syfte att förebygga en differentiering av skolorna, stöder regeringen lärarnas och skolgångsbiträdenas löner i utmanande miljöer med 20 miljoner euro
Ärade talman!
På grund av det svaga ekonomiska läget i vårt land måste vi också spara på studiestödet. Detta vittnar om hur dåligt det är ställt med vår ekonomi.
Regeringen håller fast vid besparingarna i studiestödet under denna ramperiod. Vi kan inte längre skjuta upp svåra beslut så som tidigare regeringar har gjort. Regeringen lindrade utredaren Roope Uusitalos förslag om snävare villkor för studiestödet så att de långsiktiga verkningarna av nedskärningen är ca 122 miljoner euro.
På högskolestadiet och andra stadiet förenhetligas studiepenningens belopp till 250 euro per månad. Det är en klar nedskärning av studiepenningen. Samtidigt höjs dock beloppet för statsborgen för studielånet till 650 euro i månaden. Då stiger det totala beloppet för studiestödet med 160 euro. Det maximala stödbeloppet för studerande i Finland är 1100 euro i månaden. I fråga om studerande på andra stadiet i åldern 18–19 år slopas den minskande verkan som föräldrarnas inkomster har.
Därtill söker vi sätt att förbättra studielånskompensationen och göra den mer sporrande. Studerandenas inkomstgränser binds till inkomstnivåindex. Räntan på återkrav halveras. Regeringen bereder en proposition om att överföra studerandena till det allmänna bostadsbidraget.
Ärade talman!
Jag vill särskilt understryka att jämlikheten är den finländska utbildningens styrka. Varje barn har möjlighet att studera oberoende av familjens förmögenhet. Den här regeringen är inte beredd att minska de jämlika möjligheterna till utbildning ett dugg.
Det som har väckt mest uppmärksamhet i modellen för reformen av studiestödet är att studielånets andel ökar. Jag bad utredaren professor Roope Uusitalo särskilt omsorgsfullt undersöka hur en ökning av lånets andel skulle påverka de jämlika studiemöjligheterna. Utredningen påvisade inte att en ändring av studiestödsmodellen skulle hota utbildningens jämlikhet.
I internationell jämförelse har ett studiestödssystem som grundar sig på studielån inte försvagat jämlikheten. Till exempel i Norge och Sverige är studielån en central del av studiestödet. Det fanns inte heller belägg för att en lägre utbildningsnivå hos föräldrarna eller lägre inkomster hos familjen skulle minska användningen av studielån. Professor Uusitalo hittade inte heller tecken på en sådan utveckling i Finland.
Vid ramförhandlingarna i går bestämde regeringen att under åren 2017–2018 göra en investering på ca 105 miljoner euro för att stärka de digitala lärandemiljöerna inom högskoleundervisningen, förbättra förutsättningarna för studier året om samt för att främja unga forskares forskningsarbete. Jag kommer att se till att vi med denna tilläggssatsning förbättrar studerandenas framskridande i studierna, höjer vår kompetensnivå och hjälper de mest begåvade unga forskarna att komma igång.
Ärade talman!
Våra högskolor är de viktigaste institutionerna med tanke på kunnandet och bildningen i Finland. Universitetens uppgift är enligt lagen att "fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten". Det är en ädel och värdefull uppgift! Det andra elementet är yrkeshögskolorna vars uppgift är att utbilda yrkesinriktade experter.
Bildning, utbildning och vetenskap har ett egenvärde. Högskolornas viktigaste funktion är att de utexaminerar bildade medborgare som verkar i olika uppgifter och på det sättet bidrar till samhället med sitt kunnande.
Under denna regeringsperiod minskar undervisnings- och kulturministeriets anslag för högskolorna och forskningen från 3,2 miljarder euro till 3,1 miljarder euro. Det är en minskning på cirka tre procent. Jag förstår de bekymmer som minskande anslag föranleder inom vår högskole- och forskningsgemenskap. Nedskärningen av anslagen är inte ett tecken på de värderas lägre – den enda orsaken till besparingarna är att pengarna inte räcker till.
När resurserna krymper måste vi göra saker på ett bättre sätt. Detta gäller även i högskolorna. Vi måste förnya verksamhetssätten och fokusera på det väsentliga. Regeringen förutsätter att högskolorna koncentrerar kunnandet och granskar överlappande utbildningsansvar. Högskolorna måste profilera sig, intensifiera samarbetet och förtydliga arbetsfördelningen.
På många håll framskrider redan arbetet med att förena krafterna. I Tammerfors ska två universitet gå samman och en yrkeshögskola ansluta sig till samma helhet som bildar en enda koncern. I Villmanstrand är planerna på god väg, i Lappland utnämnde jag precis en utredningsperson och Aalto-universitetet koncentrerar sina funktioner till ett kampus.
Ett annat sätt på vilket högskolorna ger resultat är genom att ge upphov till nya idéer, produkter och innovationer. Det är viktigt att komma ihåg att bakom en innovation som blir kommersiell finns det ofta tiotals år av arbete inom grundforskningen.
I fråga om forskningspolitiken vill jag särskilt nämna stödet till unga forskare. För detta ändamål har det reserverats spetsprojektfinansiering på 30 miljoner euro till Finlands Akademi. Den första ansökningstiden pågår som bäst.
Ärade talman!
Utbildningsanslagen har inte skurits ned för att regeringen inte skulle uppskatta det oersättligt värdefulla arbete som görs i alla finländska läroanstalter på alla nivåer. Vi måste spara inom utbildningen för att det finns mindre pengar.
Nedskärningarna i vårt utbildningssystem kunde utgöra ett hot om målet var att bevara det gamla. Men om vi däremot vågar göra saker på ett nytt sätt – på ett bättre sätt med större genomslag – kan vi under kommande år vara starkare än tidigare.
Om vi inom utbildningen endast använde en trubbig osthyvel skulle vi mycket väl kunna skada det finländska kunnandet. Men vi gör inte så. Alla regeringens utbildningsåtgärder är planerade så att de alltid utgår från strukturer och reformer, med innehållen och pedagogiken i spetsen och så att man med alla krafter håller i bildningens och kunnandets kärna.
Den här regeringen har valt att reformera. På detta sätt kan vi trygga det viktigaste: utbildningens kvalitet och finländarnas höga kompetensnivå även i framtiden.
Även om vi befinner oss i ett svårt samhälleligt och ekonomiskt läge, även om resurserna är knappare och även om oppositionen gång på gång kräver att vi avviker från våra beslut så kommer denna regering och jag som undervisningsminister att varje dag göra vårt bästa för att det finländska utbildningssystemet utvecklas och förnyas.
Den svenska översättningen av svaret publicerad 11.4.2016