Finlands ekonomiska återhämtning har fördröjts

Finlands ekonomi har återhämtat sig svagare än väntat i år. Underskottet inom de offentliga finanserna är stort och skuldkvoten ökar, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska prognos av den 18 december.

Bruttonationalprodukten (BNP) ökar med 0,2 procent på årsnivå i år. Ekonomin förväntas emellertid återhämta sig från och med nästa år. År 2026 kommer BNP att öka 1,1 procent, år 2027 1,7 och år 2028 med 1,6 procent. 

Tillväxten dämpas på grund av svag inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion har inte ökat trots de ökade inkomsterna. Återhämtningen inom byggandet väntar på en tydligare återhämtning på bostadsmarknaden. Osäkerheten kring arbetsmarknaden, det geopolitiska läget och behoven att anpassa den offentliga ekonomin har försvagat konsumenternas förtroende under en exceptionellt lång tid, vilket lett till att upphandlingsbeslut skjutits upp. 

”Recessionen har dragit ut på tiden, och även efter att tillväxten kommit igång ökar sysselsättningen fortfarande långsammare än beräknat. När BNP ökar mindre fördjupas underskotten i de offentliga finanserna och skulden ökar snabbare än vi tidigare beräknat”, säger överdirektören, avdelningschef Mikko Spolander. 

Hushållens konsumtion återhämtar sig och investeringarna ökar avsevärt 

Hushållens köpkraft ökar snabbare 2026 när sysselsättningen förbättras, löneförhöjningarna fortsätter och beskattningen av förvärvsinkomster lättas. Inflationen är också måttlig och långsammare än genomsnittet i euroområdet. Hushållens konsumtion uppmuntras också av att sparandet åter närmar sig den normala nivån.  

Bottennivån för investeringar har redan passerats. Bostadsbyggandet återhämtar sig långsamt men på längre sikt finns det ett klart behov av ett livligare byggande än för närvarande. Produktionsinvesteringarna påskyndas framför allt av energiomställningen som ökar investeringar såväl i elproduktion, elöverföring och elförbrukande produktion. Dessutom kommer försvarsinvesteringarna att öka betydligt från och med nästa år. 

Utsikterna för världshandeln är överraskande positiva trots osäkerheten. Finlands export ökar i takt med efterfrågan inom världshandeln. Utrikeshandeln räcker emellertid inte till som tillväxtmotor eftersom importen ökar lika mycket framför allt på grund av investeringar. 

Det finns mycket arbetskraft på arbetsmarknaden – sysselsättningen förväntas börja öka 

Arbetslösheten har ökat snabbt under det senaste året. Ökningen beror på att arbetskraften ökar, inte längre på att sysselsättningen minskar. Arbetskraften ökar tack vare invandringen och regeringens sysselsättningsåtgärder. Sysselsättningen har till och med ökat något under de senaste månaderna, och tillväxten förväntas öka nästa år.  

Sysselsättningen förbättras 2026–2028 i genomsnitt med knappt en procent per år när ekonomin stärks. Arbetslöshetsgraden sjunker från 9,6 procent 2025 till 8,5 procent 2028. 

Den offentliga ekonomin är ansträngd 

Läget har varit svårt för den offentliga sektorn sedan covid-19-pandemin, och den ekonomiska konjunkturen har fortfarande inte medfört någon betydande lättnad i situationen ens i år. Trots att konjunkturen är svag, minskar den offentliga sektorns underskott i år till 3,9 procent i förhållande till BNP när regeringens anpassningsåtgärder börjar påverka.  

År 2026 ökar den offentliga sektorns underskott till 4,5 procent eftersom de anskaffningar av jaktplan som tidigare förväntades ske 2025 bokförs som underskott först 2026. År 2027 kommer underskottet att minska till 4,0 procent eftersom den ekonomiska konjunkturen stärks och ökningen av försvarsupphandlingar avtar. Underskottet förblir emellertid djupt på längre sikt: ökningen av försvars- och ränteutgifterna och den återhållsamma ekonomiska utvecklingen kommer att hålla underskottet på över 3,5 procent av BNP ända till 2030.  

De stora underskotten, den långsamma ekonomiska tillväxten och det ökade behovet av likvidsäkerheter för bland annat ränte- och valutaderivat höjer den offentliga skulden till mera än 89 procent av BNP i år. Skuldkvoten beräknas öka till 91,6 procent 2026 och till 92,4 procent 2027. Skuldkvoten fortsätter att öka under hela prognosperioden fram till 2033, och år 2030 är skuldkvoten redan över 96 procent i förhållande till BNP.  

Utmaningarna inom Finlands offentliga ekonomi beror inte enbart på den utdragna lågkonjunkturen utan de grundläggande orsakerna ligger i strukturerna inom ekonomin och de offentliga finanserna.  

Mer information: 

Mikko Spolander, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi 
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi) 
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)