Hoppa till innehåll

Förordningarna om statsandel för kommunal basservice och finansieringen av välfärdsområdena

finansministeriet
Utgivningsdatum 29.12.2022 14.18
Pressmeddelande

Statsrådet utfärdade den 29 december förordningarna om statsandel förr kommunal basservice och finansieringen av välfärdsområdena.

Förordningen om finansieringen av välfärdsområdena

Förordningen som utfärdas med stöd av lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) innehåller noggrannare bestämmelser om 

  • beräkningen av prisindexet för välfärdsområdena
  • grundpriserna för bestämningsfaktorerna för finansieringen 2023
  • indikatorer för koefficienten för främjande av hälsa och välfärd, deras viktkoefficienter samt om statistiska uppgifter som ska användas vid beräkningen
  • beräkningen av risknivån för riskrutorna i finansieringen av räddningsväsendet samt riskfaktorerna och deras viktkoefficienter. 

På basis av remissbehandlingen som avslutades i början av december kompletterades bland annat motiveringstexten till den del som gäller beräkningen av riskrutorna som utgör grunden för finansieringen av räddningsväsendet. I riskkoefficienten för 2023 beaktas inte som olycksfall som definierar riskrutan de olycksfall på basis av vilka räddningsverken i planeringen av sin service själv har kunnat höja risknivån för rutorna inom sitt räddningsområde. Riskklassificeringen för räddningsväsendet utvecklas som bäst och metoden för beräkning av riskkoefficienten och den förnyade riskmodellen tas i bruk de kommande åren när den har färdigställts.

De grundpriser som fastställts genom förordningen har beaktats i välfärdsområdenas finansiering 2023. Enligt lagen om välfärdsområdenas finansiering uppgår finansieringen till välfärdsområdena 2023 till sammanlagt 22 494 560 512 euro, och hälften av beloppet för januari 2023 (1 860 440 000 euro) betalades i förskott den 1 december 2022.

Förordningen om statsandel för kommunal basservice

Förordningen som utfärdas med stöd av lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) innehåller noggrannare bestämmelser om 

  • grundpriserna för kommunernas kalkylerade kostnader och tilläggsdelar för 2023
  • bestämningsgrunderna för fjärrortstal
  • bestämningsgrunderna för tilläggsdelen för främjande av välfärd och hälsa
  • prisindexet för kommunernas basservice
  • skatteinkomster som beaktas vid utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna
  • lämnande av uppgifter som gäller hemkommunsersättningen. 

Förordningen innehåller närmare bestämmelser också om hur kommunernas och välfärdsområdenas finansieringskalkyler justeras 2023. I överföringskalkylerna beaktas inkomsterna enligt skatteinkomsterna som debiteras och inte enligt de skatteinkomster som ingår i boksluten. Detta motsvarar sättet på vilket skatteinkomsterna har beaktats också i tidigare kalkyler, till exempel de som gäller överföring av skatteinkomster.

Utifrån remissvaren gjordes mindre ändringar i förordningen. Som exempel kompletterades förordningens bestämmelser om lämnande av uppgifter som gäller hemkommunersättning så att det i paragraftexten hänvisas till kommunernas skyldighet att utan dröjsmål lämna aktuella uppgifter om eleverna till databasen KOSKI.

De grundpriser som fastställts genom förordningen har beaktats vid dimensioneringen av statsandelarna för kommunernas basservice 2023. Statsandelen för kommunal basservice 2023 uppgår till sammanlagt 2 719 500 000 euro.

I överföringskalkylerna beaktas kommunernas retroaktiva löneharmoniseringskostnader 

I förordningarna ingår närmare bestämmelser också om hur de retroaktiva löneharmoniseringskostnader som ingår i kommunernas bokslut beaktas när kommunernas och välfärdsområdenas finansieringskalkyler justeras 2023. Avsikten är att man i kalkylerna beaktar de retroaktiva löneharmoniseringskostnader som kommunen bokfört som kostnader för 2021 och 2022 så att den lönekostnad som överförs motsvarar de prestationsbaserade lönekostnaderna för ett år.

Kommunerna och samkommunerna ska senast den 30 juni 2023 till finansministeriet överlämna uppgifter om de retroaktiva löneharmoniseringskostnaderna och grunderna för upptagningen av dessa samt om de domstolsbeslut eller bindande avtal som ligger till grund för utbetalning av retroaktiva kostnader. 

Utifrån remissvaren kompletterades bestämmelserna om vilka utredningar som är tillräckliga för att retroaktiva löneharmoniseringskostnader ska beaktas. Om ett domstolsbeslut eller ett bindande avtal inte finns tillgängligt före utgången av juni 2023, godkänns också en avsättning för retroaktiva löneharmoniseringskostnader som registrerats i kommunens eller samkommunens bokföring. I utredningen som ska lämnas till finansministeriet ska de retroaktiva kostnadernas belopp specificeras per år. Samkommuner ska också lämna in detaljerade uppgifter om medlemskommunernas betalningsandelar för retroaktiv löneharmonisering. 

Förordningens motiveringstext kompletterades också med hur retroaktiva löneharmoniseringskostnader som registrerats för 2021 och 2022 ska beaktas. Uppgifterna om retroaktiva kostnader får man genom en enkät till kommunerna och samkommunerna. Enkäten genomförs så att uppgifterna står till finansministeriets förfogande senast i juni 2023. Före det väntas alla kommuner och samkommuner ha kännedom om alla löneharmoniseringskostnader för 2022.


Mer information:
Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 30266, eeva.maenpaa(at)gov.fi (anträffbar 29.12)
Markku Nissinen, finansråd, tfn 02955 30314, markku.nissinen(a)gov.fi