Hoppa till innehåll

Budjetti
Förtroende och hållbar tillväxt i hela Finland

finansministeriet
Utgivningsdatum 12.8.2020 15.00 | Publicerad på svenska 12.8.2020 kl. 16.28
Pressmeddelande
Finansminister Matti Vanhanen.

Finansminister Matti Vanhanens förslag till statsbudgeten för 2021 ökar förtroendet och bidrar till hållbar tillväxt i hela Finland. Osäkerhet skapas både av den internationella ekonomiska utvecklingen och av epidemiläget. Därför är det viktigt att man i det inhemska finanspolitiska beslutsfattandet agerar förutsägbart och konsekvent samt stärker förutsättningarna för export.

”Jag delar många finländares oro över statens snabba skuldsättning. Mitt projekt är att få skuldsättningen under kontroll. Detta förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att hindra spridningen av viruset och återgår till ramarna. Dessutom krävs det snabba beslut om sysselsättningsåtgärder och om social- och hälsovårdsreformen ", betonar finansminister Matti Vanhanen.

Finansministeriets förslag följer regeringens tidigare riktlinjer och stöder hållbar tillväxt. Det slutliga föreslagna budgetbeloppet är 61,6 miljarder euro. Förslaget offentliggörs i sin helhet på finansministeriets webbplats torsdagen den 13 augusti. Framtidsinvesteringarna och EU:s stimulanspaket samordnas och fastställs senare. 

Osäkerheten i omvärlden stor

Världsekonomin och Finland har hamnat i en djup recession till följd av coronaviruspandemin. De begränsningar som bromsar spridningen av sjukdomen kunde avvecklas redan i somras, vilket varit nödvändigt med tanke på återhämtningen av ekonomin. Den ekonomiska utvecklingen i Finland har varit bättre än väntat under krisens gång. Men innan man hittar ett vaccin eller något annat botemedel mot epidemin är osäkerheten om framtiden stor, vilket bromsar upp återhämtningen inom ekonomin. 

I Finland har den privata konsumtionen återhämtat sig snabbt, med undantag för vissa tjänster. Utsikterna för export och investeringar är däremot svagare till följd av den sämre utvecklingen inom världsekonomin. Antalet permitterade har minskat klart och arbetslösheten har trots en ökning varit lägre än väntat. Regeringen får tillgång till de allra nyaste prognoserna under budgetmanglingen, och finansministeriet ger ut sin ekonomiska översikt den 5 oktober.

Den ekonomiska politiken stärker förutsättningarna för export och hållbar tillväxt

Finansministeriets förslag till statsbudgeten uppgår till 61,6 miljarder euro. Det är 3,9 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020, men 5,7 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2020 inklusive tilläggsbudgetarna.  

Finansministeriets budgetförslag för 2021 har ett underskott på 7,0 miljarder euro. Underskottet för 2020 uppgår, inklusive tilläggsbudgetarna, till 18,9 miljarder euro. 

Statsskulden höjs nästa år uppskattningsvis till 132 miljarder euro.

Finansministeriets förslag baserar sig till stor del på beslut som ingår i planen för de offentliga finanserna från april. Förslaget innehåller också återverkningar av de beslut som fattats med anledning av coronavirussituationen i tilläggsbudgetarna våren 2020. Stimulansåtgärderna i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 har många konsekvenser som påverkar nästa års budget, t.ex. fleråriga trafikledsprojekt och utbetalning av företagsstöd. 

Finansministeriets budgetförslag innehåller inte några konsekvenser av sommarens förhandlingar om EU:s kommande budgetramperiod och återhämtningsinstrument. EU:s återhämtningsinstrument som samordnats med framtidsinvesteringar är det viktigaste stimulanselementet. Beslut om denna helhet fattas senare.

Anslagsnivån höjs jämfört med den ordinarie budgeten för 2020 bl.a. av utbetalningar som hänför sig till företagsstödsåtgärderna som helhet, ökningen av arbetslöshetsutgifterna, de lagbaserade och avtalsbaserade indexhöjningarna, statens löneuppgörelse samt tilläggssatsningar som fastställts redan tidigare. För den höjning av läropliktsåldern till 18 år och den avgiftsfria utbildningen på andra stadiet som avses i regeringsprogrammet anvisas 22 miljoner euro. För det stegvisa ikraftträdandet av sjukskötardimensioneringen inom äldreomsorgslagen till 0,7 skötare utökas statsandelen för kommunal basservice med 53 miljoner euro år 2021. För att beredskapen inför ändringen ska förstärkas anvisas det 27 miljoner euro för närvårdareutbildningen vilket innebär 2 700 studerandeår. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården revideras fr.o.m. 1.7.2021, för vilket det anvisas 17,9 miljoner euro. För tryggandet av polisväsendets operativa funktionsförmåga anvisas 10 miljoner euro och för bekämpning av grå ekonomi 3,3 miljoner euro. 

Regeringen går i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2021 igenom utsikterna för den kommunala ekonomins framtid och ser samtidigt över kommunernas uppgifter och skyldigheter. De konsekvenser som sänkningen av avkastningen från Veikkaus har för förmånstagarna avgörs vid budgetmanglingen. 

I budgetpropositionen har man förberett sig på anskaffningen av jaktplan med 1,5 miljarder euro, men finansieringsbehovet preciseras i takt med att upphandlingsprocessen framskrider. Budgetförslaget kommer att innehålla ett beslut om hela finansieringen som uppgår till 10 miljarder euro. Utbetalningarna ska enligt aktuella uppgifter ske åren 2021 –2031.

Finansministeriets förslag förbättrar förutsättningarna för export genom flera åtgärder 

Elskatten för industri sänks från och med nästa år till EU:s miniminivå. Ändringen minskar på skatteintäkterna med ca 245 miljoner euro på årsnivå. Sänkningen av elskatten för industri minskar automatiskt på det energiskattestöd som betalas till energiintensiva företag, eftersom elskatteåterbäringar inte längre är möjliga. Det återstående skattestödet för användning av fossil energi sänks stegvis så att aktörerna reserveras en skälig anpassningsperiod för förändringen. Denna helhet stöder elektrifieringen av industrin och minskningen av utsläpp. Sänkningen av elskatten gäller ett större antal företag än det nuvarande systemet för återbäring av energiskatter.

Halveringen av farledsavgifterna fortsätter. Det stimulerande infrastrukturbyggandet ökar 2021 då de väg-, ban- och vattenledsprojekt som fastslagits i den fjärde tilläggsbudgeten för innevarande år drivs framåt enligt planerna.

Investeringar påskyndas genom att belastningen på tillståndsbehandlingen vid Vasa förvaltningsdomstol i vatten- och miljöfrågor undanröjs. Slopandet av stenkolen tidigareläggs genom att 60 miljoner euro anvisas till fullmakten för energistöd för investeringar som ersätter stenkol. 

Företagen uppmuntras till immateriella investeringar genom ett tidsbegränsat extra skatteavdrag för forskningssamarbete i anslutning till forsknings- och utvecklingsverksamhet åren 2021–2024. Företagen beviljas ett extra skatteavdrag på 50% för utgifterna för forsknings- och innovationsprojekt som genomförs i samarbete med högskolor och forskningsinstitut. 

I budgetförslaget ingår inga ändringar i beskattningen av gruvdrift. Gruvskatteutredningen blir klar våren 2021, varefter man bedömer skatteåtgärdshelheten för gruvor. 

Skattebesluten förenliga med regeringsprogrammet

Inkomsterna inom statsbudgeten för 2021 beräknas uppgå till ca 54,6 miljarder euro, varav 46,5 miljarder utgörs av skatteinkomster. Inkomstposten baserar sig på prognosen från juni. Inflödet av skatteinkomster beräknas öka med ca 14 procent jämfört med vad som budgeterats för 2020. Utvecklingen av skatteinkomsterna påverkas nästa år i större mån än vanligt av engångsmässiga tidsfaktorer i anslutning till skattebetalningen. Ökningen av skatteinkomsterna påskyndas bl.a. av det förenklade betalningsarrangemanget för skatter, vilket innebär att skatteinkomsterna överförs från innevarande år till nästa år.

I finansministeriets förslag fortsätter man genomförandet av de skattepolitiska riktlinjer som anges i regeringsprogrammet och som syftar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. År 2021 höjs tobaksskatten i enlighet med det tidigare beslutet med 50 miljoner euro. Likaså höjs alkoholskatten med 50 miljoner euro. Skatteintäkterna från uppvärmningsbränslen ökas med 100 miljoner euro 2021 genom att skattestödet för kombinerad el- och värmeproduktion sänks och skatten på uppvärmningsbränslen höjs. 

Som en del av minskningen av företagsstöden sänks skattestödet för paraffinerad diesel år 2021, vilket ökar skatteinkomsterna med 23 miljoner euro. Skattebaserna stärks ytterligare genom att rätten till skatteavdrag för bostadslåneräntor minskas. Beskattningen av förvärvsinkomster indexjusteras så att beskattningen inte ska skärpas i och med att den allmänna pris- eller inkomstnivån stiger. I förslaget ingår en höjning av den nedre gränsen för mervärdesskatteskyldigheten till 15 000 euro från ingången av 2021, vilket beräknas minska skatteintäkterna med ca 20 miljoner euro på årsnivå. 

I finansministeriets förslag reformeras anställningsförmånerna inom trafiken så att de gynnar en hållbar utveckling. Beskattningsvärdena för elbilar sänks återhållsamt och laddningsförmånen för elbilar befrias temporärt från skatten. Resebiljettförmåner ska i fortsättningen vara skattefria upp till 3 400 euro. En arbetsavtalscykelförmån föreslås vara skattefri till högst 750 euro per år och den utnyttjade förmånen ska minska det skattefria maximibeloppet för en resebiljettförmån. Kollektivtrafikens andel av det paket med rörlighetstjänster som erbjuds i form av en anställningsförmån jämställs med en skattefri resebiljett för anställningsförhållanden.

Fastighetsskattereformen som ingår i regeringsprogrammet träder i kraft först vid beskattningen år 2023. Reformen skjuts upp med ett år, eftersom det behövs ett mera omfattande informationsunderlag och analys av konsekvenserna. Samtidigt garanterar man tillräckligt med tid för de nödvändiga ändringarna i informationssystem. Avsikten är att man överlämnar en regeringsproposition om ärendet nästa år. Genom en partiell reform befrias naturskyddsområdena från fastighetsskatt nästa år och samtidigt sänks fastighetsskatten för havsbaserade vindkraftverk. 

Återgång till ramen år 2021

Regeringen beslutade i samband med den första tilläggsbudgeten för 2020 att utgiftsramen för statsfinanserna inte ska begränsa innevarande år, emedan man beslutat om tidsbundna och riktade åtgärder bl.a. för att bekämpa de hälsomässiga och ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen. Regeringen har dock förbundit sig till ramförfarandet för statsfinanserna och den ram för valperioden som uppställts i planen för de offentliga finanserna av den 7 oktober 2019, och ramen iakttas åter från och med 2021. 

Regeringen beslutade den 8 april att inleda beredningen av införandet av den mekanism för undantagsförhållanden som ingår i rambestämmelsen. I maj förordade finanspolitiska ministerutskottet införandet av en mekanism för undantagsförhållanden, vilket leder till att utgiftsramens nivå i propositionen för 2021 för viss tid överskrider den ursprungliga nivån med 500 miljoner euro. 

Beredningen av de viktigaste finanspolitiska helheterna fortsätter med sikte på regeringens budgetförhandlingar

Regeringen beslutar i samband med budgetförhandlingarna om nästa års budget och sysselsättningsåtgärderna, och behandlar dessutom hållbarhetsfärdplanen för de offentliga finanserna. På agendan finns dessutom ett paket som innehåller EU:s återhämtningsåtgärder, framtidsinvesteringar samt eftervårds och återuppbyggnad i anslutning till coronaepidemin. 

Regeringen utfäste sig den 3 februari 2020 till att utarbeta en färdplan över långsiktiga åtgärder för att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna (färdplan för att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna). Färdplanen utarbetas i två skeden. I det första skedet fastställde man i det hållbarhetsställningstagande som publicerades i början av juni olika åtgärders potential att minska hållbarhetsunderskottet och uppställde ett mål för stabiliseringen av den offentliga skulden. Regeringen har som mål att stabilisera den offentliga sektorns skuldsättning i förhållande till BNP före utgången av årtiondet. I det andra skedet fastställer man noggrannare de långsiktiga åtgärder som ska stärka hållbarheten i de offentliga finanserna. Beslut om riktlinjerna för det andra skedet fattas hösten 2020 i samband med budgetmanglingen.

En central del av hållbarhetsfärdplanen utgörs av åtgärder som stärker sysselsättningen och som fastslås vid budgetmanglingen. Regeringen fortsätter beredningen av sysselsättningsåtgärderna i enlighet med regeringsprogrammet genom att höja ambitionsnivån och att beakta coronakrisens konsekvenser för omvärlden. Vid budgetmanglingen kommer regeringen också att i anslutning till hållbarhetsfärdplanen fastställa ett nytt sysselsättningsmål som är större än det nuvarande målet på 60 000.

Beredningen av budgeten fortsätter under höstens gång

Behandling av budgetpropositionen för 2021:

  • 13.8. Finansministeriets förslag till budgeten för 2021 publiceras på webben. 
  • 25.8. Regeringens överläggningar utifrån ministeriernas svar.
  • 14.−15.9. Regeringens överläggningar, dvs. budgetmanglingen. 
  • 5.10. Statsrådet behandlar budgetpropositionen. Budgeten publiceras på finansministeriets webbplats.

Ytterligare information:

Markus Lahtinen, ministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 417, markus.lahtinen(at)vm.fi

Jari Flinck, specialmedarbetare, tfn 0295 160 258, jari.flinck(at)vm.fi