Nya riktlinjer för digitaliseringssamarbetet under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet
Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet avslutas ut vid utgången av 2021. Digitaliseringen kan påskyndas i snabbare takt genom samarbete mellan de nordiska och de baltiska länderna än genom samarbete inom hela EU. Länderna i regionen kunde till exempel agera som testplattform för initiativ som behandlas i EU.
Under Finlands ordförandeskap har ministerrådet börjat genomföra statsministrarnas vision från 2019, enligt vilken Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region år 2030. De tre strategiska prioriterade områdena är ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Programmet för Finlands ordförandeskap har stött verkställandet av visionen. Dessutom har Finland i sitt program betonat vikten av samarbete och de baltiska ländernas betydelse som partners. Norge är ordförande år 2022.
Pandemin har lyft fram betydelsen av samarbete mellan länderna
Covid-19-pandemin har lyft fram vikten av samarbete mellan länderna i en situation där man varit tvungen att fatta beslut bland annat för att begränsa människors rörlighet. Det har förts diskussioner om hur man i fortsättningen borde samarbeta i motsvarande situationer, till exempel i fråga om försörjningsberedskapen.
Samarbetsministrarnas sammansättning har beställt en utredning av tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam med 12 rekommendationer för hur samarbetet mellan de nordiska länderna kan utvecklas i kristider. Rekommendationerna i utredningen utvärderas som bäst.
Digitaliseringssamarbetets tyngdpunkter är delaktighet, grön övergång och elektronisk identifiering
I år har det under Finlands ledning inletts en ny fyraårsperiod i ministerrådet för digitaliseringsfrågor. Kommunminister Sirpa Paatero har varit ordförande för ministermötena i år. I sammansättningen deltar, till skillnad från de övriga ministerråden, förutom de nordiska länderna också de baltiska länderna. Det ordnades två ministermöten under året, i mars och november.
Året inleddes med beredningen av genomförandet av Digital North 2.0 -deklarationen. Vid ministermötet i mars godkändes en färdplan för 2021–2024. Som ordförande har Finland velat säkerställa att man ställer upp ambitiösa och konkreta mål för den nya perioden. Som strategiska prioriterade områden valdes digital rörlighet, innovationer och ansvarstagande.
Digital delaktighet lyftes fram som ett av årets prioriterade områden och ett nytt delområde i samarbetet. Vid ministermötet i november gav ministrarna ett gemensamt uttalande om önskan att stärka samarbetet inom området i fråga. Främjandet av digital delaktighet ses som en förutsättning för en socialt hållbar, välmående och konkurrenskraftig nordisk och baltisk region. Redan i våras inledde man en utredning av lägesbilden i syfte att stödja utvecklandet av policyåtgärder och uppföljningsinstrument.
Den digitala gröna övergången är ett annat nytt prioriterat område. Ämnet är aktuellt också inom EU, och övergången diskuterades vid de nordiska och baltiska ministrarnas möte i mars tillsammans med den ledande vice ordföranden, konkurrenskommissionären Margrethe Vestager. Vid ministermötet i november godkändes gröna datarymder som en ny åtgärd som främjas.
Digital identitet är en central fråga bland annat när det gäller att främja gränsöverskridande digitala tjänster och uträttande av ärenden inom hela EU. Kommissionen lade sommaren 2021 fram ett förslag till europeisk digital identitet. Vid de nordiska och de baltiska ländernas ministermöte i november diskuterade man bland annat hur de nordiska och de baltiska länderna kan säkerställa att man i utvecklingen av den europeiska digitala identiteten i tillräcklig utsträckning beaktar de nordiska värderingarna och en tillräckligt hög säkerhetsnivå. Ministerrådet för digitalisering genomför som bäst också projektet Nordic-Baltic Eid (NOBID), där man utvärderar olika sätt att stödja genomförandet. Vid finansministeriet pågår ett projekt för digital identitet, som i huvudsak ligger i linje med kommissionens förslag.
Smidigare vardag genom gränsöverskridande informationsutbyte
Under Finlands ledning har man i år startat ett treårigt projekt, ”Världens smidigaste vardag mellan länder med hjälp av digitalisering”. Målet att främja digitalt gränsöverskridande informationsutbyte mellan myndigheter i Norden och Baltikum.
Utgångspunkten för projektet är en gränsöverskridande vardag och smidigare informationsutbyte i anslutning till den. Som exempel kan nämnas uppgifter om studieprestationer samt väsentliga uppgifter om hälsa och recept. Sökbarheten hos information om lagstiftningen i ett annat land är också viktigt för att man till exempel kan driva företagsverksamhet i landet. Projektet granskar informationsutbytet i synnerhet utifrån dessa tre helheter.
Syftet med projektet är att främja god praxis och välfungerande lösningar mellan myndigheter samt att skapa en gemensam verksamhetsmodell för att stärka och effektivisera informationsutbytet. Den första åtgärden är en lägesbildsutredning som publicerades den 30 november 2011. I utredningen konstateras att trots att informationsutbyte redan utvecklats mellan vissa länder och även om nödvändig digital infrastruktur redan finns, består utmaningen ofta i att de olika ländernas informationssystem ännu inte är kompatibla i tillräcklig utsträckning. En del av utmaningarna har också att göra med olikheterna i olika länders lagstiftning.
Projektet analyserar nu resultaten av lägesbildsutredningen och planerar följande steg. Projektet är förvaltningsövergripande och medverkande är förutom finansministeriets förvaltningsområde även undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och justitieministeriets förvaltningsområden. Projektet leds av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Finansministeriet tackar alla delaktiga för ett lyckat ordförandeskap i digitaliseringsfrågor – det viktiga arbetet fortsätter under Norges ordförandeskap med gemensamma teman.
Mer information:
Katja Väänänen, specialsakkunnig, tfn s0295 530245, katja.vaananen(at)gov.fi