Finansminister Vanhanen:
OECD:s rekommendationer bör analyseras noggrant – Finlands produktivitetssprång förutsätter mod att förnya sig
Enligt finansminister Matti Vanhanen bör rekommendationerna i OECD:s landrapport om Finland som publicerades den 10 december bedömas noggrant.
”Våra ekonomiska strukturer behöver stora reformer. Under coronaåret har Finland dock visat att vi kan agera fördomsfritt, lösningsorienterat och snabbt. Samma nationella goda arbete bör upprätthållas också under de kommande åren”, säger Matti Vanhanen.
OECD bedömer att Finlands ekonomiska tillväxt kommer att vara under 2 procent under de närmaste åren. Minister Vanhanen betonar att man inte får nöja sig med det. En starkare tillväxt än väntat förutsätter dock flexibilitet i arbetslivet och bättre produktivitet.
”Den ekonomiska tillväxten har varit svag i Finland efter finanskrisen. Vi kom igång först 2015. Vi har inte råd med någon motsvarande nästan tioårig återhämtningsperiod. Perspektivet måste flyttas till tiden efter coronakrisen. Nästa vår måste vi målmedvetet förbereda åtgärder både för att höja sysselsättningsgraden och för att stärka produktiviteten och den ekonomiska tillväxten. Med lånade medel kan vi enbart skjuta upp reformer”, säger Vanhanen.
Den svaga tillväxten kommer enligt OECD under de närmaste åren kommer att påverkas av osäkerheten att göra investeringar efter coronakrisen. Därför anser Vanhanen att lösningarna för förnyelsen av arbetslivet och finansieringen av arbetslivet i synnerhet bör bedömas ur investeringssynvinkel.
Enligt Vanhanen har man i Finland lyckligtvis redan delvis tagit tag i OECD:s rekommendationer. Till exempel åtgärder som stärker ställningen på arbetsmarknaden för dem som närmar sig pensionsåldern behandlas som bäst av regeringen.
”Det har under årens lopp blivit vanlig praxis på arbetsplatserna i Finland att arbetstagare som närmar sig sextio är de första som sägs upp. Många tror att man på så sätt skapar utrymme för yngre. Vi får inte stanna upp i ett sådant nollsummetänkande. Sysselsättningsgraden måste öka i alla åldersklasser. Det är dags att göra den gemensamma kakan större.”
På kort sikt har den s.k. pensionsslussen varit ett enkelt anpassningssätt för arbetstagare och arbetsgivare. Men modellen är sist och slutligen diskriminerande mot äldre arbetstagare. Undersökningar visar också i Finland att varje gång åldersgränsen för pensionsslussar har höjts har sysselsättningen också förbättrats, och människors inkomstnivå och till och med hälsa har förbättrats.
”Åldersdiskrimineringen måste stoppas såväl i lagstiftningen som i verksamhetssätten. Attityderna måste förändras. Hälsovårdstjänsterna måste fungera smidigare så att rehabilitering och stöd finns tillgängliga när de behövs. Allt måste fås att fungera smidigt ihop så att äldre arbetstagares arbetsförmåga förbättras och att de orkar i arbetet.”
OECD har vid sidan av reformbehoven också identifierat Finlands starka sidor på arbetsmarknaden, såsom möjligheterna till permitteringar i stället för permanenta uppsägningar.
"Arbetsmarknadsorganisationerna agerade på ett berömvärt sätt på våren, när man med snabb tidtabell kunde vidta tidsbundna åtgärder som gäller bland annat permitteringar och utkomstskydd för arbetslösa, vilket gjorde vårt system mer fungerande i kristider”, tackade Vanhanen.
OECD rekommenderar också att flexibilitet i kollektivavtalen utvidgas till att omfatta alla arbetsgivare, vilket i praktiken innebär att möjligheterna till lokala avtal ökas.
”Jag anser att främjandet av lokala avtal är ett centralt verktyg med hjälp av vilket vi under de närmaste åren kan stödja våra exportbranschers konkurrenskraft. Omvärlden är osäker och föränderlig, och företag inom samma branscher kan ha olika konkurrenssituationer. Förtroende och tillräckliga möjligheter för personalen att påverka beslutsfattandet inom företaget är förutsättningar för lokala avtal. Det ligger i våra nationella händer att öka flexibiliteten”, säger Vanhanen.
Enligt Vanhanen fäster OECD med rätta också uppmärksamhet vid att öka produktiviteten och effektiviteten i de offentliga tjänsterna bland annat med hjälp av social- och hälsovårdsreformen och digitaliseringen.
”Jag påminner om att social- och hälsovårdsreformen är en av de största strukturreformerna i historien. Inom välfärdsområdet möjliggör den gemensamma budgeten, ledningen och klientuppgifterna samt personalen en reform av verksamhetssätten så att den blir kostnadseffektiv. IKT-ändringskostnaderna kommer att vara stora i inledningsskedet, men de kommer att medföra stor nytta på lång sikt”, påminner Vanhanen.
Ytterligare information:
Tuomas Vanhanen, ministerns specialmedarbetare Tuomas Vanhanen, tfn 046 923 3634, tuomas.vanhanen(at)vm.fi