Hoppa till innehåll

Regeringens svar på interpellationen om förkastande av regeringsprogrammets ekonomiska mål och sysselsättningsmål

finansministeriet
Utgivningsdatum 30.9.2020 14.17 | Publicerad på svenska 30.9.2020 kl. 14.29
Interpellationssvar

Finansminister Matti Vanhanen svarade på interpellationen om förkastande av regeringsprogrammets ekonomiska mål och sysselsättningsmål den 30 september.

Ärade talman

Interpellanterna känner oro över statens skuldsättning och underskottet. Regeringen delar denna oro. En minskad skuldsättning kräver att vi har kontroll över coronaviruset, att pandemin är överstånden och att Finland kan komma tillbaka till en bana av hållbar tillväxt. 

Men, ärade interpellanter, Finland får inget lyft av att man målar upp skrämmande scenarier, inskränker familjernas valfrihet eller driver kommunerna mot skatteförhöjningar eller nedskärningar i utbildningen. 

Regeringen har en annan uppfattning om Finlands och finländarnas sätt att klara sig. Både med tanke på hälsan och ekonomin har Finland hittills klarat sig bra i den globala osäkerheten. Regeringen genomför reformer i samarbete med näringslivet, arbetsmarknadsorganisationerna och kommunerna, så att en hållbar tillväxt är tryggad också på lång sikt. 

Krisen är gemensam, den prövar oss alla och även vid återuppbyggnaden det behövs det samarbete och inte befallningar. Den effektivaste ekonomiska politiken är för närvarande att sköta coronakrisen. Därför säkerställde regeringen vid budgetförhandlingarna att alla myndigheter har tillräckliga resurser att förhindra spridningen av coronaviruset, dvs. för testning och vård. Detta är den viktigaste orsaken till ökningen av slutsumman för nästa års budget.

Underskottet i budgetpropositionen för 2021 är 10,8 miljarder euro. I förhållande till storleken på BNP är detta måttligt i jämförelsen mellan OECD-länderna. Utöver av coronautgifterna ökades underskottet av det stöd som kommunerna fick samt av kompensationen för den minskade avkastningen från penningspel. Alla dessa utgifter är av engångsnatur. Genom besluten bromsas trycket på att höja kommunalbeskattningen nästa år. Staten klarar av coronarelaterade attacker bättre än kommunerna.

Avser interpellanterna alltså att till exempel kommunernas stöd bör utelämnas ur budgeten? 

Underskottet i nästa års statsfinanser ökade också med cirka en miljard till följd av de stimulansåtgärder som ingick i vårens tilläggsbudget. Då riktades offentliga investeringar av engångsnatur med snabb verkan till forsknings- och utvecklingsverksamheten samt till vägnätet och järnvägarna. Dessa utgifter kommer inte att permanent belasta statsfinanserna. 

Ärade talman 

De offentliga finanserna ska i sinom tid fås i balans, och först och främst ska det hållbarhetsunderskott som följer av att befolkningen blir äldre minskas. En hög ålder i åldersstrukturen, vilket leder till en för låg sysselsättningsgrad med tanke på hanteringen av de utmaningar som åldersstrukturen medför, hör till våra problem. Det är ingenting som regeringen uppfattar som oklart. 

Det väsentliga är att bevara förtroendet för regeringens beslutsförmåga. Hittills har förtroendet varit tillräckligt. Ett tecken på detta är att räntan på Finlands skuldebrev på tio år är negativ och att ränteskillnaden jämfört med Tyskland är bara någon tiondels procent. Regeringen måste dock hela tiden arbeta för att förtroendet för Finland ska förbli starkt även i fortsättningen. 

Förtroendet ökar för det första av att man nästa år återgår till ramförfarandet i statsbudgeten. För det andra uppdaterade regeringen vid budgetförhandlingarna de centrala målen för den ekonomiska politiken och fattade beslut om en färdplan för hållbarheten i de offentliga finanserna. Ett ursprungligt mål i regeringsprogrammet var en sysselsättningsgrad på 75 procent och jämvikt inom statsfinanserna år 2023 i en situation där världsekonomin utvecklas normalt och den inhemska ekonomin återspeglar den globala utvecklingen. Det är förmodligen obestridligt att den nuvarande situationen inte motsvarar den normala ekonomiska utvecklingen. Regeringen konstaterade därför att regeringsprogrammets ursprungliga mål inte är möjliga eller realistiska eftersom situation förändrats till följd av coronaviruset. Regeringen har som nytt mål att stabilisera skuldsättningen inom de offentliga finanserna i förhållande till bruttonationalprodukten före decennieskiftet. En förutsättning för detta är att de offentliga finanserna stärks. Finansministeriets nyaste uppskattning av hur mycket finanserna behöver stärkas är cirka fem miljarder euro. Enligt finansministeriets uppskattning kommer skulden att stabiliseras till 70–75 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. En sådan nivå är visserligen hög, men den är ändå bland de lägsta i euroområdet.

Man bör komma ihåg att regeringsprogrammet inte heller skrevs om när finanskrisen drabbade Finland för drygt tio år sedan. Då strävade regeringen, som också samlingspartiet ingick i, efter att återgå till en bana av hållbar tillväxt genom att även stimulera och stärka de offentliga finanserna. Denna regering strävar efter samma sak.

Ärade talman

På kort sikt eftersträvar regeringen en situation där en otillräcklig efterfrågan på arbetskraft inte begränsar sysselsättningstillväxten.

I färdplanen för hållbarheten i de offentliga finanserna ställde regeringen upp ett nytt strukturellt sysselsättningsmål: 80 000 nya sysselsatta. Åtgärderna ska stärka de offentliga finanserna med 2 miljarder euro. Besluten fattas i olika etapper. 

Med de åtgärder som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna eftersträvas, i kombination med de sysselsättningsfrämjande åtgärder som regeringen redan tidigare vidtagit, sammanlagt 31 000–36 000 nya sysselsatta. Regeringen kommer att fatta konkreta beslut som leder till detta mål. Besluten skjuts inte fram på kommande regeringar. Detta gäller också de beslut som leder till att antalet sysselsatta i åldersgruppen av personer över 55 år ökar med tio tusen.

Beslut om nästa etapp av regeringens sysselsättningsåtgärder för att nå målet om 80 000 nya sysselsatta ska fattas vid halvtidsöverläggningen, alltså på våren. Regeringen kommer att beakta alla metoder som kan tänkas förbättra sysselsättningen. 

Utöver sysselsättningen har regeringen också slagit fast andra åtgärder för att stärka de offentliga finanserna. Till dessa hör att stärka förutsättningarna för en hållbar ekonomisk tillväxt och att öka produktiviteten och kostnadsnyttoeffekten inom den offentliga servicen, och utöver det social- och hälsovårdsreformen.

Jag påminner om att en sänkning av inkomstskatten inte är en strukturell reform som stärker de offentliga finanserna. Regeringen har alltså inte för avsikt att förbättra sysselsättningen vare sig genom stora skattesänkningar eller genom en permanent ökning av statens utgifter. 

Ärade talman

Det viktigaste är nu att skapa en stabil och förutsägbar verksamhetsmiljö med så goda förutsättningar för tillväxt som möjligt. Med tanke på ekonomin är den största risken att exporten minskar och att epidemin tilltar ute i världen. Med de beslut som fattades vid budgetförhandlingarna säkrade regeringen industrins verksamhetsförutsättningar. När situationen är svår kan regeringen dessutom bli tvungen att hjälpa företagen direkt via tilläggsbudgetar.

Det kommer också en tid när finanspolitiken stramas åt. Ju snabbare man lyckas stärka de offentliga finanserna genom strukturella reformer under denna valperiod, desto mindre blir behovet av utgiftsnedskärningar och skatteförhöjningar. I dessa frågor kommer regeringen att fortsätta sitt målmedvetna arbete och hålla kontakt med olika aktörer. 

Oppositionen har ställt sin interpellation om en viktig fråga. Det finns skäl att oroa sig för skuldsättning. Interpellationens betydelse minskar dock av att frågorna avsiktligt har tagits ur sitt sammanhang. Syftet med en interpellation är att fälla regeringen och bilda en ny regering. Det förblir dock oklart om de riksdagsledamöter som undertecknat interpellationen och deras partier har någon gemensam linje som skulle kunna utgöra ett alternativ till regeringens ekonomiska politik.