Staten tar ytterligare 17,8 miljarder euro i lån 2025
Staten upptar mer lån i år än vad som budgeterats. Den viktigaste orsaken till detta är ökningen av likvidsäkerheter under året.
Statens upplåning överskrider det nominella nettoupplåningsbehov på 14,3 miljarder som budgeterats för 2025 (inklusive den tredje tilläggsbudgeten) med 3,5 miljarder euro. Nettoupplåningen till det nominella värdet omfattar förutom skillnaden mellan inkomster och utgifter i budgeten också de uppskattade emissionsförlusterna. Statens nettoupplåning uppgår till uppskattningsvis 17,8 miljarder euro 2025.
Det är typiskt att statens faktiska upplåning avviker från vad som budgeterats. I år har behovet av upplåning utökats framför allt av poster som hänför sig till skuldhanteringen. Noggrannare information om orsakerna till skillnaden mellan vad som budgeterats och nettoupplåningen fås när statens bokslutsuppgifter blir klara.
Behovet av upplåning har ökat på grund av ökade likvidsäkerheter
Staten måste ta mer lån i år än vad som budgeterats i synnerhet på grund av att de likvidsäkerheter som krävs av staten i anslutning till ränte- och valutaderivat har ökat med 3,3 miljarder euro jämfört med utgången av 2024.
Statens derivatavtal inkluderar ett säkerhetsarrangemang som minskar kreditrisken. Man har varit tvungen att öka likvidsäkerheterna, eftersom förändringarna i räntorna och i synnerhet den ökade skillnaden mellan långa och korta räntor, dvs. den skarpare räntekurvan, har ökat säkerheterna för räntederivat. Säkerheterna för valutaderivat ökade i sin tur eftersom euron stärktes i förhållande till US-dollarn.
De likvidsäkerheter som staten ställt återbetalas senast när respektive avtal förfaller till betalning, de utgör med andra ord fordringar för vilka staten får ränteinkomster. Likvidsäkerheternas inverkan på behovet av upplåning kommer i fortsättningen att minska eftersom man avstod från att ingå nya räntederivat 2024. De avtal som ingåtts tidigare påverkar emellertid beloppet av likvidsäkerheterna tills de förfaller till betalning. Förändringar i säkerheterna ingår inte i budgeten och således inte i heller det budgeterade nettoupplåningsbehovet.
Emissionsförluster har också ökat upplåningsbehovet
När staten auktionerar ut tidigare emitterade referenslån med fast ränta med lägre nominella räntor än de nuvarande marknadsräntorna, får staten mindre kapital än det nominella beloppet, vilket leder till emissionsförluster. I en sådan situation måste staten ta ett större lån till nominellt belopp för att få det lån i eurobelopp som staten behöver. Å andra sidan betalar man då på lånet en nominell ränta som är lägre än marknadsräntan.
I årets tredje tilläggsbudget har man beaktat emissionsförluster på cirka en miljard euro. Efter detta har emissionsförlusterna ökat ytterligare med ca 0,4 miljarder euro.
Mer information:
Marja Paavonen, finansråd, enhetschef, tfn 0295 530 187, marja.paavonen(at)gov.fi (statsbudgeten)
Sakari Lehtiö, finansråd, enhetschef, tfn 0295 530 439, sakari.lehtio(at)gov.fi (statens finansieringspolitik)
Jussi Tuulisaari, biträdande direktör, tfn 0295 503 819, jussi.tuulsaari(at)valtiokonttori.fi (statens skuldhantering)