Statsrådets webbplats förnyas. På webbplatsen kan förekomma tillfälliga störningar, brister i innehållet och länkar som inte fungerar.
Ändringar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde vid årsskiftet
Flera lag- och förordningsändringar som hänför sig till social-, hälso- och försäkringsområdet träder i kraft i början av år 2023. De största förändringarna har samlats här.
Välfärdsområdena ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet från början av 2023
Ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Det finns 21 välfärdsområden och Helsingfors stad har även i fortsättningen ansvar för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet. HUS-sammanslutningen ansvarar i sitt område för de särskilt föreskrivna uppgifterna inom den krävande specialiserade sjukvården. Välfärdsområdena infördes vid reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet, som är en av de mest betydande förvaltningsreformerna i Finlands historia.
Ändringar i ersättningarna för vård och undersökningar inom den privata sjukvården träder i kraft den 1 januari 2023
Besparingarna i FPA-ersättningar riktas till ersättningar för kostnader för undersökningar och vård som utförts inom den privata hälso- och sjukvården och till ersättningar för läkararvoden. I fortsättningen ersätts besök på en allmänläkares eller specialläkares mottagning till ett lika stort belopp (cirka 8 euro), med undantag för besök hos psykiater eller specialtandläkare som fortfarande ska ersättas enligt en specialtaxa.
Barnfamiljer får starkare köpkraft 2023
För att stödja barnfamiljer ska höjas temporärt: barnförhöjningen inom utkomstskyddet för arbetslösa med 20%, barnbidragets ensamförsörjartillägg med 5 euro, studiepenningens försörjarförhöjning med 10 euro och utkomststödets grunddel för barn under 18 år med 10%. Maximibeloppet för vårdtillägget till stödet för privat vård av barn ska höjas permanent. Vidare ska årssjälvrisken i systemet för läkemedelsersättning enligt sjukförsäkringslagen frysas till 2022 års nivå år 2023.
Stöd till hushållen för elenergiräkningar våren 2023
Den som ansöker om stöd kan få stöd för 60 procent av den del av elräkningen för en månad som överstiger 400 euro. Av elräkningen beaktas högst 1500 euro per månad. Stödet betalas ut på basis av elräkningarna för tiden från den 1 januari till den 30 april 2023.
Det allmänna bostadsbidraget och bostadsbidraget för pensionstagare höjs 2023 när det gäller uppvärmningskostnaderna
Låginkomsttagare ska kompenseras med 57 procent år 2023 för de kraftigt höjda priserna på uppvärmningsenergi genom en höjning av uppvärmningsnormen i det allmänna bostadsbidraget och av underhållsnormen för egnahemshus. En motsvarande höjning görs även i bostadsbidrag för pensionstagare.
Gränsen för de boendeutgifter som beaktas i bostadsbidraget för pensionstagare höjs
De maximala boendeutgifter som beaktas vid beräkningen av storleken på bostadsbidraget för pensionstagare höjs med 7,8 procent för år 2023.
År 2023 görs det en historiskt stor höjning av arbetspensionsindex
Arbetspensionsindexet är nästa år 2874. Arbetspensionsindexet stiger med cirka 6,8 procent jämfört med år 2021. De löpande arbetspensionerna justeras med arbetspensionsindexet. Då man beräknar arbetspensionsindexet är andelen ändring i lönenivån 20 procent och ändring i prisnivån 80 procent.
Vårdarvoden för stödet för närståendevård år 2023
Minimibeloppet av vårdarvodet för stödet för närståendevård stiger till 439,70 euro i månaden den 1 januari 2023 och vårdarvodet för en tung behandlingsfas till minst 879,40 euro i månaden. Också de övriga vårdarvodena för närståendevård som baserar sig på gällande avtal och arvodena för vård som ordnas under närståendevårdares ledigheter höjs på grund av indexjusteringen. Ansvaret för att ordna stöd för närståendevård överförs samtidigt från kommunerna till välfärdsområdena.
Arvodena och ersättningarna för familjevård ändras
Minimibeloppet av vårdarvodet stiger till 879,44 euro i månaden. Även de andra arvodena och ersättningar höjs på grund av indexjusteringen. Samtidigt överförs ansvaret för ordnandet av familjevård från kommunerna till välfärdsområdena.
Ändringar i lagen om pension för företagare i kraft den 1 januari 2023
Lagändringarna ska förbättra företagarnas pensionsskydd och sociala trygghet och stödja genomförandet av lagen om pension för företagare. Målet är att företagarens arbetsinkomst bättre ska motsvara värdet på företagarens arbetsinsats.
Ändringar i lagstiftningen för att höja sysselsättningsgraden i fråga om personer som fyllt 55 år
Omställningsskyddet stärks för att arbetslösa ska sysselsättas snabbare. Det nya omställningsskyddet består av en omställningspenning och en omställningsutbildning. Personer födda 1965 eller senare har inte längre möjlighet att få rätt till tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa. När det gäller personer födda 1963 och 1964 höjs åldersgränsen för tilläggsdagarna med ett år. För personer födda 1963 höjs den nedre åldersgränsen till 63 år, och för personer födda 1964 till 64 år.
Maximitiden för partiell sjukdagpenning förlängs och Förutsättningarna för beviljande av Folkpensionsanstaltens rehabiliteringspenningförmån ändras
Förutsättningarna för att få partiell sjukdagpenning ändras och maximitiden för partiell sjukdagpenning förlängs från nuvarande 120 vardagar till 150 vardagar. Förutsättningarna för beviljande av Folkpensionsanstaltens rehabiliteringspenningförmån ändras i de fall då personer är förhindrade att förvärvsarbeta, i fråga om rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid och beträffande den rehabiliteringspenning som betalas för tid i arbetsprövning.
Genom lagändringarna ser man till att tjänsterna för personer med funktionsnedsättning fortsätter i välfärdsområdena
Lagen om specialomsorger gör det möjligt i fortsättningen att producera specialomsorger på avdelningar för psykiatrisk vård av personer med funktionsnedsättning och att använda nödvändiga begränsningsåtgärder på dessa avdelningar. Lagändringarna tryggar också ordnandet och tillhandahållandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet och semesterverksamhet för barn med funktionsnedsättning i samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena. Klienternas ställning förändras inte.
Den tredje förändringen gäller de multiprofessionella expertgrupper som ska ersätta de nuvarande ledargrupperna för specialomsorger. Den ena expertgruppen fattar beslut om specialomsorger och den andra gruppen gör undersökningar och ger utlåtanden och är ett stöd till klienten i det praktiska arbetet.
I den andra fasen av reformen av tjänster för äldre förbättras särskilt kvaliteten på tjänster som ges i hemmet och boendetjänster
De reviderade bestämmelserna i socialvårdslagen om tjänster som tillhandahålls i hemmet och ändringarna av äldreomsorgslagen, lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården och lagen om privat socialservice träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2023.
Ändringarna i lagen om utkomststöd träder i kraft vid ingången av år 2023
Syftet med ändringarna i lagen om utkomststöd är att förbättra i synnerhet utsatta kunders situation och att precisera bestämmelserna om tjänsterna, uträttandet av ärenden och prövningen i enskilda fall. I lagen föreslås bestämmelser som preciserar kundens rätt att få personlig service och sektorsövergripande service. Det utfärdas också nya bestämmelser om samarbetet mellan Fpa och välfärdsområdena.
Papperslösa personer får rätt till nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster
Välfärdsområdena måste ordna nödvändiga icke-brådskande hälso- och sjukvårdstjänster för papperslösa personer och personer i en ställning som kan liknas vid att vara papperslös från och med den 1 januari 2023. Till den vård som kan anses vara nödvändig räknas till exempel tjänster i samband med graviditet och förlossning, vissa tjänster för långtidssjuka och vissa hälsoundersökningar, vaccinationer och behandlingar som behövs på grund av smittsamma sjukdomar.
Staten ersätter kostnader för praktik för yrkeshögskoleexamina inom hälsovård och det sociala området
Staten ska i fortsättningen ersätta kostnaderna för den praktik som ingår i yrkeshögskoleexamina på social- och hälsovårdsområdet. Rätten att få ersättning gäller förutom välfärdsområdena, HUS-sammanslutningen och Helsingfors stad även kommunerna, samkommunerna, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, kyrkans församlingar och samfälligheter, de enheter som producerar privata tjänster inom social- och hälsovård och småbarnspedagogik och Ålands landskapsregering.
Universitetssjukhusens uppgifter har preciserats i lagen om ordnande av social- och hälsovård
Till lagen om ordnande av social- och hälsovård har det fogats bestämmelser som preciserar och stärker universitetssjukhusens nuvarande uppgifter och ansvar när det gäller tjänster inom den specialiserade sjukvården och uppgifter som hänför sig till utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. I fortsättningen är det välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen som är huvudmän för universitetssjukhusen och som ska sköta de uppgifter som för närvarande sköts av sjukvårdsdistrikten.
Samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden inom elevhälsan säkerställs genom bestämmelser
Bestämmelserna i lagen om elev- och studerandevård, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande, socialvårdslagen och lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården har preciserats så att de motsvarar reformen av social- och hälsovården.
Lagstiftningen om mentalvård och missbrukarvård revideras
Bestämmelser om vården och om socialvårdens mentalvårdsarbete och alkohol- och drogarbete ska i fortsättningen finnas i huvudsak i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen. I mentalvårdslagen och lagen om missbrukarvård ska i fortsättningen endast finnas bestämmelser om vård oberoende av patientens vilja. Avsikten är att lagändringarna stadfästs vecka 52.