Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd
EU-jämförelse: Finlands hälso- och sjukvård är bra på många sätt, men alla har inte tillgång till vård på lika villkor

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 12.2.2026 9.30
Typ:Pressmeddelande
Kuvassa potilas on ilmoittautumassa terveysasemalla vastaanotolle.

Finländarnas hälsa är bättre än EU:s genomsnitt på många sätt, och vårt servicesystem är omfattande. Trots det visar den färska landsrapport från OECD och European Observatory on Health Systems and Policies som gäller Finland att alla inte får tillgång till vård på lika villkor i Finland. Av de som behövde medicinsk vård år 2024 meddelade 12,4 procent att de inte fick de tjänster som de behövde. Andelen är näst störst i EU.

”Rapporten visar att befolkningens tillgång till vård inte är jämnt fördelad. De människor som befinner sig på fattigdomsgränsen blir nästan två gånger oftare utan vård. När systemet utvecklas är det viktigt att identifiera den befolkningsgrupp som har de sämsta möjligheterna att få vård”, säger ledande forskare Liina-Kaisa Tynkkynen från THL. 

I och med social- och hälsovårdsreformen samordnas tjänsterna bättre

Enligt rapporten har välfärdsområdesreformen lett till att tjänsterna samordnas bättre och att ansvaren är tydligare, men välfärdsområdenas ansträngda ekonomiska läge väcker oro över systemets hållbarhet.  

Utgifterna för vården per person uppnår nästan EU:s genomsnitt, och den offentliga finansieringens andel steg till 81 procent år 2023 och uppnådde i och med det den högsta nivån på tjugo år.  

De åtgärder för att dämpa kostnaderna som infördes 2025 har höjt patientavgifterna inom primärvården och den specialiserade sjukvården, vilket kan försämra tillgången till tjänsterna i synnerhet för låginkomsttagare och de patienter som behöver många olika tjänster. 

Bristen på arbetskraft och digitaliseringen påverkar tjänsterna

Enligt rapporten är bristen på arbetskraft fortfarande ett problem med tanke på vårdens kontinuitet. Det utbildas många sjukskötare i Finland, men antalet läkare är lite lägre än EU:s genomsnitt och inte jämnt fördelat geografiskt. 

Finland har utvecklats bra när det gäller digitaliseringen av tjänsterna. Tack vare de offentliga investeringarna är e-tjänsterna är en central del av den dagliga primärvården. Andelen medborgare som sköter sina hälsoärenden via webben i Finland hör till de högsta inom EU. År 2024 använde nästan tre av fyra finländare e-tjänsterna med hälsouppgifter, och de digitala hälsoklinikerna är i alla välfärdsområden det sätt som används mest för att kontakta vården.  

Fetman ökar och ungas psykiska ohälsa väcker oro

De dödsfall som kan undvikas med sjukhusvård fortsätter att minska, men dödligheten i anknytning till alkohol och tobaksrökning och andelen självmord är fortfarande hög i Finland.  

Den ökande fetman och de psykiska problemen i synnerhet bland unga avspeglar de allt större utmaningarna vad gäller folkhälsan.  

Det positiva enligt rapporten är, att Finland hör till de EU-länder där man rör på sig mest och röker tobak minst dagligen.  

Finland bland de bästa på cancerscreening och på att minska antibiotikaanvändningen

Finland hör till EU-toppen när det gäller andelen medborgare som deltar i cancerscreening. Vi har etablerade nationella program för screening av bröstcancer, livmoderhalscancer och tjocktarmscancer, och i synnerhet vad gäller kvinnorna når screeningarna målgrupperna mycket bra.  

Finland har också lyckats bra med att minska användningen av antibiotika. Användningen har redan minskat mera än det mål som satts upp för 2030. Resultatet avspeglar enligt rapporten Finlands starka styrningssystem, effektiva tillsyn över förskrivningen av läkemedel och högklassiga primärvård.  

Rapporten State of Health in the EU som innehåller ländernas hälsoprofil för 2025 är en del av uppföljningen av hälsan, de faktorer som påverkar hälsan och servicesystemen i hela EU, där målet är att stödja det kunskapsbaserade beslutsfattandet och spridningen av god praxis i EU. 

Mer information

Pasi Pohjola, strategidirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 585, [email protected]
Liina-Kaisa Tynkkynen, ledande forskare, THL, tfn 029 5248 517, [email protected]