Genomförandet av social- och hälsovårdsreformen har sparkats igång

”Efter många år av beredning och en väntan kan vi nu äntligen starta genomförandet av reformen inom social- och hälsovården och räddningsväsendet”, konstaterade familje- och omsorgsminister Krista Kiuru när hon talade till välfärdsområdenas företrädare vid den tillställning som hölls den 26 augusti för att sparka igång social- och hälsovårdsreformen.

Kiuru påminde om att reformen börjar genomföras under mycket speciella omständigheter. ”Coronapandemin har lagt en skugga över oss redan en längre tid. Den har krävt en exceptionellt stor arbetsmängd och flexibilitet av både personalen och ledningen inom social- och hälsovården.” 

”Nu är genomförandet av social- och hälsovårdsreformen i full gång i välfärdsområdena. Vi riktar nu blicken mot månaderna innan välfärdsområdena ska inleda sin verksamhet och frågar oss vad som är kritiskt när välfärdsområdena inleder sin verksamhet och vad som ska prioriteras för att må-len för reformen ska uppfyllas”, summerade ministern.   

Välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet nästa år

Anordnarnas arbete börjar när välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet år 2022, men organiseringsansvaret överförs till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Det första välfärdsområdesvalet hålls den 23 januari 2022. Från och med 2025 kommer välfärdsområdesvalet att hållas i samband med kommunalvalet. Välfärdsområdesval ordnas i alla områden förutom Helsingfors. 

I enlighet med lagen om införande av reformen finansierar statsrådet reformen när det gäller välfärdsområdenas, HUS-sammanslutningens och Helsingfors stads beredningsuppgifter. De anslag som beviljas som statsunderstöd kan användas under åren 2021 och 2022 för inrättandet av välfärdsområdena och deras verksamhet och för kostnaderna för de temporära beredningsorganen. Kostnaderna har uppskattats bli sammanlagt cirka 62 miljoner euro. Statsrådet följer hur finansieringen används och räcker till.

”Utöver de ekonomiska stöden har vi i samarbete med de andra ministerierna också skapat många olika expertnätverk och arbetsgrupper som stöder genomförandet. I nätverken och arbetsgrupperna har man tillsammans med välfärdsområdena utarbetat bland annat färdplaner för genomförandet i syfte att ge konkreta riktlinjer för de som bereder reformen i välfärdsområdena”, sade Kiuru.   

Välfärdsområdena är självständiga aktörer

Välfärdsområdena bestämmer själva om sina tjänster, och därmed också om till exempel sitt service-nätverk.

Välfärdsområdet ansvarar för att tjänsteutbudet står i rätt proportion till invånarnas behov och att tjänsterna är tillgängliga på lika villkor. Det ska dessutom beakta de regionala och nationella behoven av beredskap för olyckor.

Ytterligare information:

Jenny Suominen, specialmedarbetare, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected], tfn 0295163109