Gratulerar ettåringarna! – dags att vända blicken framåt!

I flera välfärdsområden satsar man på främjandet av välfärd, hälsa och funktionsförmåga trots alla inbesparingar. På lång sikt ger detta också ekonomisk nytta. De bästa exemplen är så bra att de borde införas i alla välfärdsområden.

Det ekonomiska läget i välfärdsområdena var ett ständigt tema i den offentliga diskussionen under hösten. De ettåriga välfärdsområdena håller nu på att genomföra reformprogrammen och åtgärderna för anpassningen av den offentliga ekonomin. Samarbetsförhandlingar, centralisering av tjänster och digitala lösningar är verktyg som de flesta områden har i sin verktygslåda.  

Hittills har de långsiktiga åtgärderna fått mindre uppmärksamhet  – det vill säga hur man kan påverka efterfrågan på tjänster, hur befolkningens välfärd och hälsa utvecklas som helhet eller hur ojämlikheten kan minskas.  

Befolkningens välfärd och hållbar ekonomisk utveckling är inga separata frågor, utan de hänger ihop på många sätt. Vi vet i dag att behovet av social- och hälsovårdstjänster kan minskas genom att främja välfärd, hälsa och delaktighet. När social- och hälsovårdstjänsterna fungerar bra och ges i rätt tid minskar sjukfrånvaron och förtida pensioneringen, och på det sättet också samhällets totala kostnader.  Det viktigaste när man fattar beslut om anpassning av ekonomin är vilka konsekvensbedömningar besluten grundar sig på. Det är inte alltid möjligt att göra omfattande konsekvensbedömningar eller att se beroendeförhållanden när besluten måste fattas snabbt, och då ökar risken för deloptimering.   

För att få en förändring till stånd krävs det att det vidtas många åtgärder samtidigt.  Det behövs ett långsiktigt arbete inom de olika förvaltningsområdena, också utanför social- och hälsovården, och ett aktivt samarbete mellan aktörerna. Därför bereder social- och hälsovårdsministeriet ett nationellt förvaltningsövergripande program för hälsa och välfärd med syftet att främjandet av välfärd och hälsa ska ge bättre resultat.  

Finländarnas välfärd har byggts upp genom att samarbeta  –  och så vill vi ha det också i framtiden. För barn och unga är det småbarnspedagogiken och skolorna som är välfärdens hörnstenar. Skolmåltiderna och möjligheten att få röra på sig på rasterna har främjat hälsan i hela generationer. Också den åldrande befolkningen behöver mycket annat än bara social- och hälsovårdstjänster. Vi har mycket att lära till exempel av andra länders gemenskapsmodeller som stöder personer med minnessjukdomar så att de klarar sig i vardagen.   

Framgången är beroende av samarbetet mellan kommunerna, välfärdsområdena och civilsamhället

Främjandet av välfärd och hälsa är en gemensam lagstadgad uppgift för kommuner och välfärdsområden. I kommunerna har arbetet redan långa traditioner. Under det första verksamhetsåret har man kommit igång med strukturerna för välfärdsområdena. Kommunerna och välfärdsområdena skapar nu strukturerna och verksamhetsmodellerna för sitt samarbete.  

Men förutom kommunerna och välfärdsområdena är också civilsamhällesorganisationerna viktiga aktörer inom främjandet av befolkningens välfärd och delaktighet. De har bra förutsättningar att nå och stödja de som inte har möjlighet att själva söka hjälp och stöd eller de som av något annat skäl inte får hjälp i ett tillräckligt tidigt skede. Organisationsvärlden är också en kanal till många andra viktiga tjänster. Verksamheten ökar gemenskapen och minskar ensamheten.  Kommunerna och välfärdsområdena får viktig information av organisationsvärlden som bidrar till att utveckla verksamheten.  

För organisationernas verksamhetsbetingelser är kommunernas och välfärdsområdenas organisationsbidrag väsentliga. När man måste besluta om verksamheten ska stödjas av välfärdsområdet eller kommunerna finns det en risk för att en del av organisationerna missgynnas. Om bidragen skärs ned kan det betyda att civilsamhällsorganisationerna minskar, och det skulle innebära att vissa av organisationsvärldens målgrupper skulle bli utan stöd.   

Hur ser visionen av samarbetet mellan välfärdsområdena, kommunerna och organisationerna ut? 

Som en del av programmet för hållbar tillväxt utvecklar varje välfärdsområde sektorsövergripande verksamhetsmodeller för främjande av välfärd och hälsa.  Grundtanken är att personalen i välfärdsområdet ska kunna hänvisa sina kunder också till kommunernas eller civilsamhällesorganisationernas tjänster. Det kan handla om idrottsgrupper eller ett kort för avgiftsfria kulturtjänster som ordnas av kommunen, eller väntjänster eller kamratstöd som ordnas av en civilsamhällesorganisation. Till exempel i Satakunta prövar man en kulturremiss, dvs. ett för välfärdsområdena och kulturproducenterna (museer, Pori Sinfonietta, teatern Rakastajat) gemensamt förfarande där man erbjuder kulturupplevelser till människor i en svår livssituation. 

Informationen om de sektorsövergripande tjänsterna ska ges via de digitala tjänstepaletter som ska tas i användning i välfärdsområdena. I Österbotten fokuserar man på motionstjänster och verksamhet som främjar motion. Och i Södra Karelens välfärdsområde har man utvecklat en gruppbaserad livsstilshandledning för unga, arbetslösa och partiellt arbetsföra. Verksamheten har utvecklats som ett samarbete mellan kunder, välfärdsområdet, kommunerna, sysselsättningstjänsterna och den tredje sektorn. I Lappland har man utvecklat en välfärdsremiss och en utbildning om detta och satt ihop både ett nationellt och ett regionalt nätverk för välfärdsremisserna.  

Nu när man har vidtagit de inledande åtgärderna med reformerandet och anpassningen i välfärdsområdena är det dags att vända blicken mot de framtida möjligheter som strukturerna ger. För att anpassa ekonomin behövs det mer än bara inbesparingsåtgärder. Åtgärderna för främjandet av befolkningens välfärd, hälsa och funktionsförmåga är en förutsättning för en hållbar ekonomi. Också att låta bli att genomföra dem får konsekvenser.  

Men till min glädje ses viljan att satsa på befolkningens välfärd och hälsa redan nu i välfärdsområdenas reformprogram och strategier, som också resulterat i konkreta åtgärder. Till exempel i Södra Karelen har man lyft fram förebyggandet och hälsofrämjandet som en av de styrande principerna vid reformerandet av verksamheten. Enligt Mellersta Finlands förslag borde åtgärderna för främjande av välfärd kopplas till teman som rör motion, psykisk hälsa och säkerhet. Syftet är samhällspåverkan. I Päijänne-Tavastland satsar man på att utveckla strukturer och verksamhetsmodeller för främjande av välfärd och hälsa. Och det görs ett värdefullt arbete också på många andra håll. Förhoppningsvis får vi se flera lika lyckade exempel i välfärdsområdena. 

Annakaisa Iivari
avdelningschef

Källor och mer information

Investeringar för programmet för hållbar tillväxt: 

• Institutet för hälsa och välfärd: Lähtötilanne hyvinvointialueiden hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen ja ehkäisevän päihdetyön koordinaatiossa (julkari.fi) (på finska)
• Kommunförbundet: Kommunernas och välfärdsområdenas samarbete och kontaktytor  (kommunförbundet.fi 
• Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen kustannusesimerkit (THL) (på finska)
• Vaikuttavuus ja kustannukset (THL) (på finska)