Kommittén för social trygghet diskuterade byråkratifällorna, förmånerna vid arbetsoförmåga och sambandet mellan ekologiskt hållbar välfärd och social trygghet

Kommittén för social trygghet inledde beredningen av riktlinjerna i fråga om byråkrati- och informationsfällor vid sitt möte den 21 mars 2022.  

”Incitamenten för sysselsättning har blivit betydligt bättre jämfört med 1990-talet, men fortfarande finns det byråkratifällor särskilt i situationer där en person eller ett hushåll får flera överlappande förmåner. För att undanröja byråkratifällorna krävs det oundvikligen att man måste balansera mellan incitamenten för att arbeta, den sociala trygghetens tillräcklighet och den offentliga ekonomins hållbarhet. 

Systemet för social trygghet innehåller oundvikligen bidrags- eller byråkratifällor när utgångspunkten är att människan ska kunna leva på den sociala tryggheten. Det är dock möjligt att minska fällorna och försöka påverka var de finns. Med tanke på sysselsättningen lönar det sig främst att försöka undanröja de byråkratifällor som beror på förmånerna och inkomstklasserna eller de som påverkar sysselsättningen mer än i genomsnitt. Byråkratifällornas skadliga verkningar på sysselsättningen kan också minskas genom de skyldigheter och tjänster som är förknippade med erhållandet av förmånerna”, påpekade ledande specialsakkunnig Olli Kärkkäinen som är medlem i sektionen för forskning och utvärdering.   

Diskussionen i Kommittén för social trygghet inleddes utgående från presidiets utkast. Det konstaterades att diskussionen om samordningen av tjänster och förmåner och de övriga diskussioner som kommer att föras i kommittén under våren kommer att bidra till en bättre helhetsbild av läget.  

Under våren 2022 ska kommittén för social trygghet kartlägga problemen genom remissdebatter.  Avsikten är att bli klar med riktlinjerna på hösten. Den preliminära tidsramen för remissdebatterna anges i kommitténs presentationsmaterial (bilaga 2, diorna 45-47).   

• Bilaga 2 Diapresentation 

Utredning om andra länders reformer av förmåner vid arbetsoförmåga

Kommittén för social trygghet tog del av en redogörelse om de reformer av system för förmåner vid arbetsoförmåga som genomförs i några andra länder. I jämförelseländerna Österrike, Norge, Sverige och Estland hade antalet personer som gick i invalidpension ökat före reformerna, och invalidpension hade blivit vanligare särskilt bland unga vuxna.   

I Sverige och Norge har förmånen vid arbetsoförmåga blivit en typ av dagpenningsförmån. I Estland har man övergått till en förmån som baserar sig på arbetsförmågan och som beviljas till fullt belopp eller som delförmån. De som får delförmån är skyldiga att delta i verksamhet som aktiverar och stöder jobbsökningen. I Österrike har man ersatt den tidsbundna invalidpensionen med en typ av dagpenning för rehabilitering eller omskolning. I de ovannämnda länderna beviljas nu förmånerna vid arbetsoförmåga i regel endast på grund av bestående arbetsoförmåga. Man har försökt förbättra unga människors situation genom att avskilja förmånerna för unga från de äldsta åldersgruppernas förmåner. 

Ekologiskt hållbar välfärd och social trygghet

Kommittén behandlade också sambandet mellan ekologiskt hållbar välfärd och social trygghet samt informationspaketet Elonkehä om klimatförändringen och den sociala tryggheten, som ges ut i april 2022. Informationspaketet är ett resultat av samarbetet inom strategisk forskning och kommitténs partnerskapsamarbete.    

I rapporten konstateras det att det behövs större hållbarhetsförändringar för att upprätthålla välfärdsstaten, och att de borde innefatta förändringar både på systemnivå och på individnivå. Hållbarhetsförändringarna påverkar arbetsbranscherna och sysselsättningen, behoven av arbetskraft, energipriserna, boendet, konsumtionen, transporterna och livsmedelssystemen. 

”Hållbarhetsförändringarna kan öka ojämlikheten om man inte använder sådana metoder som minskar sårbarheten och förstärker möjligheterna att tillämpa nya lösningar. Man måste bestämma vilka problem som ska lösas genom att utveckla den sociala tryggheten och vilka som ska lösas med andra politiska instrument till exempel inom energi- eller bostadspolitiken”, konstaterar specialsakkunnig Paula Schönach och professor Mikael Hildén. 

Till kommitténs mellantidsrapport fogas senare ett avsnitt om sambandet mellan den gröna omställningen och den sociala tryggheten. 

Se även:

• Video om kommitténs webbinarium 16.3.2022 om den gröna omställningen och social trygghet (på finska): Hyvinvointi muuttuvassa yhteiskunnassa: reilu vihreä siirtymä ja sosiaaliturvan rajat
• Medborgarnas åsikter om den sociala tryggheten enligt enkäten Medborgarpulsen 24.2.2022, dior 31–34 (på finska)

----
Kommittén tog del av promemorian om förändringarna i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Dessa frågor behandlades på kommitténs möte i november 2021. Utifrån promemorian utarbetas senare ett arbetsdokument till kommitténs publikationsserie. 

• Pressmeddelande, 29 november 2021

Mötesmaterial:

• Möteskallelse
• Bilaga 1  Utkast till protokollet om det senaste mötet (14.2.2022)
• Bilaga 2 Diapresentation 
• Bilaga 3 Byråkratifällor  - presidiets förslag till riktlinjer 
• Bilaga 4 Förändringarna i arbetslivet och på arbetsmarknaden

Mer information:

Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 029 524 7228, [email protected]
Olli Kärkkäinen, ledande specialsakkunnig, tfn 029 553 0545 [email protected]
Antti Mielonen, specialsakkunnig, Pensionsskyddscentralen, [email protected]
Paula Schönach, specialsakkunnig, Aalto universitet, [email protected]
Mikael Hildén, professor, Finlands miljöcentral, [email protected]
Heli Backman, andra vice ordförande för kommittén för social trygghet, avdelningschef, tfn 0295 163 668
Liisa Siika-aho, tredje vice ordförande för kommittén för social trygghet, direktör, tfn 0295 163 085, [email protected]                                                                              
Tuulia Nieminen, kommunikationsexpert, tfn 0295 163635, [email protected]