Lagändringar förbättrar social- och hälsovårdens beredskap för störningssituationer och hot
Social- och hälsovårdens förmåga att svara på olika störningssituationer och hot i samhället förbättras genom att man förenhetligar aktörernas beredskapsplanering och skapandet av en lägesbild. Ändringarna i hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen som gäller beredskapsplanering träder i kraft den 1 mars 2021. Avsikten är att republikens president stadfäster lagarna den 12 februari.
Kommunernas och samkommunernas skyldighet att i enlighet med beredskapslagen göra upp regionala och lokala beredskapsplaner kvarstår också i fortsättningen. Avsikten är att det fleråriga, stegvis framskridande arbetet ska resultera i beredskapsplanering och skapande av en lägesbild på riksnivå som grundar sig på enhetliga modeller. Det här är till hjälp för det lokala, regionala och riksomfattande beredskapsarbetet och upprätthållandet av lägesbilden.
Nationell riskbedömning som grund för beredskapsplaneringen
Grunden för den riksomfattande och enhetliga beredskapsplaneringen är den nationella riskbedömningen, som förnyas vart tredje år. I den nationella riskbedömningen avtalar man sektorsövergripande om de viktigaste störningssituationerna och hoten i samhället, som olika sektorer ska ha beredskap för.
Störningssituationerna i den nationella riskbedömningen har delats in i hot och storolyckor som har samband med stabiliteten i samhället, tekniken och logistiken samt hälsosäkerheten. Alla dessa störningssituationer och risker berör direkt eller indirekt social- och hälsovårdsverksamheten och aktörerna inom social- och hälsovården.
Enligt den nya lagstiftningen styrs den riksomfattande enhetliga beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården av sjukvårdsdistrikten med universitetssjukhus inom fem geografiska specialupptagningsområden. Specialupptagningsområdena samarbetar sinsemellan och enligt enhetliga principer så att beredskapsplaneringen blir en riksomfattande helhet. Lägesbilden för hälso- och sjukvården samlas på samma sätt in enligt modellen med fem specialupptagningsområden. För lägesbilden samlar man in information om bland annat servicesystemets funktion och belastning, personal- och materialresurser och stödtjänsternas funktion.
Också beredskapen inom socialvården stärks
En enhetlig beredskapsplanering och skapandet av en lägesbild hör också till socialvårdens verksamhet. Till socialvårdslagen fogas en allmän skyldighet att vidta förberedelser som motsvarar bestämmelsen i beredskapslagen. En enhetlig beredskapsplanering för socialvården och hälso- och sjukvården genomförs på så sätt att kommunerna inom sjukvårdsdistriktets område utarbetar en gemensam plan under ledning av den myndighet som svarar för socialvården i den kommun där centralsjukhuset finns.
Det organ som ansvarar för socialvården i kommunen ska på samma sätt som tidigare inom sitt eget område samla in och analysera information om sådana störningar och hot om störningar som äventyrar befolkningens sociala trygghet och välfärd samt genomförandet av socialvården. En enhetlig lägesbild skapas i fortsättningen på så sätt att socialvården i städer med centralsjukhus samordnar lägesbilden av socialvården regionvis.
Behoven att utveckla lagstiftningen har konstaterats redan innan coronaviruspandemin. Pandemin har dock markerat behovet av utvecklingsarbete och bland annat vikten av materiell beredskap.
Ytterligare information:
Pekka Tulokas, beredskapsdirektör, tfn 029516 3202, [email protected]
Lasse Ilkka, specialsakkunnig, tfn 029516 3714, [email protected]