Statsrådet och ministerierna Media
Meny
Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Minister Kiuru: Barn och unga med psykisk ohälsa bör få hjälp i sin vardagsmiljö

Social- och hälsovårdsministeriet 21.11.2019 10.51 | Publicerad på svenska 22.11.2019 kl. 10.03
Kolumn

Igår firades barnkonventionens dag. Dagen till ära tog hundra barn och ungdomar över statsrådet och framförde sina hälsningar till regeringen. I den deklaration om barnens vilja som de överlämnade föreslås bland annat att det i skolorna införs årliga kontroller av den psykiska hälsan i likhet med tandkontrollerna.

Barnens och ungdomarnas förslag ger uttryck för förståelig oro. Enligt olika undersökningar lider cirka 20–25 procent av de unga av någon form av psykisk ohälsa, och psykisk ohälsa hör till de vanligaste hälsoproblemen bland skolelever och unga vuxna.

Mer allmänna psykiska besvär bör skötas inom primärvården

Det finns också en obalans i mentalvårdstjänsterna och behandlingen av problem. I synnerhet unga lider i högre grad än tidigare av psykisk belastning, vilket är lindrigare än sjukdom men tar sig uttryck i sömnsvårigheter och ångest- och depressionssymtom. Trots det behandlas psykisk ohälsa hos unga allt oftare inom den specialiserade sjukvården.

FN:s kommitté för barnets rättigheter har uppmanat Finland att stärka mentalvårdstjänsterna för barn och garantera tillgång till behövliga undersökningar och behandlingar samt att effektivisera åtgärderna för att förebygga självmord bland unga.

Avsikten är att det ska bli lättare att få vård genom att vårdgarantin i primärvården skärps så att var och en i fortsättningen får icke-brådskande vård inom en vecka från det att vårdbehovet bedömts. Vårdgarantin inom primärvården gäller både fysiska och psykiska hälsoproblem, utan att avskilja den psykiska hälsan från primärvården som helhet.

Barns och ungas psykiska hälsa byggs upp i vardagen – fler lågtröskeltjänster behövs

Barns och ungas psykiska hälsa är en av prioriteringarna i den nationella strategi för psykisk hälsa som är under beredning. Huvudtanken är att psykisk hälsa byggs upp i vardagen. Grunden för den psykiska hälsan byggs i flera avseenden upp i barndomen och ungdomen. I bästa fall stöder hela uppväxtmiljön och studiemiljön den psykiska hälsan och gör det möjligt för de psykiska resurserna att utvecklas positivt.

För barn och unga är skolan en viktig del av vardagen, och därför bör också tjänster finnas tillgängliga med låg tröskel i anslutning till skolor och läroanstalter.

Vid social- och hälsovårdsministeriet pågår arbete för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster med låg tröskel inom tjänsterna på basnivå. Vi har samtidigt för avsikt att söka metoder för att i skol- eller läroanstaltsmiljön etablera korta tidiga interventioner i de vanligaste psykiska besvären. En kort terapiperiod som erbjuds snabbt, intensivt och med låg tröskel är ett effektivt stöd vid lindrig psykisk ohälsa. Inom den specialiserade sjukvården frigörs samtidigt resurser, som då kan användas för att behandla allvarligare psykiska problem.

Enligt artikel 24 i FN:s konvention om barnets rättigheter har barnet rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering. Vår uppgift är att säkerställa att inget barn berövas sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.

Krista Kiuru
familje- och omsorgsminister

Tillbaka till toppen