Slutrapporten om totalreformen av lagen om utkomststöd är klar
.png/a080138a-804e-4847-359f-dec1c764ff7f?t=1734507396048&width=1200)
Arbetsgruppen som har berett totalreformen av lagen om utkomststöd har nu publicerat sin slutrapport. Rapporten innehåller arbetsgruppens slutledningar om hur målen för totalreformen av lagen om utkomststöd kan uppnås. Arbetsgruppens mandatperiod löpte ut den 31 december 2024.
I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska regeringen genomföra den totalreform av utkomststödet som riksdagen förutsätter så, att större tonvikt läggs på individens förmåga att klara sig självständigt, det långvariga beroendet av utkomststöd minskas och utkomststödet ges tydligare konturer av en förmån som hör till grundskyddet, beviljas i sista hand och kräver prövning.
I rapporten föreslår arbetsgruppen åtgärder som ska stärka utkomststödets karaktär av en förmån som beviljas i sista hand och temporärt och för att förebygga marginalisering. Arbetsgruppen har också bedömt möjligheterna att uppnå de sparmål för utgifterna för utkomststöd som ingår i regeringsprogrammet.
År 2023 beviljades det utkomststöd till 263 000 hushåll och 387 000 personer. Det motsvarar 7 procent av hela befolkningen. Utgifterna för utkomststöden uppgick totalt till 778 miljoner euro år 2023.
”Ursprungligen var det meningen att utkomststödet ska beviljas i sista hand och temporärt för att trygga försörjningen när det är som svårast. Människan har rätt att få stöd enligt sina behov genom förmåner och tjänster för olika livssituationer. Åtgärderna i rapporten skulle enligt arbetsgruppens utredning stärka utkomststödets roll som ett stöd som ges i sista hand och temporärt och göra det lättare att ingripa tidigare så att behovet av utkomststödet inte blir långvarigt”, säger arbetsgruppens ordförande, avdelningschef Liisa Siika-aho.
Utkomststödet beviljas i sista hand och är förpliktande
Arbetsgruppen har utrett hur utkomststödets förpliktande karaktär skulle kunna stärkas. De föreslagna åtgärderna gäller att göra det möjligt att sänka grunddelen för de som inte har sökt de primära förmånerna, att effektivisera processen för sänkningen av grunddelen och att skärpa kravet om att arbetslösa ska anmäla sig som arbetssökande.
Enligt arbetsgruppen skulle man kunna kräva att de som ska anmäla sig som arbetslös arbetssökande också ska söka heltidsjobb. För att inte riskera att grunddelen sänks ska alltså detta krav uppfyllas även om den arbetsföra arbetar på deltid eller företagsverksamheten inte är lönsam eller den studerande inte har möjlighet att få studiestöd.
Enligt arbetsgruppen kan lagstiftningen ändras så, att det blir möjligt att sänka utkomststödets grunddel även om skyldigheterna i praktiken försummas bara en gång. Den föreslår också att grunddelen ska kunna sänkas om personen inte har sökt de primära förmånerna. Dessutom skulle förfarandet för sänkningen av grunddelen kunna göras smidigare.
De som ansöker om utkomststöd ska alltid ha möjlighet att undvika en sänkning av grunddelen och sanktioner på grund av arbetslöshetsförmåner genom att ansöka om primära förmåner eller genom att delta i arbetskraftsservicen på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen.
Unga som får utkomststöd ska komma in i arbetslivet så fort som möjligt
Behovet av grundläggande utkomststöd är störst hos ensamboende och unga. I synnerhet unga i åldrarna 18–24 är överrepresenterade bland stödmottagarna. De får vanligtvis dock stöd bara en kort tid.
Enligt arbetsgruppen är det möjligt att öka kommunernas andel av utgifterna för ungas utkomststöd. Antalet unga i åldrarna 18–25 som får utkomststöd är 24000–33000 i månaden. År 2023 betalades det 273 miljoner euro i grundläggande utkomststöd till sammanlagt 106 000 unga.
Kommunen skulle kunna stå för 100 procent för utkomststödet för de unga i åldrarna 18–25 som bor ensamma eller med personer i samma ålder. Nu utgör kommunens finansieringsandel 50 procent.
”Kommunerna har den bästa kännedomen om studieplatserna, arbetsplatserna och tjänsterna för unga. Kommunerna skulle också kunna utreda möjligheten att erbjuda unga sommarjobb i stället för att finansiera utkomststöd. En större finansieringsandel för kommunerna skulle leda till att unga skulle kunna sysselsättas så fort som möjligt och att stödperioderna skulle bli så korta som möjligt”, säger Siika-aho.
Totalreformen av utkomststödet förebygger marginalisering
Syftet med arbetsgruppens åtgärder är att det skärpta kravet på att arbetslösa ska anmäla sig som arbetssökande ska leda till att de arbetslösa söker sig till de sysselsättningsfrämjande tjänsterna fortare. Enligt den lag om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen som trädde i kraft vid ingången av 2025 ska myndigheterna göra upp en sektorsövergripande sysselsättningsplan enligt klientens servicebehov inom 3 månader från det att servicebehovet konstaterades. Arbetsgruppen föreslår också att man fortfarande ska hänvisa arbetslösa som får utkomststöd till en aktiveringsplan enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. I fråga om unga över 25 år ska man om möjligt påskynda hänvisningen till en aktiveringsplan.
”Med skärpningen av den förpliktande karaktären avses i praktiken också att förmånerna bättre än tidigare kombineras med effektiva tjänster som ges i tid. Reformen av utkomststödet är därför central också med tanke på utvecklandet av tjänsterna. För att kunna förebygga marginalisering krävs det satsningar på tjänsterna. Att förutsätta att någon tar emot en tjänst som inte finns går såklart inte”, säger avdelningschef Liisa Siika-aho.
Förslag till åtgärder för att uppnå sparmålen
Arbetsgruppen har också bedömt vilka åtgärder som behövs inom den närmaste framtiden för att uppnå de sparmål som satts upp för reformen. Enligt regeringsprogrammet är sparmålet i fråga om totalreformen av utkomststödet 70 miljoner euro.
De åtgärder som stärker utkomststödets förpliktande karaktär kan ge besparingar genom att stödperioderna förkortas. Genom att precisera den lagstiftning som hänför sig till sänkningen av grunddelen kan man spara uppskattningsvis 24 miljoner euro.
Enligt gällande 11 § 2 mom. i lagen om utkomststöd ska 150 euro per månad av inkomsttagarens förvärvsinkomster inte beaktas. De skyddade beloppen har avskaffats också för andra förmåner i förmånssystemet. Genom att slopa förvärvsinkomstavdraget kan man spara cirka 20 miljoner euro i utgifterna för utkomststöd på 2026 års nivå.
Arbetsgruppen bedömde också om sådana förvärvsinkomster och bidrag som anses ringa skulle kunna beaktas till fullt belopp. Utkomststödet är en stödform som ska användas i sista hand och där man i regel ska beakta alla slag av inkomster. När bidrag beaktas som inkomst går det snabbare för FPA att utreda de individuella situationerna. Inkomst som unga fått av sommarjobb eller mindre gåvor som unga under 18 år fått borde man enligt arbetsgruppen också i fortsättningen kunna låta bli att betrakta som inkomst för en familj som får utkomststöd. Om ringa förvärvsinkomster och bidrag skulle beaktas till fullt belopp skulle man spara cirka 3 miljoner euro på 2026 års nivå.
Arbetsgruppen utredde också möjligheten att minska utkomststödets grunddel lite. Genom att minska utkomststödets grunddel med 1 procent skulle man vid behov kunna spara cirka 12 miljoner euro.
”Utkomststödet är en behovsbaserad förmån, och den individuella livssituationen ska beaktas också i fortsättningen. Eftersom utkomststödet också ska trygga försörjningen för familjen som helhet måste konsekvenserna för barnens försörjning beaktas i reformen”, säger avdelningschef Liisa Siika-aho.
Rapporten stöder beredningen av totalreformen av lagen om utkomststöd
”I rapporten har arbetsgruppen samlat de åtgärder som den anser kan bidra till uppnåendet av målen för totalreformen i regeringsprogrammet. Utifrån rapporten fattar regeringen beslut om hur man ska framskrida”, säger avdelningschef Liisa Siika-aho.
Arbetsgruppens rapport ska utnyttjas för beredningen av totalreformen av lagen om utkomststöd. Totalreformen bereds vid ministeriet våren 2025. Regeringens proposition ska lämnas till riksdagen hösten 2025. Våren 2025 ordnas det ett diskussionsmöte om utkastet till regeringens proposition, och utkastet sänds på remiss.
Totalreformen av lagen om utkomststöd är en del av reform av den sociala tryggheten.
Mer information
Liisa Siika-aho, avdelningschef, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 163 085, [email protected]