Statsrådet och ministerierna Media
Meny
Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Ledningsgruppen för social- och hälsovårdsreformen diskuterade grundlagen och utlysningar av statsunderstöd

19.5.2020 12.59 | Publicerad på svenska 26.5.2020 kl. 11.25
Pressmeddelande

Ledningsgruppen för social- och hälsovårdsreformen fick den 18 maj en översikt över bedömningen av grundlagsenligheten och utlysningarna av statsunderstöd.

Bedömning av grundlagsenligheten utgångspunkt för reformen

Regeringsrådet Auli Valli-Lintu (social- och hälsovårdsministeriet) presenterade social- och hälsovårdsreformens perspektiv och förhållande till grundlagen. Med stöd av grundlagen förutsätts det att det allmänna vidtar effektiva åtgärder för att tillgodose de sociala rättigheterna på ett jämlikt sätt i hela landet. 

Regeringens proposition ska bedömas särskilt med tanke på sociala rättigheter, jämlikhet, språkliga rättigheter och övriga grundläggande fri- och rättigheter enligt grundlagen, demokratin samt den kommunala självstyrelsen och landskapets självstyrelse.

Organiseringen av landskapets förvaltning och skötseln av ekonomin samt den statliga styrningen bör bedömas utifrån genomförandet av självstyrelsen. Propositionens finansieringsmodell och konsekvenser för den kommunala ekonomin ska bedömas utifrån den finansieringsprincip som hör till den kommunala självstyrelsen och tryggandet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Områdesindelningen ska bedömas både med tanke på de allmänna förutsättningarna för områdesindelningen och tryggande av de grundläggande sociala rättigheterna. 

Vid förvärv av tjänster från privata tjänsteproducenter ska man bedöma grundlagsbestämmelserna om överföring av offentliga förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter. Vid ordnandet av landskapens förvaltning och tjänster ska man beakta rätten för var och en att använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, samt det allmännas skyldighet att tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. 

Dessutom ska internationella människorättskonventioner beaktas i lagstiftningen och vid tolkningen av de grundläggande fri- och rättigheterna.

Betydande juridiska skillnader i tillgången till välfärdstjänster

Dagens servicesystem inom social- och hälsovården är splittrat och tryggar inte längre på det sätt som avses i grundlagen lika tillgång till social- och hälsovårdstjänster. Grundlagsutskottet har flera gånger framfört att det finns ett akut behov av en social- och hälsovårdsreform för att trygga de grundläggande fri- och rättigheterna.

Skillnaderna mellan befolkningsgrupperna och mellan regionerna har ökat, vilket syns som skillnader i välfärd och hälsa. Uppdelningen av servicestrukturen mellan basnivå och specialiserad nivå samt många aktörers egna budgeter leder till deloptimering, vilket i sin tur leder till att kunderna bollas mellan tjänster och aktörer.

En del kommuner är för svaga för att ansvara för  ordnandet av social- och hälsovårdstjänster. Strukturerna för ordnandet av social- och hälsovården är splittrade och förvirrande. Det är också svårt att få tillgång till personal i vissa regioner. Dessutom försvårar i framtiden förändringarna i befolkningsstrukturen allt mer ordnandet av tjänster. 

Statsunderstöd som stöder social- och hälsovårdsreformen framskrider

Ledningsgruppen för social- och hälsovårdsreformen fick en översikt över utlysningarna av statsunderstöd för programmet Framtidens social- och hälsocentral och för den regionala beredningen av strukturreformen inom social- och hälsovården.

Ansökningstiden gick ut den 30 april. Statsunderstödsbesluten fattas i juni 2020.

Ytterligare information

Kirsi Varhila,  ledningsgruppens ordförande, kanslichef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 338, [email protected]

Kokoustiedote sote-uudistus
Tillbaka till toppen