Statsrådet och ministerierna Media
main-mobile-navigation-header
Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Ledningsgruppen för social- och hälsovårdsreformen behandlade konsekvensbedömningsfrågor vid sitt möte den 27 april

30.4.2020 15.36
Nyhet

Ledningsgruppen för social - och hälsovårdsreformen sammanträdde måndagen den 27 april på distans för att höra om bedömningen av konsekvenserna av de lagar som gäller social- och hälsovårdsreformen, vårdlandskapets organiseringsansvar och köp av tjänster från privata tjänsteproducenter, finansieringen av flygtjänsterna inom den prehospitala akutsjukvården samt systemet med pensionsavgifter när arbetsgivaren överförs från kommunen till vårdlandskapet.

Social- och hälsovårdsreformen har omfattande konsekvenser för alla samhällssektorer

Beredningen av social- och hälsovårdsreformen omfattar en bedömning av konsekvenserna av de nya lagar och de ändringar i gällande lagar som bereds i samband med reformen.

Syftet med konsekvensbedömningen är att för lagberedarna, beslutsfattarna och berörda parter ta fram kunskap om konsekvenserna av den lagstiftning som är under planering, konsekvensernas betydelse och möjligheterna att lindra eventuella skadliga konsekvenser.

Noora Heinonen från finansministeriet och Piia Pekola från social- och hälsovårdsministeriet presenterade bedömningen av konsekvenserna av lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen och Ilpo Helismaa från inrikesministeriet kompletterade deras presentation till den del det gäller reformen av räddningsväsendet.

I konsekvensbedömningen av social- och hälsovårdsreformen behandlades bland annat konsekvenserna för ekonomin, myndigheternas verksamhet, samhället, allmänheten, de språkliga rättigheterna, personalen och IKT-systemen.

Social- och hälsovårdsreformen har betydande konsekvenser för myndigheternas verksamhet. Antalet organisationer som ordnar social- och hälsovårdstjänster minskar betydligt när organiseringsansvaret överförs från kommunerna till vårdlandskapen. Detta har betydande konsekvenser för personalen, eftersom över 200 000 arbetstagare övergår från kommunerna till anställning hos vårdlandskapen.

Social- och hälsovårdsreformen har också konsekvenser för demokratin, eftersom man till följd av reformen inför ett nytt landskapsval. I konsekvensbedömningen av social - och hälsovårdsreformen beaktades också digitalisering och informationshantering. De kommande utvecklingsbehoven i anslutning till dessa kan identifieras bland annat i samband med reformen av patientdatasystemen i hela landet.

Presentation av organiseringsansvaret och privata tjänsteproducenter, flygtjänsterna inom den prehospitala akutsjukvården samt pensionsavgifterna

Pirjo Kainulainen från social- och hälsovårdsministeriet presenterade vårdlandskapets organiseringsansvar och köp av social- och hälsovårdstjänster från en privat tjänsteproducent.

Ismo Tuominen från social- och hälsovårdsministeriet och Arto Salmela från finansministeriet berättade om finansieringen av flygtjänsterna inom den prehospitala akutsjukvården efter social- och hälsovårdsreformen.

Marja Isomäki från finansministeriet presenterade social- och hälsovårdsreformens inverkan på pensionsavgifterna för Kevas medlemssamfund. När social- och hälsovårdspersonalen övergår från kommunerna och samkommunerna till vårdlandskapen, ska också finansieringen av pensionssystemet och fördelningsgrunderna ses över.

Mer information:

Päivi Salo, mötets ordförande, generalsekreterare, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 113, [email protected]

Tillbaka till toppen