Välfärdsområdenas skyldigheter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde minskas
Välfärdsområdenas och social- och hälsovårdsaktörernas skyldigheter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde minskas planmässigt. Den statssekreterargrupp som har tillsatts som stöd för regeringens beredning gick i oktober igenom cirka 200 förslag om hur olika skyldigheter och normer skulle kunna minskas eller avvecklas.
Regeringen fick förslag från välfärdsområdena och de centrala intressegrupperna. I det första skedet behandlade statssekreterargruppen förslagen och lade upp riktlinjer för hur de skulle kunna genomföras vid den fortsatta beredningen.
Förslagen behandlas i ministerarbetsgruppen för ett hållbart välfärdssamhälle. Syftet är att se till att förslagen om avvecklandet av normerna behandlas, väljs och genomförs planenligt.
Avvecklandet av normer och reformerandet av verksamhetssätten understöds av ministerarbetsgruppen för ett hållbart välfärdssamhälle, dvs. Kaisa Juuso (saf) som ordförande , kommun- och regionministerAnna-Kaisa Ikonen (saml) som viceordförande och idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist (sfp), jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (kd), minister för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen (saml) och inrikesminister Mari Rantanen (saf).
Flera förslag om hur skyldigheterna kan minskas
Flera av de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet bereds redan. Under våren ska man bedöma och bereda förslaget till förordningsändringen om att utöka sjukskötarnas begränsade rätt att förskriva läkemedel till att också gälla distansmottagningar. Samtidigt ska sakkunniggruppen bedöma om rätten att förskriva läkemedel skulle kunna omfatta ett större läkemedelsutbud.
Även möjligheten att pröva läkemedelsförskrivning för ett begränsat läkemedelsutbud för en viss tid ska utredas. Dessutom bereds en ändring i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som innebär att begränsningarna av optikerverksamheten skulle slopas.
Statssekreterargruppen har påpekat att den gällande lagstiftningen redan nu möjliggör flexiblare och lättare förfaranden på många områden i välfärdsområdena. Detta gäller bland annat innehållskraven för inspektionsrapporterna om egenkontrollen, diabetessköterskors rätt att förskriva ögonbottenfotografering och farmaceuters läkemedelsdistribution.
Ett av de förslag som bereds handlar om att apoteken ska kunna överväga att avvika från receptet under vissa villkor, om det till exempel är svårt att få läkemedlen av någon orsak eller om det finns ett uppenbart fel i receptet. När apoteket på basis av en farmaceutisk bedömning kan ge ett annat läkemedel med samma verksamma ämne utan att behöva kontakta en läkare kan kunden få sitt läkemedel snabbare från apoteket.
Det planeras också flera ändringar som minskar mängden läkarintyg och läkarutlåtanden inom den offentliga primärvården. På det här sättet får man mera tid för patientarbetet. Intyg som kan minskas är bland annat intygen till läroanstalter till exempel om specialdieter, intygen för hobbies, intygen för inhibering av resor och utlåtandena om vapentillstånd. Läget blir bättre också då utlåtandena kommer smidigare än förut från läkarna till Fpa och då Fpa kan fatta beslut med längre giltighetstider.
En del lättnader har redan börjat genomföras
En del skyldigheter har redan slopats under den här regeringsperioden. Till exempel vaccinationer ska få utföras av de flesta yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, och även apotekspersonalen ska få vaccinera.
Dessutom har registreringsförfarandet i Soteri-registret ändrats så att enskilda näringsidkare inom social- och hälsovård och andra motsvarande tjänsteproducenter inom social- och hälsovården kan inleda sin verksamhet genast när de har lämnat in sin registeransökan.
I och med en lagändring som träder i kraft den 1 april 2025 minskar också välfärdsområdenas skyldigheter att erbjuda körkortsintyg. Syftet med ändringen är att välfärdsområdenas läkare ska få mera tid för patientarbetet.
I statssekreterargruppen och vid ministerierna bereds också många andra förslag, och det kommer att ges mera information om dem under våren.
Förslagen grundar sig på målen i regeringsprogrammet
Statssekreterarnas förslag grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, enligt vilket regeringen ska säkerställa en hållbar finansiering för välfärdssamhällets tjänster genom att dämpa ökningen av välfärdsområdenas kostnader. Det målet försöker regeringen nå framför allt genom strukturella åtgärder, såsom utveckling av servicestrukturen och arbetssätten.
Regeringen utreder också om det finns onödiga normer, rekommendationer och förfaranden inom social- och hälsovården som kan avvecklas.
Ordföranden för statssekreterargruppen för avvecklandet av normer inom social- och hälsovården är statssekreterare Kristiina Kokko. De övriga statssekreterarna i gruppen är Marjo Lindgren, Mikaela Nylander och Päivi Nerg. Arbetsgruppens mandattid fortsätter till utgången av 2026.
Mer information
Kristiina Kokko, statssekreterare, tfn 050 342 3654
Marjo Lindgren, statssekreterare, tfn 0295 342 119
Niina Kiviaho, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 009